Träd allt viktigare för att hålla nere temperaturen: ”En ögonöppnare för många”
I Linköping gjorde man en värmekartering för fyra år sedan. De är en av elva kommuner av landets tjugo största som har gjort en egen kartläggning. För Linköpings del var karteringen en av flera åtgärder i ett klimatanpassningsprogram.
De hetaste områdena finns i ytterstaden. Men särskilt stora sammanhängande områden av högre temperatur finns även i norra och nordvästra
delen av innerstaden, vid järnvägsstationen, och industrier norr om järnvägen och Kallerstad.
– Det har varit en bra ögonöppnare för många. Värmefrågan generellt är jätteviktig och relativt ny för oss. Vi är i startgroparna till hur vi ska hantera frågan i samhällsplaneringen, och det blir mer aktuellt hela tiden, säger Madeleine Askelöf, kommunekolog.
Varmaste och kallaste platserna
Genom att beräkna temperaturskillnaderna inom ett område kan man identifiera de kallaste och varmaste platserna. Karteringen kan sedan användas för att identifiera platser där risken är större för uppkomst av lokala värmeöar under värmeböljor. Stigande temperaturer är en utmaning för städer, särskilt där det uppstår värmeöar i tätt befolkade områden.
Kartläggningen är förvisso en ögonblicksbild som kan förändras av hur exempelvis marken används, men visar tydligt hur stora hårdgjorda ytor blir så kallade värmeöar – ett stadsområde som är påtagligt varmare än omgivningarna.
Trädens betydelse
Men arbetet innebär stora utmaningar enligt Askelöf. Många intressen ska vägas in samtidigt, genom kedjan från översiktsplaner och detaljplaner till bygglov och förvaltning. Vegetation och träd är en viktig faktor i att försöka hålla ner temperaturerna i en stad, något som kräver ytor redan när man planerar.
– Samtidigt behöver du ytor till exempelvis ledningar i marken, varutransporter ska komma fram, brandbilar ska ha uppställningsplatser, det kan behövas snöupplag på vintern. Just det här med stora träd är viktigt, de är viktiga att skydda i hela kedjan. Till exempel när man bygger nytt är det viktigt att man inte gräver sönder trädrötterna.
Det är inte bara vid nybyggnation som det kan uppstå problem. Så kallat hårdgjord mark, som asfalt och betong, är varmare än naturmark och gräs. Om det byggs ut med nya hus och vägar kan ett område bli varmare än tidigare. Det värmekarteringen visade är bara en ögonblicksbild. Även renoveringar kan orsaka skada.
– Där jag själv bor till exempel så pågår det en stor renovering. I samband med det har man tagit ner ett antal träd, bland annat för att göra plats för uppställningsplatser för stegbilar, vilket alltså är i förvaltningsskedet. Det är en stor utmaning.
Komplicerat att planera
Planeringsarbetet är komplicerat och det gäller att få in frågan i alla steg, något som organisationen inte är uppbyggd för riktigt än enligt Madeleine Askelöf. Snart kommer ett nytt program och handlingsplan som är ute på intern remiss under våren.
Vad gör ni för att hantera ett allt varmare klimat?
– Vi vet ju att det kommer bli varmare men frågan är komplex. Vilka konkreta åtgärder kan vi exempelvis göra när vi planerar för ny bebyggelse? Ska vi rikta husen på ett visst sätt, och försöka påverka fasadmaterial och växtlighet på väggar och tak? Många frågor kan inte regleras i en detaljplan. Vi vet att träd skuggar och sänker värmen, men finns det inte träd från början tar det lång tid för dem att växa upp.
– En annan sak som är viktig är att frågan är aktuell för alla fastighetsägare, både stora och små. Det är till exempel viktigt att alla är rädda om träden man har på sin mark.
Linköpings kommunala bolag Stångåstaden, Lejonfastigheter och Sankt Kors är tillsammans med Linköpings universitet med i ett projekt för att analysera risker med värme och översvämningar i alla sina fastigheter.
Inventerar träden
Projektet har bland annat resulterat i en klimatanpassningsstrategi och en handlingsplan där man tittar på både tekniska och naturbaserade lösningar. Just nu pågår bland annat en trädinventering.
Linköpings kommun är också med i projekt som heter BRIGHT, ihop med SMHI, Norrköping och Stockholm. De uppmanar boende i områdena att rapportera in till appen för att berätta om sina upplevelser av värme, för att bättre kunna se var man ska anpassa bebyggelse för framtida värmeböljor.
Läs också: Därför är det extra varmt precis här
Antalet extremvarma dagar förväntas öka kraftigt i Sveriges tätorter. Fastighetsägarna GFR har tillsammans med konsultbolaget WSP tagit fram en prognos över antalet extremvarma dagar i samtliga svenska tätorter med över 20 000 invånare. Prognosen bygger på data från SMHI och förutsätter att utsläppen fortsätter öka mellan 2071 till 2100. Det man förutspår är antal högsommardygn per år med en maxtemperatur på minst 25 grader.
Karlskrona är den stad där det kommer öka mest i landet med över 69 heta dygn per år, en ökning med 53 dygn jämfört med perioden 1971 till 2000.
