Trångboddheten ökar – störst i Stockholm där corona slår hårt
Hela 23 procent, nästan en fjärdedel, av Sveriges invånare som är födda utanför Europa räknas som trångbodda. För utrikes födda som helhet är siffran 16 procent. Men bland de som är födda i Sverige räknas bara drygt två procent som trångbodda.
Detta visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Materialet ingår i undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF, som släpptes idag.
– Siffrorna bekräftar det vi sett tidigare också, att ojämlikheten på bostadsmarknaden ökar. Tillgången till bostadsyta är en tydlig indikator på det, säger Martin Hofverberg, Hyresgästföreningens chefsekonom.
Diagram. Så skiljer sig andelen trångbodda mellan inrikes och utrikes födda
Siffrorna, som gäller för åren 2018-2019, visar även att andelen svenskar som räknas som trångbodda totalt sett ökar.
Det handlar nu om fem procent av svenskarna, jämfört med tre procent för tio år sedan. Detta enligt trångboddhetsnorm 2, som definierar trångboddhet med hushåll där det bor fler än två personer per rum (kök och vardagsrum oräknade).
Diagram. Så har trångboddheten utvecklats senaste tio åren
Trångboddheten skiljer sig alltså stort mellan olika grupper, och även bland utrikes födda finns det skillnader. Bland de som vistats i Sverige i mindre än 10 år är andelen trångbodda 28,6 procent medan utrikes födda som bott här länge bara har en andel på 6,7 procent trångbodda.
Det är också skillnad på olika delar av landet. I Stockholms län är trångboddheten som störst, lite över sju procent. Här har också den pågående coronaepidemin slagit hårdast. Hem & Hyra har tidigare rapporterat om hur trångboddhet pekats ut som en faktor till varför exempelvis Järvaområdet i Stockholm drabbats särskilt hårt.
– Vi har områden där det samlas många nyanlända som generellt har låga inkomster och startar upp sina liv och söker sig till släktingar för att få ett hem. Det gör också att det blir trångbott och under sådana omständigheter kommer också sjukdomar att spridas snabbare, säger Martin Hofverberg.
– Dessutom har informationen om coronaepidemin spridits långsammare här, och många jobbar i yrken där man måste vara på plats.
Däremot ökar trångboddheten snabbare i andra delar av landet. Som störst är ökningen i Småland, där andelen trångbodda för tio år sedan var 1,6 procent, lägst i landet. Den andelen har ökat till 6,2 procent, näst högst i landet.
Enligt Martin Hofverberg på Hyresgästföreningen finns det lite som tyder på att situationen skulle förändras de kommande åren.
– Det ligger i farans riktning att det kommer att bli ännu värre. Det finns inget som tyder på att bostadsbristen kommer att försvinna, vi har fortsatt ökade inkomstskillnader och nu i coronaepidemins verkningar kommer det att bli ännu kraftigare.
Diagram. Så mycket har trångboddheten ökat i olika delar av landet
Diagrammet visar andelen trångbodda i procent.
Det finns flera definitioner av trångboddhet, så kallade trångboddhetsnormer.
Norm 2 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per sovrum, kök och vardagsrum oräknade. Ensamboende räknas enligt denna norm inte som trångbodda oavsett antal rum. Trångboddhetsnorm 2 tillkom under 1960-talet.
Norm 3 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än en boende per sovrum, kök och vardagsrum oräknade. Sammanboende delar dock sovrum, medan varje barn ska ha ett eget rum för att hushållet inte ska räknas som trångbott. Enligt denna norm, som infördes 1974, räknas fler som trångbodda jämfört med definitionen enligt norm 2.
Källa: SCB.
