Trängseln ökar stort i Skåne – Gunilla bor i stadens tätaste kvarter

Redan idag är Skåne Sveriges mest befolkningstäta län efter Stockholm, och trängre lär det bli. På 20 år har den så kallade befolkningstätheten (invånare per kvadratkilometer) ökat i alla skånska kommuner, med undantag för Simrishamn.

Läs ocksåSå fick Eva sin hyra halverad i rätten: ”Jag har inte kunnat smälta det”

Och framöver lär befolkningen få tränga ihop sig ännu mer. Under de kommande tio åren väntas länets invånarantal öka med åtta procent, enligt Region Skånes prognos.
– Framför allt beror befolkningsökningen på inflyttning av utrikesfödda men även inflyttning från andra delar av landet, säger Anna Råman, tf analyschef på Region Skåne.

Som mest tätt bor skåningarna i dag i Malmö, följt av Burlöv, Lomma och Helsingborg. Som glesast i Osby följt av Örkelljunga och Östra Göinge. Om städerna delas in i fotbollsplaner (likt Allsvenskans) bor sex Malmöbor på en fotbollsplan medan Osbys invånare kan bre ut sig på sex stycken var.

Läs ocksåFörhandlingarna bröt samman när Ulfs värd ville höja hyran med 12 procent – det händer nu

Foto: Petra Martinsson

Gunilla Nordquist bor på Högaborg som är Helsingborgs mest befolkningstäta kvarter. Från sin loftgång ser hon ut över en relativt liten gård men med 144 lägenheter. För henne finns det nästan bara positiva sidor med att bo nära grannar och hon lyfter fram trygghetsaspekten.
– Jag ser folk varje dag. Och har man inte sett någon på ett tag undrar man om någonting har hänt. Vi håller lite koll, det gillar jag, jag vet att någon håller uppsikt.

Hon har bott i Helsingborg i hela sitt liv, i flera områden, sett staden växa och hus byggas högt och lågt.
– Vi åkte förbi Drottninghög häromdagen, där bygger man jättetätt och så vet jag inte om jag skulle vilja bo, att se genom fönstret vad grannarna ska äta till middag.

Läs ocksåHyr för en spänn – ett erbjudande som inte gick hem: "Stolt att vi försökte"

Nackdelar som brukar lyftas fram när stora städer växer och invånarna ska samsas på mindre yta är bostadsbrist, buller och risk för ökad segregation. Att naturen och gröna ytor får människan att må bra är forskningen överens om och att dessa försvinner när hus byggs tätt ses som en stor nackdel.

Fördelar är en mer hållbar livsstil med cykling, närhet till kollektivtrafik och gemensam service. Positivt är också att det är tryggt, socialt med grannar och med levande gemensamma knutpunkter.

Helsingborg är en av de skånska städer som växer samtidigt som ytan är den samma. På de senaste 20 åren har befolkningstätheten ökat här med 16 procent. Ungefär lika mycket har befolkningstätheten ökat i Malmö, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Landskrona och Lund (se listan nedan). Det är Skånes västra sida som växer.

Enligt Anna Råman dras företag till städer där de har arbetskraft att välja mellan, det finns gott om kommunikationer och lokaler i centrala lägen. Det i sin tur gör att människor lockas att flytta hit och till orter runtomkring.

Anna Råman ser framför allt fördelar med växande städer. Det stärker ekonomier och förbättrar utbud av till exempel sjukvård och utbildning. Men det finns risker.
– Vi får en glesbygdsproblematik och det blir svårare och svårare för vissa kommuner att ha samhällsbärande service till en rimlig kostnad.

Men, menar hon, för att kunna jämföra kommuner måste man titta på flera faktorer, som vilka det är som flyttar till en stad, vilka slags bostäder som byggs och åldersstrukturer.

Hon höjer också ett varnande finger för att grönytor får ge vika när husen byggs allt tätare. Inte minst Malmö har få grönytor i jämförelse med andra städer, inklusive Stockholm och Göteborg. Det visar en kartläggning av siffror från SCB. 

I vilka lokala kvarter bor då invånarna som allra mest nära sina grannar? Så här ser det ut i Malmö, Helsingborg och Kristianstad.