Tröstlös väntan på större lägenhet för fyrabarnsfamiljen
Vi träffas i familjens lägenhet på Kronogården i Trollhättan. Den ligger i markplan och ser ut att ha byggts för någon som sitter i rullstol. Här finns inga trösklar. Utrymmet under köksbänken är öppet och badrummet nås via en rejäl skjutdörr i hallen.
– Vi har bott här i nästan fyra år. Vår första egna bostad i Sverige efter att vi lämnat flyktingboendet på Restad gård i Vänersborg, säger Shabane.
Först var det enbart skönt att få rå om sig själva. Att ha en egen dörr att stänga om sig. Tillsammans med sin man och två döttrar hade Shabane flytt till Sverige från Afghanistan. Men i takt med att familjen vuxit har behovet av en större bostad blivit alltmer påtagligt. Förutom döttrarna, som idag är 10 och 8 år, finns nu även en son på 4 och en lillasyster på ett drygt år.
– Jag sover här i köket med de två minsta barnen, säger Shabane och visar en ihop fälld tältsäng bakom ett draperi.
I sovrummet står en våningssäng och ytterligare en säng. Någon övrig golvyta finns i finns i princip inte. Här inne sover Shabanes man och de äldsta döttrarna.
– Det är svårt med sömnen för oss allihop. Min man jobbar på en restaurang i Göteborg. Han är borta i över tio timmar. Åker tidigt och kommer sent. Om någon behöver gå upp på natten får de kliva över varandra, säger Shabane.
Och att sova med små barn i köket är inte heller lätt. När det är läggdags för dem kan det vara matdags för någon annan.
– Jag förstår att det är brist på större lägenheter. Men vårt läge börjar bli akut. Sex personer i en tvåa på 75 kvadrat fungerar inte. Inte om våra döttrar ska klara av skolan.
”Svårt att ta hem kompisar”
Äldsta dottern ska börja i fyran till hösten. Hon tycker en sak som gör det riktigt dåligt att bo trångt är att det är svårt att ta hem kompisar.
– När jag följer med kompisar hem har de ofta eget rum eller så delar de med något syskon. Men i det här rummet, där jag sover tillsammans med min syster och pappa, finns det ingen plats att vara på. Det känns tråkigt, säger hon.
Även läxläsningen blir lidande. Systrarna visar sitt gemensamma skrivbord. Det står i vardagsrummet intill teven.
– Det är svårt att koncentrera sig när vår lillebror vill titta på barnprogram. Och i köket är det också för mycket som händer, säger de.
På frågan om vilka skolämnen som är roligast och vad de vill jobba med i framtiden kommer dock svaren utan betänketid.
– Jag tycker att matte är roligast och vill bli politiker när jag blir stor. Då kan man påverka och göra samhället bättre för alla, säger storasystern.
Hennes lillasyster, som ska börja i trean, tycker att bild är skolans bästa ämne. Men hennes sikte är inställt på att bli advokat.
– Då kan jag hjälpa människor, säger hon.
Lägenheten hyr familjen av Trollhättans kommunala bostadsbolag Eidar. De köar för en större lägenhet och Shabane har flera gånger hört av sig till bolaget för att höra hur det går.
– Vi skulle behöva en lägenhet med fyra rum och kök. Gärna i ett lugnare område än Kronogården. För här händer det så mycket. Men det finns inga, säger Shabane.
Sex års kö till en fyrarummare
Av Eidars 6 400 hyresrätter runt om Trollhättan är det omkring 550 stycken som har fyra rum och kök. Enligt bolagets chef för social hållbarhet, Anna Wänblom, får man i genomsnitt köa i sex år för en sådan lägenhet. Medan kötiden till en trerummare är något kortare, cirka fyra och ett halvt år.
Någon förtur för att man redan bor i Eidars bestånd och är trångbodd finns inte.
– Alla våra lägenheter fördelas utifrån köpoäng så det är samma regler som gäller för alla, skriver Anna Wänblom i ett mejl till Hem & Hyra.
På Eidars hemsida under rubriken ”Rimligt antal personer i förhållande till lägenhetens storlek” står det att det bör bo max fyra personer i en tvårummare. Men hur det förhåller sig med den saken i verkligheten vet varken Anna Wänblom eller någon annan på bolaget.
– Vi gör bara en kontroll av antalet i familjen i samband med kontraktsskrivning, skriver hon.
Har trångboddheten i era lägenheter ökat under de senaste fem åren?
– Vi kontrollerar som sagt antalet boende i lägenheten i samband med inflyttning. Vi kontrollerar inte antalet boende i lägenheten efter det men har inga indikationer i dagsläget på att trångboddheten ökat, skriver Anna Wänblom.
