Trots inflation och hyreschock: Allt färre får bostadsbidrag

Bostadsbidraget ska motverka trångboddhet för barnfamiljer och unga och minska de ekonomiska skillnaderna mellan barnfamiljer och barnlösa.

Men ända sedan 1990-talet har färre och färre fått bostadsbidrag och de senaste åren har den utvecklingen accelererat. Sedan 2020 har antalet hushåll som får bostadsbidrag minskat med mer än en femtedel, eller 48 000 hushåll, visar statistik från Försäkringskassan.

Färre får bostadsbidrag

En förklaring är att inkomstgränserna för bostadsbidrag har legat stilla sedan 2021. Som ensamstående förälder kan du tjäna högst 150 000 kronor per år, alltså 12 500 i månaden i snitt, för att ha rätt till fullt bostadsbidrag. Sammanboende föräldrar kan tjäna högst 75 000 kronor var.

Fler får avslag eller minskat bidrag

Har man högre inkomster än så, så minskar bidragssumman för att så småningom bli noll. Och det händer allt fler eftersom inflationen har fått fart, liksom löneökningarna.

– Gränserna för vad man får tjäna har inte justerats i samma takt som löneutvecklingen i samhället. Fler får avslag eller minskat bostadsbidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Löneökningarna innebär dock inte att de flesta har fått bättre ekonomi, tvärt om räcker pengarna inte lika långt som tidigare. Exempelvis matpriserna har stigit med över 26 procent och hyrorna med 11 procent mellan 2020 och 2023, enligt SCB. I år ska bostadsbidraget räcka till hyreshöjningar på ytterligare 5,2 procent i snitt..

För att stötta de fattigaste barnfamiljerna genom pandemi och ekonomisk kris har den förra och nuvarande regeringen  beslutat om tillägg till bostadsbidraget. I perioder har barnfamiljer automatiskt fått 25 procent eller 40 extra. Ändå har den totala kostnaden för bostadsbidrag och tillägg sjunkit varje år eftersom färre hushåll fått pengar.

Kostnader för bostadsbidraget

Källa: Försäkringskassan

Tilläggsbidraget hjälper inte heller dem som hamnat över inkomstgränserna och inte får något bostadsbidrag alls.

Christina Olsson, generalsekreterare för Sveriges makalösa föräldrar, en förening för ensamstående föräldrar, säger att hon märker att deras medlemmar blir drabbade.

– Många jobbar inom vård och omsorg och tjänar mellan 20 och 30 tusen. Om inkomstgränserna hade skrivits upp så att de följde löneutvecklingen så hade de fått bostadsbidrag och tillägg, men nu får de kanske ingenting, säger hon.

Sveriges makalösa föräldrar genomför varje höst en stor enkätundersökning bland sina medlemmar. Svaren visar hur de hanterar en försämrad ekonomi.

– De har redan flyttat till mindre lägenheter och bor trångt för att sänka kostnaderna. De har också börjat laga annan, billigare, mat till sig själva än till barnen. Nu märker vi att de lånar pengar för att få ekonomin att ha råd till mat, säger Christina Olsson, som menar att bostadsbidraget behöver reformeras och förstärkas rejält.

Färre par får bostadsbidrag

Bland de barnfamiljer som får bostadsbidrag är tre av fyra ensamstående föräldrar och de allra flesta kvinnor. Men föräldrar som bor tillsammans är ännu mer påverkade av de stillastående inkomstgränserna. Den gruppen har minskat med 38 procent från 2020.

Även Hyresgästföreningen vill ha höjda bostadsbidrag och att de ska följa kostnadsökningarna på samma sätt som andra stöd och ersättningar. Exempelvis höjdes försörjningsstödet. med 8,7 procent vid årsskiftet och ungefär lika mycket 2023. Samtidigt låg bostadsbidraget stilla.