Trots regeringens miljonlöfte mot hemlöshet – två av tre kommuner ratar succémetoden
27-årige Daniel Johansson Deak diskar ur sin tekopp hemma i köket i Göteborg. När socialtjänsten erbjöd honom en lägenhet här via Bostad först fick han höra att han förmodligen var yngst i landet. Då, för sex år sedan, kämpade han ännu med alkoholen och drogerna.
Den lilla enrummaren i hyreshuset i Frölunda blev vändpunkten. För Daniel var lägenheten helt avgörande för att ens orka påbörja förändringen.
– Jag har verkligen haft tur, säger han.
Stödet från Stadsmissionens boendeassistenter har sakta men säkert gett honom fastare mark under fötterna. I dag lever han ett ordnat liv, och sedan två år står hans eget namn på förstahandskontraktet.
– Det har varit jätteviktigt och skönt att kunna stänga sin egen dörr. Just att slippa andra människor som också håller på att missbruka. På många av de här boendena jag har bott på så kan folk knacka på din dörr klockan 3 på natten för de undrar om du har en cigarett. Här kunde jag koppla av. Men det är en process.
Samma villkor för att behålla lägenheten
Metoden Bostad först riktar sig till hemlösa personer som lever med missbruk eller psykisk ohälsa. De erbjuds en lägenhet på samma villkor som andra hyresgäster: hyran ska betalas i tid, bostaden ska skötas och grannarna får inte störas.
I övrigt är det enda kravet att hyresgästen går med på att släppa in en stödperson minst en gång i veckan. Att ta emot hjälp från stödpersonen är dock frivilligt, hyresgästen väljer själv.
Grundtanken är att människor först behöver ett tryggt boende innan de kan göra något åt sina övriga problem. Metoden är beprövad och bevisat effektiv: Forskning visar att hela 80 procent som får bostad på detta sätt lyckas behålla sitt hem över tid. Dessutom är den prisvärd. Kostnaden för akutboenden är ofta flerdubbelt högre per dygn.
Prioriterad fråga för regeringen
För ett år sedan sjösatte regeringen en nationell strategi mot hemlöshet. Där är Bostad först en av hörnstenarna. Regeringen vill att metoden införs i hela landet, och lockar med mångmiljonbidrag till de kommuner som väljer att starta eller utveckla Bostad först-verksamhet.
För trots att modellen bevisligen gynnar både hjälpsökande och skattebetalare har få kommuner valt att satsa på den. Bara 34 kommuner – alltså knappt en av åtta – erbjöd insatser i form av Bostad först förra året, enligt Socialstyrelsen.
Nu ökar antalet. 102 kommuner har under våren fått öronmärkta pengar när Socialstyrelsen fördelat 70 miljoner kronor i statsbidrag.
Samtidigt betyder det att närmare två av tre svenska kommuner fortsätter att avstå det framgångsrika stödet som regeringen vill se.
Storkommunen vill inte lova något
Huddinge kommun är den största av dem. Här är S-politikern Aza Cheragwandi ordförande för socialnämnden sedan årsskiftet.
– En av mina första uppmaningar till socialförvaltningen var just att titta på hur vi skulle kunna implementera Bostad först. Jag personligen ställer mig väldigt positiv. Det är både evidensbaserat och skademinimerande.
Ändå vill Aza Cheragwandi inte slå fast när Huddinge kan tänkas införa metoden.
– När och om vi är redo att implementera Bostad först och det finns ett statsbidrag att söka för ändamålet, då kommer vi att söka det statsbidraget, säger han.
Hänvisar till bostadsbrist
Även Södertälje kommun med över 100 000 invånare har hittills nobbat succémetoden. Viktoria Hjulström (S) är socialnämndens ordförande.
– Det är jättesvårt att få fram hyreslägenheter. Bostadsbristen är enorm. Vi kan inte ställa grupper mot grupper heller. Men vi jobbar mycket aktivt med den här frågan just nu.
Regeringen vill att alla kommuner ska ha infört detta 2026. Finns Södertälje med på listan då?
– Oj, det är svårt att sia om framtiden. Jag hoppas det. Viljan finns. Det är mer en fråga om prioriteringar, som det alltid är i kommunal verksamhet. Det är många som behöver hjälp och stöd.
”Fanns ett ganska kraftigt motstånd”
Göteborg hör till de kommuner som sedan länge använder sig av Bostad först för att bekämpa hemlöshet.
Jan-Olof Norrman är chef för Bostad först i Göteborgs stad. Han minns hur det var när hans hemkommun drog igång verksamheten för tio år sedan, som ett samarbete mellan socialtjänsten och dåvarande fastighetskontoret.
– Det fanns ett ganska kraftigt motstånd i att börja jobba med någonting där man släpper kontrollen. Vi har ju inte nycklar till lägenheterna, säger han.
I dag möter han ungefär samma tvekan hos andra socialtjänster som överväger Bostad först.
– Vi har haft ganska mycket kontakt med kommuner som tänker starta upp. Det är de här frågorna som kommer upp mest. Vad gör vi när det inte fungerar?
Prisvärt sätt att använda skattepengar på
För Jan-Olof Norrman är det inte svårt att finna svar i sådana lägen. Han konstaterar att Göteborg upptäckt att metoden faktiskt fungerar överraskande väl. 70–80 procent av hyresgästerna här klarar att behålla sin lägenhet över tid, tack vare stödet de får i det egna hemmet.
De första tio lägenheterna har sedan starten vuxit till dagens 90, med ytterligare kapacitet att ta emot ett 30-tal hyresgäster. Tillsammans med upphandlade aktörer som Stadsmissionen och Skyddsvärnet erbjuder Göteborg i dag totalt närmare 180 platser inom Bostad först.
Ett prisvärt sätt att använda skattepengarna på, menar Jan-Olof Norrman. De flesta övriga boendeformer för hemlösa kostar mer. Allra dyrast är en akut sovplats för natten som kan kosta kommunen minst fyrdubbelt så mycket.
– Priset för Bostad först-insatsen, på den högsta stödnivån, är 550 kronor dygnet. Om vi jämför oss med många kollektiva boenden så är det en försvinnande liten summa. Där ligger man ofta tre gånger den kostnaden per dygn. Andra lägenhetsboenden kan ligga över tusenlappen per dygn om du behöver mycket stöd.
Enstaka kommuner tillämpar metoden Bostad först utan att ha tagit del av statsbidraget.
- En beprövad metod för att motverka hemlöshet bland personer med missbruk och psykisk ohälsa. Grundtanken är att människor först behöver ett tryggt hem innan de kan göra något åt sina övriga problem.
- Bostad först innebär att hemlösa personer får en vanlig lägenhet och följer samma villkor som andra hyresgäster. Personerna erbjuds fortsatt stöd och vård, men de måste inte ta emot hjälpen eller hålla sig nyktra för att behålla lägenheten. Enda kravet är att man som hyresgäst tar emot besök i sitt hem en gång i veckan.
- Först hyr personen oftast i andra hand via kommunen, för att sedan överta förstahandskontraktet. Såväl internationell som svensk forskning, till exempel vid Lunds universitet, visar att omkring 80 procent lyckas behålla sin lägenhet på längre sikt.
- Metoden skiljer sig från den mer traditionella modellen med en boendetrappa, där en egen lägenhet är sista steget.
- Bygger på principen om bostaden som en mänsklig rättighet. Regeringens mål är att Bostad först införs i hela landet senast 2026.