Tusentals äldre hålls kvar i sitt hem mot sin vilja – Ingrid, 93: ”Jag vill inte bo här ensam tills jag dör”
Ingrid Johansson, nyss fyllda 93, ser flera mil bort i både norr och söder från sin balkong på åttonde våningen. Utsikten över Sundsvallsfjärden är storslagen. Men upplevelsen ligger i betraktarens öga.
– Se så långt bort allt är… människorna är som små myror. Jag känner mig så långt ifrån samhället. Jag saknar närhet, att få höra till, säger Ingrid.
Hon känner sig alltmer isolerad i sin tvårummare på 54 kvadrat. Huset är ett nybygge med modern standard. Men det har ingen betydelse längre. Hon trivs inte.
Hennes önskan är att få bo tillsammans med andra som är i samma skede i livet.
Fick avslag
Ingrid har ansökt hos kommunen om att få stå i kö till ett så kallat särskilt boende där det erbjuds sällskap i samma generation och trygghet med vårdpersonal dygnet runt.
– Krämporna blir fler och livet går ju bara åt ett håll. Jag är gammal men vill ändå känna att jag fortfarande har ett värde för andra, säger Ingrid.
I sakta mak, på lite ostadiga ben men utan rollatorn, får Ingrid fram kaffekanna, småkakor och mazariner på fat.
Ingrid fick avslag på sin ansökan hos kommunen. I hennes fall, liksom i många andras, så är utökad hemtjänst lösningen för att ”uppnå en skälig levnadsnivå” enligt beslutet.
Hon överklagade till förvaltningsrätten. Med samma resultat. I domen uppmanas 93-åriga Ingrid byta lägenhet på den ordinarie bostadsmarknaden om hon inte trivs.
– Så jag ska flytta till en annan lägenhet? Det löser ju ingenting. Jag blir ju lika ensam där. Och när jag blir sämre måste jag överleva ännu en flytt. Jag förstår inte hur de tänker.
Fredagsbesök av dottern
Ingrid berättar att hon alltid haft ett stort intresse för samhällsfrågor. Från fackförbund och ungdomsrörelser till IOGT och Hyresgästföreningen.
– Nu när jag själv tillhör den svagare gruppen känner jag mig sviken av samhället. De säger att jag är för frisk för ett särskilt boende. Men är man verkligen det om man mår psykiskt dåligt, känner sig orolig och otrygg? Är tanken att jag ska bo kvar här och vara ensam tills jag dör? Det vill jag inte.
Hem & Hyra har sökt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för att ge möjlighet att bemöta kritiken. Hon har dock valt att inte ställa upp på någon intervju, men svarat på frågor via mejl. Läs hennes kommentarer här. Länk till den artikeln finns även längre ner.
Ingrid har överlevt sina närmaste vänner. Den egentliga sociala kontakten hon har är dotterns dagliga samtal och fredagsbesök.
– Mamma är klar i huvudet och rolig att umgås med. Men jag jobbar hela dagarna och bor flera mil bort. Så det är klart att man mår dåligt när man vet att hon sitter där alldeles ensam och är olycklig, säger dottern Maria Jonzon.
Ingrid blir upprörd när hon tänker på svaret från kommunen, att hon kan utnyttja hemtjänsten istället för att få sällskap.
– Jag vill ju prata och diskutera viktiga saker med de som är födda under samma årtionde som mig. Ska jag betala för sällskap som inte själv valt att umgås med mig? Det är så sjukt, säger Ingrid som åter igen sökt boende hos kommunen, och fått avslag.
Ingrid Johanssons fall är inte unikt.
Hem & Hyra har läst om liknande vittnesmål i hundratalet domar. Här följer några utdrag ur ett axplock domar från förvaltningsrätten.
Ensamheten jobbigast
Ett norrländskt stenkast bort från Ingrid, ett par mil väster om Sundsvall, sitter Sig-Britt Olsson, 91, vid köksbordet och tittar ut.
Snett bortåt, på andra sidan gatan, finns ett särskilt boende hon sökt men inte fått. Hon har ständig värk i benet, har förlorat synen på ett öga, opererat bort ena njuren och gjort en bypassoperation. Men det är ensamheten som smärtar mest.
– Jag ser dem på boendet gå förbi här i lag och fika tillsammans. Att äta med en främmande människa från hemtjänsten sittandes mittemot är inte direkt något sällskap, säger Sig-Britt som också fick ett nej i förvaltningsrätten.
Ingrid och Sig-Britt är bara två av många äldre som kämpat för en plats på särskilt boende, men tvingas bo kvar hemma när de fått nej.
Rätt till ”skälig levnadsnivå”
I Sverige har alla rätt till offentligt finansierad äldreomsorg. Socialtjänstlagen ska garantera äldre en skälig levnadsnivå och vården ska anpassas individuellt. Hänsyn ska bland annat tas till ålder och fysiskt och psykiskt mående.
Men det är kommunen som avgör om du är i behov av vård och i så fall vilken typ av vård som ska erbjudas.
Kommunens beslut ska fattas utifrån vilka behov som finns och hur de kan tillfredsställas för att ”uppnå en skälig levnadsnivå”.
Många aspekter ska vägas in och frågan är hur en helhetsbedömning egentligen går till. Hur mäter man ett behov? Vad prioriteras – är det fysiska krämpor eller psykiskt mående som väger tyngst? Och hur stor betydelse har åldern egentligen?
Men den typen av frågor är det svårt att få svar på. Både kommuner och förvaltningsrätter hänvisar till att deras individuella bedömningar omfattas av absolut sekretess.
Hemtjänst framför allt
En genomgång av hundratalet förvaltningsrättsdomar ger ändå en indikation på vad myndigheterna tar fasta på när de fattar sina beslut. Bland annat så refereras det flitigt till en specifik formulering i lagstiftningen, som lyder: ”Huvudinriktningen för äldreomsorgen är att förstärka möjligheterna att bo kvar hemma.”
I praktiken betyder det att äldre i så stor utsträckning som möjligt ska få stöd och hjälp i hemmet så att de inte behöver flytta. Trots att de vill.
Den som inte har hemtjänst uppmanas att ansöka om det. Och för den som redan har hemtjänst erbjuds det mer. Inte förrän hemtjänstalternativet är helt uttömt kan det bli fråga om andra lösningar.
Det finns ingen samlad rikssammanställning över hur många som får avslag av sin kommun gällande särskilt boende.
Hem & Hyra vände sig därför till landets 290 kommuner och ställde frågan till dem direkt:
Hur många äldre som ansöker om särskilt boende fick bifall respektive avslag i er kommun 2023?
Med äldre avses personer över 65 år, enligt Socialstyrelsens definition.
213 kommuner svarade på enkäten och en sammanställning visar att minst 2 998 äldre personer fick avslag i fjol. I snitt motsvarar det drygt åtta procent av ansökningarna.
Hur ser det ut där du bor? Se hela sammanställningen av kommunernas avslag och bifall här: Kommunernas beslut säbo 2023
Geografiska skillnader
Andelen avslag skiljer sig mycket åt mellan kommunerna. Skillnaden är särskilt markant i de mindre.
Bland de kommuner med färre än 500 ansökningar förra året, fick 18-31 procent nej på sin ansökan i 18 kommuner. Samtidigt var det 29 små kommuner som gav alla sökande rätt till en plats.
I de större kommunerna med fler än 500 ansökningar, var spannet för avslag mellan 0 och 14 procent.
Stockholms kommun gör en egen årlig analys av sin statistik inom äldreomsorgen. Rapporten för 2023 konstaterar att antalet ansökningar om särskilt boende stadigt ökar för varje år. Sedan 2021 följer andelen avslag den uppåtgående kurvan.
Större kommuner som avslår flest (per antal ansökningar)
- Stockholm 14%
- Helsingborg 13%
- Göteborg 11%
- Malmö 9%
- Uppsala 6%
Mindre kommuner som avslår flest (per antal ansökningar)
(antalet ansökningar är mellan 33 och 55 stycken)
- Bjuv 31%
- Bollebygd 27%
- Gnesta 26%
- Svalöv 24%
- Grums och Älvkarleby 22%
Åtta av tio får avslag på sin överklagan
Den som har orken att strida för sin sak, och som kanske får en hjälpande hand, kan överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten. Men risken är stor att det blir ett avslag även där.
Hem & Hyra har begärt ut statistik och domar från landets tolv förvaltningsrätter gällande särskilt boende för äldre 2023. Utifrån de uppgifterna är det tydligt att förvaltningsrätten oftast håller samma linje som kommunen. Därför leder endast två av tio överklaganden till en ändring av kommunens beslut.
Grafiken nedan visar att 635 personer fick avslag på sin överklagan. I 140 fall ändrade förvaltningsrätten kommunens beslut och gav den sökande rätt till en plats till särskilt boende.
Svår demens ingen direkt väg till boende
Bland dem som överklagat och fått rätt i domstol hittar vi exempel på svår demens där den äldre är ute och irrar omkring på nätterna och riskerar att skada sig, människor som slutat äta eller har ett självskadebeteende.
Det här är alltså exempel på de som fått avslag från sin kommun, men som ändå inte gett upp och fått förvaltningsdomstolen att ändra kommunens beslut. Att ha drabbats av demens ger alltså ingen självklar plats på ett vårdboende.
Det finns närliggande exempel som inte fått rätt till boende, varken i kommunen eller i domstol. De handlar om dementa äldre som lider av hallucinationer eller som utsätter andra för fara för att de glömt spisplattorna på och vid flera tillfällen utlöst brandlarmet i flerbostadshuset.
I de nämnda fallen rekommenderades istället ännu tätare besök av hemtjänsten, och trygghetslarm.
Mikael Westin. Ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Sundsvall tror på att införa andra typer av äldreboenden.
”Viktigt att motverka isolering”
Mikael Westin (S) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Sundsvall, kommunen där Ingrid och Sig-Britt fick avslag på sin ansökan.
Många som får avslag blir fast i ofrivillig isolering. Det är ni politiker i nämnden som klubbar besluten efter att handläggaren gjort sin bedömning. Läser ni ansökningarna?
– Ja, de finns med i det underlag vi får. Jag vet att många befinner sig i den här situationen, att man inte kvalificerar sig för ett särskilt boende, men ändå behöver stöd som inte hemtjänsten kan ge. Det är jätteviktigt att vi fångar upp behovet av trygghet och motverkar isolering och inte bara mäter den fysiska vårdnadsdelen, säger Mikael Westin.
Så hur gör ni det?
– Vi har börjat satsa på så kallade biståndsbedömda trygghetsboenden. Det är ett boende där det bara finns vårdpersonal under vissa tider. Tanken är att de som behöver en mer social tillvaro ska kunna få det och komplettera med hemtjänst.
Och de dementa som inte får någon plats i dag, har ni någon plan för dem?
– När inte hemtjänst räcker till längre så är det ett särskilt boende som blir aktuellt. Och det är tydligt att vi behöver fler av dem också för att täcka behovet.
Ansvarig minister svarar via mejl
Enligt lag får inte en kommuns avslag grundas på ekonomi eller brist på boenden. Men det är också ett faktum att hemtjänst är betydligt billigare än kostnaderna för ett särskilt boende. Och pressen på äldreomsorgen blir allt tuffare eftersom antalet äldre ökar snabbt.
Fram till år 2045 väntas antalet personer över 80 år öka från 500 000 till en miljon.
Hem & Hyra har sökt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för att få svar på de många frågor som dykt upp längs vägen under granskningen. Anna Tenje har inte ställt upp på någon intervju, men lämnat svar på frågor via mejl. Läs hennes kommentarer här.
- En boendeform för personer över 65 år som behöver omvårdnad och service dygnet runt. Andra namn för särskilda boenden kan vara vård- och omsorgsboende, demensboende, servicehus, sjukhem, omvårdnadsboende, gruppboende eller ålderdomshem.
- Här finns personal dygnet runt och de boende har en egen mindre lägenhet på ungefär 30-40 kvadratmeter, ofta med egen toalett och pentry.
- Boende betalar månadshyra och avgifter för vård och mat.
- Hyrorna förhandlas oftast inte av Hyresgästföreningen och kan skilja sig åt mellan kommuner. Boende kan ansöka om bostadstillägg.
- Maxtaxa för vård baseras på aktuellt prisbasbelopp. 2024 är maxtaxan på 2 575 kronor i månaden. Avgiften för mat varierar, men Socialstyrelsens rekommendation är att den inte ska kosta mer än lite drygt 3 000 kronor i månaden.
- Särskilt boende förkortas ofta säbo.
