Tusentals originalfönster slängs – hyresgästen Inga: ”Kvaliteten på de nya är sämre”
Hon bor på tredje våningen, längst upp i huset vid en vändplan. Hennes fönster är inbäddade i vindskupor i tre väderstreck.
– Jag blev omänskligt behandlad. Det fanns ingen omtanke om hyresgästerna utan det är ett typexempel på hur det inte ska göras, säger Inga Bäckström som fick ångest och hjärtklappning av fönsterbytet.
Hon är kritisk, dels till hur hon bemöttes, dels att hyresvärden Uppsalahem valde nya fönster istället för att renovera de gamla.
Dagen innan julafton fick Inga veta att hon förväntades flytta bort möbler, blommor, gardiner, antenner, tavlor, väggprydnader med mera en och en halv meter ifrån fönstren och även tömma balkongen. Allt bohag skulle täckas.
Hon, som har mycket möbler, växter och många fönster, insåg att det skulle bli omöjligt att flytta allt samtidigt på grund av platsbrist. Inga föreslog fönsterbyte i några rum per dag. Enligt informationen ville byggföretaget ha tillgång till lägenheten två till tre dagar.
– Vi rensade framför flera fönster och låste in grejerna i andra rum. Där ställde jag känsliga musikinstrument som inte tål kyla, säger hon.
”Vi är människor och inga robotar”
Fönsterbyte gjordes efter nyåret 2022 så det blev kyligt i lägenheterna. Inga har artros och behövde hjälp. Hon och dottern kämpade på och flyttade bort saker i några rum. Men så var det inte tänkt.
– Då blev jag bombarderad av mess från byggföretaget om att jag måste flytta allt. Jag skulle få betala om det blev förseningar och de hade ingen förståelse för att det inte fanns plats i lägenheten. Till slut orkade jag inte svara. Jag blockade dem! Fick ångest av deras bemötande. Vi som bor här är människor och inga robotar, säger Inga som inte var hemma när fönstren skulle bytas.
Dessutom hade hon fått ryggskott av att lyfta möblerna. Via Uppsalahem fick hon hjälp att kommunicera med byggföretaget som slutligen gav sig och monterade fönstren vid två tillfällen.
– Jag börjar fortfarande skaka när jag tänker på det, säger Inga.
Flera fel efter fönsterbytet
Efter fönsterbytet har hon upptäckt fel och anmält det. Bland annat har ventilationen fungerat dåligt.
– Inför bytet lovade man att lägenheten skulle bli varmare och tystare. Men det drar mer nu och vi har fått mer buller. Nedanför är en restaurang och ibland låter det som om folk står och pratar i min lägenhet, säger hon.
Vissa fel har åtgärdats men ännu kan hon inte stänga handtaget till köksfönstret ordentligt och hon saknar persiennerna som försvann i och med i bytet.
Bengt Blomberg, ordförande för den lokala hyresgästföreningen i Sala backe, har också fått en del reaktioner.
– Flera hyresgäster har klagat på att det blivit mer lyhört efter fönsterbytet, säger han.
Det vanligaste reaktionen han får nu är frågor om när fönsterbytet ska komma igång igen.
”Slit-och släng-samhälle”
Inga Bäckström flyttade in 2007 och trivs jättebra i Sala backe. Det är ett område som till stor del är ritat av Uppsalas kända stadsarkitekt Gunnar Leche.
Under 2021 började arbetet med att byta ut tusentals fönster. De nya fönstren är i trä och ska efterlikna originalen från 1950-talet och har treglas.
Inga tycker det är ett bedrövligt slöseri.
– Vi lever i ett slit-och släng-samhälle som förstör vår jord och klimatet. Kvaliteten på de nya fönstren är sämre än de gamla. De nya följer EU-normer som inte är anpassade till vårt kalla klimat, säger Inga.
Hon tillägger att hennes fönster var treglas och att de hade kunnat bevarats; en del var i bra skick, medan andra hade kunnat renoverats.
Under de senaste decennierna har massor av fastighetsägare i Sverige bytt ut fönster. En reaktion mot det är föreningen Renoveringsraseriet som bildades 2020 och verkar för att gamla byggnadsdetaljer ska bevaras och underhållas istället för att slängas och köpa nytt.
– Skälen att bevara gamla fönster är många. Det är klimatsmart att renovera och underhålla men ett vansinnigt resursslöseri att slänga tusentals fönster, säger ordförande Alfred Skogberg.
För tre månader sedan var han i Uppsala och tittade på fönsterbytena i Sala backe.
– Skämskudden åker fram när jag tänker på Uppsalahem. De borde underhålla sina fönster regelbundet istället, säger han.
”Gamla fönster har i princip oändlig livstid”
Enligt ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken för att nå klimatmålen ska avfall minimeras.
– Gamla fönster är ofta gjorda av kärnfriskt trä av högsta kvalitet och har i princip en oändlig livstid om de underhålls, säger Alfred Skogberg.
I Sala backe såg han att träet i de nya fönstren hade glesa årsringar vilket enligt honom tyder på att det är ett ungt trä med lite sämre kvalitet. Han påpekar även gamla fönsters kulturhistoriska värde.
– Fram till 1960-talet användes valsat glas vilket ger en levande yta åt fönstret och fasaden. I de nya fönstren sitter floatglas – även kallat dött glas – de har en mycket plan yta och ger ett livlöst intryck, säger han, och tillägger att det finns nya metoder att bevara gamla fönster.
Fönstren bevarades i Gamla Studentstaden
I Gamla Studentstaden i Uppsala behövde 2 300 fönster energieffektiviseras år 2019. Då valde Uppsalahem att behålla de gamla fönstren men komplettera dem med en isolerruta, den så kallade klimatrutan.
– Det är moderna tjocka energiglas som sätts på insidan av fönstret. Sen förseglar man fönstret som blir helt tätt. På utsidan ser huset ut som förut men på insidan får karmen en extra list, säger Peder Lidström, som då var projektledare.
Gamla Studentstaden byggdes också i början av 1950-talet, är ritat av Gunnar Leche och är kulturmärkt.
– Vi valde metoden för att fönstren var i exemplariskt skick så det var inget svårt val. Dessutom måste områdets 50-talsstil bevaras, säger han.
Lägre kostnad
De gamla fönstren förvandlades på ett snabbare och billigare sätt än att byta ut dem. Att sätta in extrarutan tog ungefär en timme per fönster, medan fönsterbyte tar två, tre timmar.
– Kostnaden per enhet är ungefär 3 000 kronor medan det går på cirka 10 000 att byta ut hela fönstret, säger han.
Hur pass energieffektiviserande isolerrutan blev när det kommer till driften vet inte Peder Lidström. Däremot berättade nöjda hyresgäster för honom att det hade blivit tystare i deras hem.
Sämre skick i Sala backe
Enligt Linda Ryttlefors som är kommunikationschef på Uppsalahem var fönstren i Sala backe i sämre skick än i Gamla Studentstaden.
– De är mellan 60 och 80 år, uttjänta och behövde bytas ut. Fönster håller inte hur länge som helst. Att gammalt är bäst är en fin tanke, men tekniken utvecklas och nya fönster är jättebra ur många aspekter. Bland annat har de broms och barnspärr, säger hon.
Runt 4 000 fönster ska upprustas i Sala backe. Hittills är etapp 1 gjord med 1 000 fönster.
– Självklart tittar vi på lösningen som blev väldigt bra i Gamla Studentstaden. Men det är inte säkert att det går att göra likadant i Sala backe. När fönstren nu demonterades upptäcktes hur olika slitna de var.
Blev ni glatt överraskade?
— Nej, kvaliteten var väldigt skiftande kan vi se i efterhand. Vi omvärderar kontinuerligt möjligheten att renovera istället för att byta ut. Men det vägs mot kostnader, möjlighet att isolera, energibesparing och tidsåtgång. I vissa trapphus och källare har vi renoverat fönstren.
När underhöll ni fönstren sist?
– De har skett i olika etapper, därav deras varierande skick. Nu tar vi ett helhetsgrepp på området.
Hyresgäster har fått det mera lyhört, beror det på att fönstren har dålig kvalitet?
– Vi delar inte den bilden, cirka tio hyresgäster har hört av sig med anmärkningar, vilket inte är många.
En hyresgäst mådde dåligt av kontakten med företaget som bytte fönstren. Är ni nöjda med utförandet?
– De har varit inne i 200 lägenheter och en hyresgäst är missnöjd. Det är tråkigt och ska inte ske. Men på det stora hela har företaget gjort ett bra jobb.
Vad händer i etapp 2 – kommer fönstren bytas ut?
– Eftersom de är i så olika skick, ser åtgärderna olika ut. Vissa fönster hoppas vi kunna renovera, medan andra byts ut.
Blir det hyreshöjning på grund av fönsterbytet?
– Det är en standardhöjande åtgärd. Beroende på lägenhetens storlek höjs hyran mellan 50-130 kronor, säger hon.
År 2023 beräknas nästa etapp komma igång.
Fel sorts fönster
Efter fönsterbytet ser fasaden på Ingas hus annorlunda ut. Tidigare satt spröjsade fönster på vindskuporna medan övriga fönster hade mittpost, alltså två rutor, inte fyra.
Nu är fönster med spröjs utplacerade lite slumpmässigt ser det ut som.
Skulle det bli så eller har företaget slarvat?
– Tack för att du uppmärksammade det. Det kommer vi att åtgärda, säger Linda Ryttlefors.
Stadsdelen Sala backe byggdes på 1950-talet och är mycket populär och känd för sina grönområden. Många hus är ritade av Uppsalas kända stadsarkitekt Gunnar Leche. När stadsdelen uppfördes var majoriteten av de boende arbetarklass. Sala backe pekas ut som ”särskilt värdefull bebyggelse” i ett beslut av kommunfullmäktige.
