Två decennier med skandalhusen i Tobo – hyresgästen Kintu: ”Ingen ska bo så här”
– Det är katastrof, ingen ska bo så här, säger Kintu Kawumba.
Han hyr av Tobopark fastigheter, som hamnar på 20:e plats när Hem & Hyra listar Sveriges 25 värsta hyresvärdar.
Han visar runt i köket i trerummaren på Skolvägen i Tobo, där han bor med sin fru Agnes och fem barn. I rummet vilar en tung lukt av mögel. Under diskbänken fångar en hink upp vatten som läcker från rören. Fönstren är murkna och ett av dem går inte att stänga.
För de 92 kvadraten betalar Kintu och Agnes Kawumba 8 000 kronor i månaden. Därtill kommer kostnader för elvärme och el. En kall månad betalade familjen 5 000 kronor, berättar han.
Fara för människors hälsa
De gulrappade husen med vitmålade verandor ligger utspridda på en gräsyta längs den oasfalterade vägen i den lilla byn Tobo i Tierps kommun. Här bodde en gång i tiden anställda på numera nedlagda Tobo bruk.
Men under ett par decennier har husen varit en följetong av oseriösa hyresvärdar, vanvård och snåriga ägarförhållanden. Tierps kommun anser att delar av fastigheterna är i så pass dåligt skick att de utgör en fara för människors hälsa. I slutet på 2024 gav kommunen hyresvärden uthyrningsförbud för ett tiotal av lägenheterna. I början av 2025 utvidgades beslutet till att gälla ytterligare 15 lägenheter. Hyresvärden Tobopark fastigheter ger sin syn på situationen här.
Måste betala vite
För varje månad som hyresvärden inte åtgärdar bristerna måste de dessutom betala 20 000 kronor i vite. De lägenheter som omfattas av förbudet stod redan tomma. Kintu och Agnes Kawumbas lägenhet är en av de lägenheter som fortfarande får hyras ut.
Familjen Kawumba är kvotflyktingar och bodde tidigare i Nacka i Stockholm. Kommunen står för flyktingarnas hyreskontrakt under två år. Därefter behöver de hitta bostad på egen hand. Kintus son var på fotbollscup i Tobo och fick höra talas om att det fanns lägenheter att hyra på orten.
Startade Tobonätverket
Två personer som har engagerat sig för hyresgästerna på Skolvägen är Anna Patzauer Personne och Gunilla Silverun. De är socionomer från Stockholm som har var sitt fritidshus i Tobo. För några år sedan tröttnade de på att se hur hyresgästerna i de så kallade skandalhusen på andra sidan skogsdungen hade det. Det blev startskottet till Tobonätverket som i dag involverar ett tiotal lokala föreningar.
– Så länge människor lever i utanförskap kan vi inte förvänta oss ett bra samhälle. Det är inte heller bra för resten av befolkningen att se att det är okej att göra skillnad på människor och människor, säger Anna Patzauer Personne.
Tillsammans med Gunilla Silverun har hon samlat in fullmakter från samtliga hyresgäster. Tack vare dem har de tryckt på gentemot kommunens miljöenhet för att få dem att agera. De har även sett till att hyresgästerna har skaffat hemförsäkring och gått med i Hyresgästföreningen. Men från det hållet har de inte fått någon hjälp, säger de.
– Vi har fått ett väldigt märkligt bemötande om att ”vi befattar oss inte med Tobo”. Jag trodde att Hyresgästföreningen fanns till för alla hyresgäster, säger Anna.
Svartprickigt av mögel
Av bilderna från miljöenheten att döma är vanskötseln uppenbar. Väggar, tak och fönstersmygar är svartprickiga av mögel. Fönsterkarmarna är ruttna, en lampknapp saknas och köksbänkarna är trasiga och fuktskadade. Enligt miljöenhetens rapport saknas även på vissa håll ventilation och element samt indragen el.
Anna och Gunilla hoppas på att uthyrningsförbudet kan bli en vändpunkt.
– Nu hoppas vi att de stänger de här jävla skithusen. Det bästa vore att stycka upp lägenheterna och sälja till privatpersoner som kan rusta upp dem, säger Anna Patzauer Personne.
Hon är dock noga med att betona att hon inte tycker att Tobopark Fastigheter förtjänar epitetet Värsta värden.
– De har ju ändå försökt, och gjort vad de kunnat. Andra har inte gjort någonting under de här åren. Kommunen hade till exempel kunnat köpa de här fastigheterna och rustat upp dem.
Förhandlat om hyrorna
Tillsammans med Gunilla Silverun har hon tagit initiativet till att förhandla om hyrorna med hyresvärden för de hyresgäster som lever på ekonomiskt bistånd.
– Ett antal familjer har fått varmhyra i stället för kallhyra. Det har gjort att de har kunnat leva på och inte under existensminimum, säger hon.
Enligt Sara Sjödal (C), kommunalråd i Tierp, kan det bli aktuellt med fler uthyrningsförbud på Skolvägen.
Hon tycker att lagstiftningen är trubbig när det gäller att stoppa oseriösa hyresvärdar.
– Som det är i dag behöver vi en anmälan, vi går inte in i lägenheter och gör stickprov.
Vissa kommuner har dock just ett sådant uppsökande arbete?
– Det var intressant, jag ska sätta mig mer in i de möjligheterna, säger hon.
Det faktum att värdarna avlöser varandra gör det också svårt för kommunen att komma åt dem, enligt henne.
”Svårt att göra så mycket mer”
Varför har då inte Hyresgästföreningen gjort mer för hyresgästerna i Tobo?
– Hyresgästföreningen har gjort otroligt mycket åtgärder i just de här fastigheterna, säger Johan Pelling, regionchef för Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle.
Föreningen har bland annat ansökt om tvångsförvaltning ett par gånger, drivit ärenden om åtgärdsförelägganden och gjort besiktningar. De har också gjort en rättslig inventering, då både jurister och förhandlare varit på plats.
– Det är svårt att göra så mycket mer. Däremot är det massa olika omständigheter som gör att vi inte har fått det alla önskar, en långsiktig och hållbar förvaltning. Och det är beklagligt, förstås, säger han och nämner de många ägarbytena som en av svårigheterna.
I Hyresgästföreningens ändamålsparagraf i stadgarna står det att ”Hyresgästföreningen är en ideell förening som kämpar för allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad.” Gäller inte det hyresgästerna i skandalhusen i Tobo?
– Jo, i allra högsta grad. Vi har vridit och vänt på väldigt många av de stenar man kan vända på. Vi har använt, skulle jag vilja påstå, hela vår palett av verktyg. Vi kan ju inte ta det sista steget, att själva ta över förvaltningen av en fastighet. Och även tvångsförvaltning är bara en tillfällig lösning, som bygger på att en seriös fastighetsägare förr eller senare tar över, säger Johan Pelling.
Han säger att det inte stämmer att Hyresgästföreningen inte befattar sig med Tobo längre.
Finns det någon lagändring du skulle vilja se för att förbättra möjligheterna att agera?
– Det är möjligen att de här verktygen skulle kunna bli lite enklare att använda. Det skulle kunna finnas krav på kommuner att i vissa sammanhang ta över förvaltningen under en längre tid. Nu blir det en kamp att få tag på någon som kan tänka sig att åta sig en tillfällig förvaltning, säger han.
Martin Hansson, jurist på Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle, har haft kontakt med Tobonätverket. Han understryker att det är de enskilda medlemmarna i Hyresgästföreningen som måste höra av sig till rådgivningen, inte någon utomstående till honom. Juristerna tar hand om medlemsärenden som har kommit in via medlemsrådgivningen.
Varför har ni inte ansökt om tvångsförvaltning sen 2015?
– Därför att ingen har velat tvångsförvalta husen, säger han.
Det krävs nämligen att ett fastighetsbolag tillfälligt vill ta över ansvaret och fungera som hyresvärd för att det ska gå att få igenom en tvångsförvaltning. Martin Hansson berättar att det kommunala bolaget Tierpsbyggen har fått frågan om de kan tänka sig att tvångsförvalta husen, men inte har velat göra det. Under den korta period 2011 då husen i Tobo tvångsförvaltades var det en privat fastighetsägare som tog sig an uppdraget.
Tierpsbyggen sa nej
– Vi har sagt nej utifrån det usla skick fastigheterna är i, säger Roger Kjettselberg, vd på Tierpsbyggen, och fortsätter:
– Vi ser inte att vi skulle ha en möjlighet ekonomiskt att gå runt på att tvångsförvalta dem. Plus att en del av de renoveringar som har gjorts där inte är fackmannamässigt utförda, till exempel av badrum. Om vi tvångsförvaltar blir det vårt uppdrag att se till att våtrum lever upp till de byggkrav som finns.
Hur ser du på ert ansvar som kommunalt bolag – att om ni inte tar på er en tvångsförvaltning är det sannolikt att ingen annan gör det heller?
– Det medför ju, som jag sa, ett väldigt stort ansvar gentemot hyresgästerna och även väldigt stora kostnader. För som tvångsförvaltare får vi de krav på oss som ägarna annars har. Det skulle i så fall innebära att vi skulle behöva ta resurser från vårt befintliga bestånd, vilket inte är försvarbart, säger Roger Kjettselberg.
Nytt verktyg i lagen
2022 infördes ett nytt verktyg i lagen – förvaltningsföreläggande. Det är mindre ingripande, men tar ett helhetsgrepp om en fastighet på ett liknande sätt som vid tvångsförvaltning. Men Hyresgästföreningen har aldrig försökt använda förvaltningsföreläggande i Tobo.
– Vi var i ett läge där vi inte kom någonstans. Sen kom det in nya ägare 2022 som hade storvulna planer, så vi avvaktade. Sen började miljökontoret driva sitt ärende, säger Martin Hansson.
Efter ett par år med mögel och läckande rör har Kintu Kawumba och hans familj fått nog.
– Vi vill flytta, men vi vet inte vart. Kanske till Örbyhus där barnen går i skola. Men det är svårt, det finns inga bra lägenheter, säger han.
- Problemen med bruksbostäderna på Skolvägen i Tobo har pågått i uppemot 19 år.
- Under ett par månader 2011 tvångsförvaltades husen, innan de dåvarande ägarna gick i konkurs.
- Tidigare ägare har fått en mängd åtgärdsförelägganden – krav på att fixa brister – genom åren.
- Husen har bytt ägare flera gånger, men några personer har återkommande funnits med i bilden.
- De nuvarande ägarna Tobopark fastigheter köpte husen av ett konkursbo i maj 2024.
- Anmäl alltid brister till hyresvärden så fort som möjligt. Det kan vara bra att göra felanmälan skriftligen och spara en kopia.
- Åtgärdas inte bristen kan man om man är medlem i Hyresgästföreningen ringa deras rådgivning och be om en bristblankett som man kan skicka till hyresvärden.
- Hjälper inte en bristblankett kan man rådgöra med Hyresgästföreningen om hur man ska gå vidare. Man kan till exempel ansöka hos hyresnämnden om ett åtgärdsföreläggande – ett krav på att värden fixar bristen. Det kan man göra även på egen hand, om man inte är medlem i Hyresgästföreningen.
- Har man allvarliga problem i boendemiljön kan man anmäla det till kommunens miljöförvaltning. De kan till exempel utreda mögel eller att ventilationen inte fungerar som den ska. De kan också ställa krav på hyresvärden att åtgärda bristerna, under hot om vite (en slags böter).
- Om problemen inte bara gäller enskilda brister utan är mer omfattande kan Hyresgästföreningen eller kommunen ansöka hos hyresnämnden om tvångsförvaltning. Går ansökan igenom tar en annan fastighetsförvaltare tillfälligt över ansvaret för att sköta husen/bostadsområdet det gäller.
- Finns gemensamma problem i en hyresfastighet som inte är så allvarliga att det krävs tvångsförvaltning kan Hyresgästföreningen eller kommunen ansöka om förvaltningsföreläggande hos hyresnämnden. Hyresnämnden kan då kräva att hyresvärden åtgärdar problemen, i vissa fall under hot om vite.
- Om lägenheterna är i så dåligt skick att kommunens miljöförvaltning anser att de inte är beboeliga kan kommunen utfärda uthyrningsförbud som hindrar hyresvärden att hyra ut dem.
- Räcker inte tvångsförvaltning eller uthyrningsförbud kan hyreshus i extremfall av vanvård tvångsköpas.
