Tvättstugan – platsen där smutsiga grannkonflikter gror
Susanne Bergs hyresvärd har försökt. Med enkla medel har Karlstads Bostads AB gjort allt man kan för att få grannarna att vårda och trivas i tvättstugan. Hon tycker att de lyckats – så där.
– Allt är klart bättre nu, tidigare fick man alltid börja med att städa. Men fortfarande är det någon som alltid glömmer att ta ur luddet och lämnar sin tvätt kvar. Det är störande när man själv är den som sköter sig, säger Susanne.
Mycket riktigt. När bovärden Kent Olsson visar runt i tvättstugorna i bostadsområdet står en korg med kvarglömd tvätt i torkrummet.
Det är dilemmat: Vad än värdarna gör för insatser är det i slutänden hyresgästerna själva som måste se till att städning och tvättider sköts.
Flest klagar på tvättstugan
Tvättstugan är det allmänna utrymme som hyresgäster oftast hör av sig till sin värd om med klagomål. Det visar en undersökning som Hem & Hyra har gjort.
I en enkät har bovärdar, fastighetsskötare, och fastighetsförvaltare i Mellansverige fått svara på vilka allmänna utrymmen som hyresgästerna oftast har negativa synpunkter på.
Tvättstugan hamnar på en klar första plats och på andra plats kommer sop- och återvinningsrum. Men det kan skilja mellan bostadsområden.
Stulna tvättider på andra plats
Enkäten visar även att det är bristande städning som är det största problemet. Långt efter, på andra plats, kommer kapade tvättider.
– Förr kunde det bli lite tjafs runt att man tvättat över eller snott varandras tider. Nu när vi har digital bokning i nästan alla tvättstugor har det problemet minskat. Kommer du två minuter efter din tvättid är slut kommer du inte in i tvättstugan, säger Joachim Österman, bovärd hos Roslagsbostäder.
Samtidigt finns baksidor med digitaliseringen, påpekar några hyresgäster.
– Det är lite tokigt att man inte vet vem som har tvättat före. Någon gång har det legat kvar kläder och då kan man inte ringa på och lämna dem, säger Marianne Lagerskiöld, som bor på Grossgärdet i Norrtälje.
Förbjudet att kolla digitalt vem som inte städat
En vanlig missuppfattning hos de bolag som infört digital bokning är annars att värdarna kan se vem som inte städat.
Men att kontrollera och använda digitala personuppgifter bara för att det är ostädat är förbjudet. Dessutom är det ändå näst intill omöjligt att veta exakt vem som inte städat eftersom flera grannar kan ha tvättat mellan syndarens pass – och den som hör av sig och klagar.
– Jag har svårt att se att vi kommer runt det så länge vi inte har personal som kontrollerar tvättstugor efter varje tvättpass, säger Kristoffer Hedblad på Lindesbergsbostäder.
Han tror helt enkelt inte att det går att göra så mycket åt konflikterna i tvättstugan.
I Karlstad och Norrtälje har värdarna försökt
Men både i Karlstad och Norrtälje har de kommunala bostadsvärdarna faktiskt försökt. Konceptet är det samma: att uppmuntra till städning med ett tack, hålla informationen kort och komplettera med bilder.
– Så här kunde man hitta moppen förut, säger Joachim Österman på Roslagsbostäder och lägger den i diskhon med skaftet vilande mot en väggfast strykbräda.
– Eller så kunde den stå i vatten i skurhinken, säger han.
När han kom till tvättstugan i dag hängde moppen på sin rätta plats på väggen, där det nu finns tydliga siluetter av de olika städredskapen, för att det ska bli lätt att göra rätt.
– Nu ser det nästan alltid ut så här när jag kommer, säger han och gestikulerar mot den prydligt upphängda städutrustningen.
Roslagsbostäders Joachim Österman var först skeptisk till den nya skyltningen. Han hade nämligen tidigare på egen hand testat att göra siluetter för olika redskap i en tvättstuga, men då inte sett någon effekt.
Varför tror du att det här funkade?
– Jag tror att det är tydligheten. Det blir så naturligt att göra rätt, säger han.
Hyresgästen Lena Lindström håller med om att det är bra med siluetterna:
– Det är så mycket lappar för oss människor, så man stannar inte upp och läser allt. Det här blir tydligt även för de som kanske har svårt att läsa svenska.
”Tack för att du städar”
På väggen i tvättstugan i Karlstad står det ”Tack för att du städar efter dig” samt liknande siluetter av städredskap som i Norrtälje. Dessutom är alla maskiner utbytta och tvättstugan omgjord så att det i stället för ett enda stort utrymme, nu är flera mindre.
Men en annan, till synes väldigt enkel sak som Karlstads Bostads AB, KBAB, gjort är att ta bort så många av sina egna informationslappar som möjligt.
– Lappar får det att se skräpigt ut. De få som vi har kvar är inramade. Det ökar känslan av ordning och reda, säger Kent Olsson som är bovärd samtidigt som han bestämt rycker ner en lapp utan ram som blivit kvar.
KBAB och Roslagsbostäder gjorde satsningarna efter att kundenkäter visat att deras hyresgäster var betydligt mindre nöjda med städningen i tvättstugorna än genomsnittet i branschen. Påföljande kundundersökning visade en tydlig förbättring.
– Den här tvättstugan var vårt sorgebarn tidigare, nu får vi sällan klagomål eftersom de flesta har blivit bättre på att städa, säger Kent Olsson.
”Man lägger manken till”
I det tidigare ”sorgebarnet” i Karlstad är Elise Wiklander och Filip Larsson i full färd att tvätta. De tycker att både de själva och grannarna blivit bättre på att städa nu jämfört med tidigare.
– Att det ser fint ut gör att man själv lägger manken till och städar bättre, säger de.
Även Håkan Andersson, hyresgäst på Grossgärdet i Norrtälje, håller med om att det har blivit bättre än tidigare. Men – alla grannar följer fortfarande inte reglerna i tvättstugan.
– Jag förstår egentligen inte varför man ska behöva sätta upp skyltar. Folk borde veta att man ska städa efter sig, säger han.
Vi är skapade att se problem
Men vad är det egentligen som gör att vi blir så arga när det inte är städat? Ja, en del av förklaringen ligger i hur människan är skapad från början.
– Vi är gjorda för att spana efter det negativa, och i det här fallet är det luddet i torktumlaren. Det gör att vi inte uppmärksammar om det är rent och undanplockat.
– Men om det är ostädat och stökigt ser vi det direkt, säger Ida Flink som är psykolog vid Örebro universitet.
Det finns även forskning som visar att vi gärna dömer andra efter deras personliga egenskaper och tror att de gör saker med flit.
– Men vårt eget beteende tolkar vi däremot utifrån hur vår situation ser ut: ”jag är så stressad att jag inte hinner plocka bort tvätten”, säger Ida Flink.
- 53 procent av dem som svarade skrev att de får mest klagomål på tvättstugan. En tredjedel uppgav återvinnings- och soprummen.
- Enkätundersökningen skickades ut till 100 personer på olika bostadsbolag i Mellansverige. 68 personer svarade.
