Tveksam effekt av skattelättnader för uthyrare
I förra veckan presenterade regeringens utredare Per Anders Bergendahl ett förslag som öppnar för friare andrahandshyror för bostadsrätter och villor. Enligt förslaget ska den som har en bostadsrätt i princip kunna få sina kostnader täckta i stället för att, som i dag, hyran ska ligga på samma nivå som för jämförbara hyresrätter.
I delbetänkandet redovisas även vilka förändringar som regeringen redan gjort för att få fler att vilja hyra ut en del eller hela sin bostad. Schablonavdraget har för uthyrning har gradvist höjts de senaste åren. Sedan årsskiftet är inkomster till och med 21 000 kronor skattefria.
Det har dock inte lett till att fler gillestugor eller utflugna barns rum har hyrts ut. Tvärtom har antalet personer som hyr ut sin bostad minskat, skriver regeringens utredare och hänvisar till Skatteverkets statistik. Det kan emellertid förklaras av att fler inte behöver redovisa inkomsterna för uthyrningen, i och med att schablonavdraget höjts.
– Det säger ingenting att färre redovisar intäkter av uthyrning till oss. Snarare finns det indikationer som visar att andrahansuthyrningen ökat något. Skatteverket får fler frågor om vilka villkor som gäller, säger Kay Kojer, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Utredaren Per Anders Bergendahl hänvisar även till Statistiska centralbyråns (SCB) siffror som visar att andrahandsuthyrningen minskat något. Det är endast 0,3 procent av småhusägarna som hyr ut hela sin bostad och 2,1 procent som hyr ut en del. Bland bostadsrättsinnehavarna är det ingen i undersökningen som svarar att de hyr ut hela bostaden och 0,9 procent som säger sig hyra ut en del.
Bland de som bor i hyresrätt är det 1,2 procent som hyr ut hela lägenheter och två procent som hyr ut ett rum. Totalt sett hyrs faktiskt flest bostäder ut av dem som har förstahandskontakt till en hyresbostad. Men för dem har de nya reglerna ingen betydelse eftersom du, med undantag för om bostadsen är komplett möblerad, inte får lägga på något på den ordinarie hyran.
