Ulla-Majas källarförråd svämmades över efter skyfallet – grannarna fick själva röja upp

”Det var – blött”. Så sammanfattar Ulla-Maja Moilanen krasst vad hon såg när hon tittade ut på gården den där augustidagen 2021. ”Årtusendets skyfall”, kallade meteorologerna det. Snart började inläggen komma i den gemensamma Facebook-gruppen för kvarteret i Gävlestadsdelen Bomhus. Källarförråden var översvämmade!

Tre år senare går Ulla-Maja Moilanen ut och visar. Källartrapporna stupar brant rätt ner mot förråden, det är inte konstigt att de snabbt fylldes med regnvatten när himlen öppnade sig. Ulla-Maja visar bilder i mobilen från när hennes man Arvo vadade i förrådet i gummistövlar med vatten två decimeter upp på vaden.

ANNONSTips för att njuta fullt ut av din båtsemester

Skyfall blir vanligare

Även om ovädret i Gävle i augusti 2021 var det värsta på många hundra år så väntas extremväder bli allt vanligare i och med klimatförändringarna. MSB pekade tidigare i år ut 26 områden i Sverige med betydande risk för översvämning (se kartgrafiken). Bland dem finns Västerås, Uppsala och Gävle.

Foto: Markus Boberg, Gefle Dagblad

Trots det har fyra av tio kommunala bolag i östra Mellansverige som svarat på Hem & Hyras enkät inte gjort förebyggande åtgärder för att klara av skyfall och översvämningar (se tabellen i slutet av artikeln). Mindre än hälften av de svarande bolagen har en nedskriven krisplan för att hantera just skyfall och översvämningar.

Mattias Hjerpe är forskare på Linköpings universitet med fokus på klimatanpassning. Enligt honom har ännu bara en minoritet av bostadsbolagen i Sverige på allvar kommit igång med att översvämningssäkra sina hus. Men läget är trots allt bättre i dag än för fem år sen. En del av förklaringen är ett par år gammalt EU-direktiv. Enligt det måste alla större bolag redovisa risker i sin förvaltningsberättelse.

Läs ocksåRisken för skyfall ökar – experten om hur bostadsbolag kan klara översvämningar: ”Sätt igång snabbt”

– Direktivet har nog varit en väg in för många bolag som inte själva har varit drabbade av översvämningar, säger han.

Vissa bostadsbolag, som Glada Hudikhem och Ockelbogårdar, har inte gjort ­några ­generella åtgärder, men däremot punkt­insatser på drabbade fastigheter. För många fastighetsägare blir ett stort oväder en väckarklocka som leder till att de står bättre rustade nästa gång. I Gavlegårdarnas fall ledde det extrema skyfallet 2021 till en ökad medvetenhet.

Läs ocksåTräd allt viktigare för att hålla nere temperaturen: "En ögonöppnare för många"

Gavlegårdarna har bättre beredskap idag

– Den största skillnaden är ­kanske vaksamheten på alla plan när ­varningen kommer. Det känns mycket mer ­naturligt nu att alla funktioner i ­bolaget snabbt kontrollerar svaga punkter ­eller platser där vi vet att det finns risk, som brunnar som kan täppas igen av löv, säger Niclas Lind, förvaltningschef på Gavlegårdarna.

Han berättar att de också har gjort en rad tekniska åtgärder. De har bland annat satt larm på pumpar som pumpar bort dagvatten, så att en varning går ut om de slutar fungera. De har också flyttat bredbands­uttag som suttit lågt till en högre höjd. Dessutom har bolaget gjort i ordning två kriscontainrar.

–  De kan vi ta på gafflarna på en traktor och snabbt köra ut till en stadsdel om det händer någonting. Om ett slukhål behöver spärras av, till exempel, säger han.

Kriscontainrarna innehåller bland annat mobila vattenpumpar och avspärrningsmaterial

Även Roslagsbostäder i Norrtälje har gjort förebyggande åtgärder på fastigheter efter ett tidigare kraftigt regnoväder, i deras fall 2017.

De förlorade mängder av saker i översvämningen

Allt som låg förvarat på golvet i Ulla-­Majas och Arvos förråd fick slängas – gamla julsaker, barnens skolarbeten, symönster, kläder, böcker, skivor.

– Det tråkigaste att bli av med var två stora tomtar som vi haft med på jul­firanden sen barnen var små, säger Ulla-Maja.

Numera är alla hennes och Arvos saker ordentligt förvarade i plastbackar på hyllor, på behörigt avstånd från golvet.

Tämligen omgående vid översvämningen kom ett sms från Gavlegårdarna om att man inte fick gå ner i förråden eftersom vattnet kunde vara ström­förande.

– Men vi fick aldrig något sms om att det var okej att gå ner igen. Då tyckte jag att Gavlegårdarna var dåliga på att informera, men så här i efterhand förstår jag att de blev tagna på sängen. De var tvungna att vara på många olika ställen samtidigt.

Foto: Monika Steczkó

Fixade en container åt grannskapet

Ulla-Maja var ordförande i den lokala hyresgästföreningen där hon bor. Tillsammans med de andra i styrelsen tog hon ett snabbt beslut att ordna med en container från återvinningen, där hyresgästerna kunde slänga allt som var förstört. Hyresgästföreningen stod för kostnaden på 47 000 kronor.

– Gavlegårdarna hade ingen container sa de. Vi ställde containern vid ingången mellan husen och fick tömma den totalt tre gånger, säger Ulla-Maja.

”Skulle bli för dyrt”

Enligt Niclas Lind har Gavlegårdarna inget formellt ansvar för hyresgästernas lösöre. Bolaget valde ändå att flytta runt ett par containrar de fick tag på mellan de områden där de såg störst behov. Mer än så kan inte hyresgästerna räkna med.

– Det skulle bli för dyrt för hyresgästkollektivet om vi skulle ha en massa containrar ståendes utifall det skulle hända igen, säger han.

Ulla-Maja Moilanen är kritisk till att Gävles industriområden byggs ut allt mer, på bekostnad av naturliga dräneringsområden.

– Kommunen måste fundera på var man ska tillåta bebyggelse. Som det är nu har vattnet ingenstans att ta vägen.