Underkända hissar körs trots förbud: ”Folk kan skadas och till och med dö”
Omonterade nödtelefoner. Larmknappar som dör vid strömavbrott. Dörrdioder som inte funkar. Saknade servicejournaler. Trasiga schaktljus.
Så ser verkligheten ut i ett stort antal trapphus i Göteborgsområdet. Underkända besiktningsprotokoll vittnar om hundratals personhissar som inte är tillräckligt säkra att åka i.
Hem & Hyra har tidigare kunnat visa hur fastighetsägare i Göteborg struntar i detta. De låter folk använda hissarna ändå. När vi nu åter granskar strulhissarna visar det sig att problemet har vuxit.
Samtidigt är tillsynen i Göteborg lamslagen av en domstolsprocess som pågått i flera år. Vi ska återkomma till det.
Men faktum är att 590 hissar förra året hade så allvarliga brister att de fick körförbud i regionens fem folkrikaste kommuner: Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Varberg och Kungälv.
Enbart i Göteborg underkändes 43 hissar – varje månad. Alltså minst en hiss om dagen.
I år har antalet ökat. Fram till mitten av september rapporterades 536 underkända besiktningsprotokoll i samma kommuner.
Det motsvarar två hissar om dagen, eller en ökning med 30 procent.
Gemensamt för dessa hissar är att de alla har brister som är av ”omedelbar betydelse för säkerhet och hälsa”. Det innebär att ingen får åka i dem förrän felen är fixade, hissen har godkänts i en ny besiktning och kommunen har fått kvitto på det.
I verkligheten är det alltså inte så. I Göteborg finns en rad exempel på hyresvärdar som dröjt i många månader med att ombesiktiga strulhissar.
I flera fall har kommunens tillsynsinspektörer med egna ögon sett att värdarna låter sina hyresgäster fortsätta åka hiss under tiden – trots allvarliga brister och körförbud.
Det gäller till exempel kommunala Familjebostäder och privatvärden Tornstaden. Läs mer om det här.
Politikerna i byggnadsnämnden har därför valt att sätta hårt mot hårt. För snart tre år sedan utfärdade de en straffavgift mot ett tjugotal fastighetsägare i staden: 91 000 kronor per hiss.
Åtta vägrade betala. I stället överklagade de – och fick rätt, i flera instanser. En sådan dom skulle betyda att kommunernas enda vapen vrids ur händerna på dem.
Men i våras vände vinden. Då bedömde Mark- och miljööverdomstolen att Göteborg visst har rätt att i efterskott straffa värdar som konsekvent slarvar med strulhissar.
Familjebostäder hör till dem som till slut har valt att acceptera avgiften och betala.
Andra, som Tornstaden och Bygg-Göta, har överklagat avgiften hela vägen till Högsta domstolen.
De menar att de hann fixa felen och klara ombesiktning innan byggnadsnämnden fattade beslut om straffavgiften, och att det därmed inte fanns någon brist kvar att straffa.
Där ligger frågan nu, i väntan på besked om landets högsta instans ska pröva den eller ej.
Under tiden är tillsynen alltså i praktiken lamslagen, och har så varit sedan den juridiska processen startade för flera år sedan. I Göteborg har byggnadsnämnden avstått från att utfärda fler byggsanktionsavgifter. Inga fältkontroller, inga straff.
– Vi har bestämt oss för att avvakta vad domen får för utfall. Däremot kunde vi inte tro att det skulle dra ut så här på tiden, säger Liza Schramm, enhetschef för stadsbyggnadskontorets byggavdelning som ansvarar för hisstillsynen.
Tanken bakom de göteborgska kraven på straffavgift är att stresstesta lagen – och driva fram en skärpning, om det blir nödvändigt.
– Går du in i en hiss förväntar du dig att vara trygg. Därför tycker vi som tillsynsmyndighet att det här är jätteviktigt. Det är sällan vi driver ärenden med sådan kraft, men det är så pass allvarligt. Folk kan skadas och till och med dö på kuppen. Det får ju bara inte hända, säger stadsbyggnadskontorets chefsjurist Sven Boberg.
De otydliga reglerna har tidigare hindrat tillsynsmyndigheter i hela landet från att utöva tillsyn på ett effektivt sätt, menar han.
– Vi har fullt stöd av politikerna i byggnadsnämnden att driva dessa ärenden. Ingen annan har agerat i den här frågan. Ur ett hyresgästperspektiv är det rimliga sanktioner. Det handlar om ett förtroende som lämnats till fastighetsägarna. Sköts inte det måste systemet ändras. Det är ingen som vill gå in i en hiss som ramlar ner.
När det gäller brott mot körförbudet är Göteborgsvärdarna inte unika varken i regionen eller landet. I praktiken används utdömda hissar oftast som vanligt när den ackrediterade besiktningsfirman kommer ut för att avgöra om bristerna är borta eller ej.
Det säger Ulf Bengtsson, rutinerad besiktningsingenjör på Kiwa.
– Jag har inte kommit till många hissar som stått still när jag ska ut och släcka ett underkänt protokoll. Det är sällan vi har fått gå till maskinrummet och slå på strömmen om jag säger så, säger han.
Kontrollsystemet har fler brister. Inte minst är mörkertalet stort. Få kommuner vet hur många hissar de har att hålla koll på.
Varken Göteborg, Kungsbacka eller Mölndal har exempelvis en aning, visar Hem & Hyras kartläggning.
– De flesta kommuner har inga register överhuvudtaget. Det är nog inte lätt för dem att utföra tillsyn, konstaterar Boverkets hissexpert Krister Svensson.
Bara ett 40-tal av landets 290 kommuner säger sig ha tillräckligt bra dokumentation över hur många hissar eller andra motordrivna anordningar som kräver tillsyn av deras egen byggnadsnämnd.
Det visar en sammanställning som Boverket gjorde för några år sedan.
Ungefär 100 kommuner har ingen sådan dokumentation överhuvudtaget.
