Undvik att bli snuvad på pensionen
I januari 2015 sänktes avdragsrätten för privat pensionssparande från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år. Efter att nyårsfyrverkerierna brunnit av slopas nu möjligheten att göra avdrag i deklarationen helt och hållet.
På ren svenska innebär detta att personer som fortsätter att spara via individuellt pensionssparande, så kallat IPS, eller via pensionsförsäkring riskerar att gå back. Orsaken är att man får betala skatt två gånger: en gång innan du får dem av arbetsgivaren och en gång till när de tas ut.
För att deras kunder ska undvika dubbelbeskattning har bankerna gått ut brett och informerat om förändringen, och i stället rekommenderat att placera pengarna i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.
En Sifoundersökning från i höstas visar att majoriteten av de privata pensionsspararna flyttat pengarna på grund av den extra kostnaden. Mer oroväckande är att de flesta av dem inte har ersatt det tidigare sparandet med något nytt alternativ.
Monica Petersson, expert på Pensionsmyndigheten, håller med om att ett investeringssparkonto är ett bra alternativ. Ett annat kan vara att placera slantarna i en kapitalförsäkring. Det sistnämnda fallet kan dock bli en dyr sparform eftersom du ibland får betala avgifter i flera led. Därför kan det vara en bra idé att först göra en jämförelse hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
– Vilket du bör välja beror på dina behov. Se till att vara så att du vet vad som gäller.
Om du väljer att spara i fonder rekommenderar Monica Petersson globala aktiefonder med låga avgifter. Ett bra riktmärke är att en indexfond inte bör kosta mer än 0,4 i avgift.
Har man stora lån och tycker pensionssparande är mossigt kan det vara en minst lika bra idé att amortera samma summa varje månad.
Eller så kavlar man upp ärmarna och jobbar några år extra.
– Ett års arbete efter 65 år kan för en medelinkomsttagare betyda cirka 1 600 kronor mer i pension varje månad före skatt.
Är man redan pensionär och har det knapert rekommenderar Monica Petersson ett samtal till Pensionsmyndigheten. Varje år går drygt 60 000 åldringar miste om höjt bostadstillägg på grund av att de inte anmält senaste tidens hyreshöjningar.
Flest människor med rätt till mer pengar till boendet uppskattas finnas i Västra Götaland. Läs i tabellen intill ungefär hur många som kan ha rätt till mer pengar i ditt län.
Här kan du göra en pensionsprognos.
Län | Antal |
---|---|
Västra Götalands län | 10 436 |
Skåne län | 7 677 |
Stockholms län | 7 260 |
Östergötlands län | 3 500 |
Gävleborgs län | 2 777 |
Jönköpings län | 2 660 |
Örebro län | 2 461 |
Dalarnas län | 2 409 |
Värmlands län | 2 393 |
Västmanlands län | 2 293 |
Kalmar län | 2 262 |
Norrbottens län | 2 083 |
Västernorrlands län | 2 061 |
Södermanlands län | 1 962 |
Västerbottens län | 1 905 |
Uppsala län | 1 750 |
Hallands län | 1 502 |
Kronobergs län | 1 321 |
Jämtlands län | 1 249 |
Blekinge län | 1 166 |
Gotlands län | 386 |
Totalt | 61 613 |
Källa: Pensionsmyndigheten