Förortsungdomar är skolans förlorare
Nästa vecka drar höstterminen igång. Tusentals elever återvänder till skolan. Men till Rydskolan i Skövdeförorten Södra Ryd kommer det inga nya sjuor. Där ska högstadiet läggas ner. Orsaken är att eleverna för få, att andelen med utländsk bakgrund är för stor samt de konsekvenser som detta för med sig.
Mamman Javorka Saric är kluven inför nedläggningen. Visst vill hon att högstadiet på Ryd ska vara kvar. Men samtidigt ser hon fram emot att hennes son ska få gå på en skola med svenska barn.
– Han kommer att få bättre förutsättningar än hans storasystrar fått, säger hon.
Högstadiet i Södra Ryd startades på nytt hösten 2017. Verksamheten hade då varit nedlagd i fyra år. Men med nya fräscha lokaler, duktiga lärare och attraktiva profiler trodde Skövde kommun att skolan i miljonprogramsområdet skulle locka till sig ungdomar från hela stan. Så blev det inte. Förra året hade 73 procent av Rydskolans 78 högstadieelever utländsk bakgrund. Och efter endast 1,5 år kom nedläggningsbeskedet.
– Vi misslyckades. Ungdomarna från stan uteblev och de svenska familjerna på Ryd valde andra skolor än Rydskolan, säger Orvar Eriksson (C), som var ledande skolpolitiker när beslutet togs före jul 2018.
– Hur ska alla nyanlända komma in i det samhället när de knappt möter några svenskar? Ungdomarna på Ryd är värda bättre förutsättningar än så, säger han.
Viktig för fler än eleverna
Javorka Saric har, som sagt, dubbla känslor inför nedläggningen. Å ena sidan tycker hon att en så stor stadsdel som Södra Ryd borde ha en komplett grundskola. En skola som eleverna har gångavstånd till, som ger trygghet och en ”vi-känsla”. Javorka får dessutom dagligen bevis på att skolan i Södra Ryd är viktig för fler än eleverna.
– Jag jobbar i Rydskolans kafé. Dit kommer ofta föräldrar som är nya i Sverige och ber om vägledning. Det kan handla om myndighetsbrev som ska tydas. För dem är skolan en kanal in i samhället. Vi hjälper dem och lotsar dem vidare till rätt person. Skolan har en central plats och är viktig kraft för alla som bor i Södra Ryd, säger Javorka Saric.
Men Javorka är också medveten om Rydskolans problem. Nämligen det att andelen svenska barn är allt för liten.
– Våra tre döttrar har alla gått hela grundskolan här på Ryd. Den yngsta ska börja i nian nu. I hennes klass går det bara tre svenska elever. Det är inte bra, säger Javorka Saric.
När sonen skulle börja i skolan funderade Javorka och hennes man på att försöka få in honom på en annan skola. Använda sig av det fria skolvalet och ge honom andra förutsättningar än systrarna fått. Men idén föll på skolskjutsen. Att sätta en sexåring ensam på stadsbussen var inte ett alternativ. Och att föräldrarna skulle köra och hämta själva var inte genomförbart. Så det fick bli Rydskolan trots allt.
– Det är inte det att Rydskolan är dålig. Tvärtom, den är jättebra med väldigt engagerade lärare och fina lokaler. Men här finns ingen blandning av elever, säger Javorka Saric.
Extremt på Kronogården
Situationen i Södra Ryd är inte unik. Tvärtom, ser det ser likadant ut i många förorter runt om i landet. Invandrartäta områden med delvis tung social problematik har grundskolor som är ännu mer segregerade än själva området. Orsaken är dagens skolsystem och det fria skolvalet. Elever med svenska högutbildade föräldrar väljer aktivt bort förortsskolorna medan elever med utländska föräldrar som saknar högre utbildning blir kvar. Och eftersom elevernas socioekonomiska bakgrund spelar stor roll för hur de lyckas i skolan leder detta till stora skillnader mellan landets skolor.
Hem & Hyra har granskat förortsskolor i Borås, Skövde, Trollhättan och Uddevalla (se grafik nedan). I Trollhättan är situationen extrem. Där visar skolverkets statistik att eleverna har helt olika förutsättningar och resultat beroende på var i stan deras skola ligger. Som här, i en jämförelse mellan Kronogården och Strömslund:
Läsåret 2017/18 gick det 53 elever på Kronans högstadium i Trollhätteförorten Kronogården. 98 procent av dem hade utländsk bakgrund och endast 17 procent hade föräldrar med högskoleutbildning. Omständigheter som satte sina tydliga spår i elevernas möjligheter att fixa betygen. Endast 34 procent av niorna som gick ut från Kronan våren 2018 hade tillräckligt bra betyg för att komma in på gymnasiet.
I andra delen av Trollhättan ligger villaområdet Strömslund och Strömslundsskolan. Där gick det 175 elever läsåret 2017/18. Ingen av dem hade utländsk bakgrund men 78 procent hade föräldrar med högskoleutbildning. Alla som gick ut nian i juni 2018 hade behörighet att börja på gymnasiet.
Situationen på Kronogården har fått politikerna i Trollhättan att diskutera både ”bussning” av elever och skolnedläggning.
”Borde satsa istället”
Men, tillbaka till Södra Ryd i Skövde. Här bor 6 157 personer. 57 procent av dem har utländsk bakgrund. På skolan är invandrartätheten ännu större. Förra läsåret hade 75 procent av Rydskolans högsstadieelever utländsk bakgrund.
– Södra Ryd har en negativ stämpel som vi inte lyckats tvätta bort, säger Orvar Eriksson. Situationen försvårades ytterligare när den fristående skolan Raul Wallenberg öppnade inne i Skövde.
– De blev en direkt konkurrent till Rydskolan och har lockat till sig många högstadieelever, säger Orvar Eriksson.
En som är kritisk till skolnedläggningen är Anders Forsberg. Han är aktiv i Hyresgästföreningen och har tidigare bott i Södra Ryd.
– De drar undan mattan för ungdomarna som bor här och tar bort Ryds möjligheter att lyckas, säger Anders Forsberg, som tycker att politikerna borde göra precis tvärtom:
– Sätt in rätt resurser och ge verksamheten tid att lyckas. Då blir skolan en plats för integrationen. I dag dränerar det fria skolvalet områden som Södra Ryd på barn från resursstarka vita familjer i både hyreshusen och villakvarteren runt omkring, säger Anders Forsberg.
LÄS MER:
Röster från Södra Ryd:
Orolig att buset kommer tillbaka
Röster från Kronogården:
Hon tror inte på Kronogårdens skolor
De valde bort Kronogårdens skolor
Röster från Norra Uddevalla:
