Utredning: Bostadsbidraget kan bli en skuldfälla
För att komma till rätta med problemet finns det ett förslag om att Försäkringskassan ska ha koll på mottagarnas inkomster månad för månad – en åtgärd som inte är tillräcklig, enligt rapporten ”Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel”.
– Andelen hushåll som får återkrav har ökat de senaste tio åren. Att återkravsbeloppen samtidigt blivit allt högre, och är som allra högst för barnfamiljer med lägst ekonomisk standard, riskerar att motverka bostadsbidragets fördelningspolitiska syfte, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
De bredare slutsatserna kommer inte som någon överraskning. Återkraven slår hårdast mot dem med lägst inkomst. Det är också denna grupp som oftast hamnar hos Kronofogden efter att de inte har betalat återkrav.
Riksrevisionen nöjer sig inte med det breda perspektivet och redogör därför för problematiken in i minsta detalj. En av dessa är att antalet återkrav ständigt ökar. 2013 handlade det om 66 771 sådana. Förra året var de 88 783.
Antalet hushåll som fick upprepade återkrav ökade också under samma period. Merparten hade fått ett återkrav, men av de hushåll som fick betala tillbaka pengar förra året hade 12 000 – alltså ett av åtta – tidigare fått minst tre återkrav.
Att upprepade återkrav är så vanliga beror på hur systemet är konstruerat, konstaterar utredarna. ”Ett tidigare återkrav eller kvarstående skuld till Försäkringskassan är inget hinder för att söka nytt bostadsbidrag.”
– Det är inte ovanligt med hushåll som får återkrav år efter år, och att nybeviljade bostadsbidrag används för att betala återkravet från året före. För de resurssvagaste hushållen riskerar konstruktionen att vara en skuldfälla som kan vara svår att ta sig ur, säger Ingvar Önnhage, projektledare för granskningen.
Barnfamiljer med så kallade blandade inkomster – till exempel en kombination av lön och sjukpenning – förekommer flitigt i den grupp som inte betalar tillbaka återkravet i tid.
Hushållens inkomster spelar, förstås, också en avgörande roll för sannolikheten att ett återkrav betalas tillbaka. Medelinkomsten av förvärvsarbete bland dem som inte betalade innan förfallodatumet var lägre än bland dem som gjorde det. De med större inkomster fick också av naturliga skäl generellt sett krav på mindre belopp.
Riksrevisionen ser utvecklingen som problematisk. Dagens system har 20 år på nacken och myndigheten efterlyser därför en bred översyn av bostadsbidraget. En sådan skulle dock ta tid och sedan dröjer det ytterligare innan det nya systemet införs.
Riksrevisionen uppmanar därför Försäkringskassan att intensifiera informationsinsatserna för att färre ska hamna i en fälla där gamla skulder betalas med nya pengar som Försäkringskassan betalar ut. Ett annat förslag är att Försäkringskassan oftare tar fram avbetalningsplaner.
