Annons

Ny granskning: Bra betyg och trångbodd – fullt möjligt

Nyheter Trångboddhet leder vare sig till ohälsa eller sämre skolresultat – i alla fall inte trångboddhet så som den sedan mitten av 1970-talet definieras i Sverige.
Foto: Anna Hultberg

– På teoretisk grund kan trångboddhet förväntas ha negativ inverkan på hälsa och barns skolresultat, men det finns inte många studier på detta och många av de studier som finns är lite till åren komna, säger Cecilia Enström Öst på Riksrevisionen om varför myndigheten beslutade att granska den eventuella kopplingen.

– Jag trodde nog att vi skulle hitta någon liten effekt, kanske på vab [vård av barn] i alla fall, men det fick jag faktiskt överge.

Läs ocksåUtrikes födda mest trångbodda – och andelen ökar

Granskningen som hon var projektledare för studerar effekterna av att hushåll flyttade till mindre bostäder efter den skärpning av kraven kring bostadsbidrag som infördes 1997. Närmare 20 000 hushåll ingår i analysen.

Den minskade bostadsytan ledde alltså inte till negativa effekter för hälsa och skolresultat.

I det här fallet definieras trångboddhet efter vad som kallas ”Norm 3”. Enligt den räknas hushåll där alla barn inte har ett eget sovrum som trångbodda. De senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån visar att var sjätte svensk är trångbodd om man använder den definitionen.

Annons
Läs ocksåSvarta kontrakt och trångboddhet utmaning i SödertäljeMarie Linder, Hyresgästföreningen, debatterar bostadskrisen i Södertälje.

När man inte såg några effekter gick Riksrevisionen till och med lite längre för att testa hypotesen att trångboddhet kan leda till ohälsa och sämre skolresultat.

– Vi försökte också pressa normen genom att undersöka vad som händer om vi tar bort kravet på vardagsrum från trångboddhetsnormen – inte heller då såg vi några effekter, säger hon.

Resultatet väcker frågor kring huruvida Norm 3 är ett bra mått på trångboddhet.

Läs ocksåFå stora lägenheter ger trångboddhet

– Är trångboddhetsnorm 3 ändamålsenligt utformad utifrån hur det ser ut i dag? Cecilia Enström Öst menar att politikerna måste ställa sig den frågan, men har inga synpunkter på vad de kommer fram till.

– Man ska göra en översyn av bostadsbidragets konstruktion. I samband med den skulle man kunna se över både utformning och tillämpning av trångboddhetsnormen. Ska man ha den kvar? Ska man göra förändringar? Vi har inga synpunkter på hur man gör. Vi tycker att det är helt rimligt om regeringen säger ”vi ska ha en förhållandevis generös målsättning när det gäller boende”, men orsakerna till det ska inte vara dålig hälsa och skolresultat.

Annons

Svaret politikerna kommer fram till kan få betydande konsekvenser. Norm 3 används bland annat när Boverket tar fram prognoser över hur mycket som behöver byggas.

– Eftersom regering och riksdag tar allvarligt på trångboddhet och när man planerar insatser för att motverka trångboddhet är det viktigt att veta vilken typ av trångboddhet vi talar om, förklarar Cecilia Enström Öst.

Hennes uppmaning till politikerna är att de bör lägga större vikt vid den extrema trångboddhet som existerar i samhället. Problemet är att det i dag inte finns någon definition på vad som är extrem trångboddhet och inte heller några tillförlitliga registerdata – vilket i sin tur gör att den eventuella kopplingen mellan extrem trångboddhet och ohälsa eller sämre skolresultat inte går att studera.

Fakta: Ökad trångboddhet efter 1997

Andelen trångbodda hushåll enligt Norm 3 med bostadsbidrag ökade från omkring 30 till 50 procent när nya regler för maximal boyta infördes 1997. Då infördes en gräns på 80 kvadratmeter för hushåll med ett barn, medan rätten till fullt bostadsbidrag försvann för hushåll med två barn som bodde på större än 100 kvadratmeter.

Fakta: Olika definitioner

Det finns flera definitioner av trångboddhet.

Norm 3, som infördes 1974, definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än en boende per sovrum – förutom sammanboende som delar sovrum. Detta innebär att varje barn ska ha ett eget sovrum för att hushållet inte ska räknas som trångbott. Kök och vardagsrum är oräknade. Exempel: En tvåbarnsfamilj måste ha en bostad på minst fyra rum och kök för att inte räknas som trångbodda. En trebarnsfamilj måste ha minst fem rum och kök. Riksrevisionens granskning utgår från denna trångboddhetsnorm.

Norm 2, som infördes på 1960-talet i samband med miljonprogrammet, definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende per sovrum. Kök och vardagsrum är oräknade. Exempel: En tvåbarnsfamilj måste ha en bostad på minst tre rum och kök för att inte räknas som trångbodda. Ensamboende räknas inte som trångbodda oavsett antal rum.

Läs också Pengar till skyddade boenden gick till anställd – åtalas för åratal av privata inköp Hissterroristen tryckte på alla knappar samtidigt – skapade kaos för grannarna

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.