Vågar inte prata öppet om korttidskontrakt – riskerar att bli vräkt
Vi får kontakt med en kvinna som vi väljer att kalla Olivia. Sedan ett år tillbaka bor hon i en fastighet i en av Stockholms kranskommuner, Åkersberga. Ett korttidskontrakt.
Hon har fått veta att hennes lägenhet ska användas för evakuering och att kontraktet kommer förnyas varje år. Men hennes värd har sagt att hon kommer få bo kvar där i fyra år, vilket är den maximala gränsen för korttidskontrakt.
– Det känns otryggt, obehagligt. Jag är sjukskriven och får försörjningsstöd. Det är inte många som vill ta sig an mig på det sättet eftersom jag inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. Det gör att jag har mindre chans att hitta något att hyra.
Hem & Hyra har granskat korttidskontraktens utbreddhet på bostadsmarknaden i våra två största städer. Här står korttidskontrakten för mellan sju och tio procent de senaste fem åren. Bland vissa värdar ligger siffran uppemot 70 procent.
Olivia står i bostadskö, men har för få dagar för att kunna hitta ett stabilt boende. Och trots att hon, enligt överenskommelsen med hyresvärden, har tre år kvar i lägenheten, känner hon sig stressad.
Att människor flyttar in och ut ur huset ofta är också något som påverkar henne.
– Det blir turbulent med nya grannar hela tiden och det är så mycket rörelse, säger Olivia.
Här är värdarna med högst andel korttidskontrakt:
Fick flytta till lägenhet i samma hus
I samma fastighet bor också hennes syster som bott i huset i snart sex år. När hon flyttade in fick hon också skriva under en blankett till hyresnämnden om avstående från besittningsskyddet. Då, med hänvisning till att huset skulle rivas eller genomgå en större ombyggnation.
När det hade gått fyra år behövde systern flytta från lägenheten.
Men det blev inte långt. Hyresvärden ordnade en lägenhet i samma hus. I samband med flytten fick Olivias syster skriva på en ny blankett till hyresnämnden om att avsäga sig besittningsskyddet. Men nu skulle inte huset rivas längre, utan användas för evakuering.
– Hon fick inte bo kvar i den tvåan som hon hade bott i eftersom det hade gått fyra år. Istället fick hon en trea som hon inte ens behöver. Det är jättekonstigt, varför kan hon inte då få bo kvar i samma lägenhet som vanligt? säger Olivia.
– Det är ett knepigt sätt det här tycker jag, det är skumt.
”Hade inte tänkt säga upp oss på flera år”
En annan person som vi får kontakt med bodde i en lägenhet i Bromma mellan 2020 och 2021, ett korttidskontrakt genom HSB tack vare att föräldrarna bosparat sparat åt honom där.
– Värden hade inte tänkt renovera förrän på väldigt lång sikt, men de verkade ge ut rivningskontrakt när någon “vanlig” hyresgäst sa upp sitt.
Han fortsätter:
– Jag hade tre månader garanterat och sen en månads uppsägningstid. Men de sa till mig att de inte tänkt säga upp oss på flera år. De skriver ju inte det på hemsidan, men när jag fick höra det så kändes det ändå okej.
I dag har han löst sin bostadssituation genom att köpa sig en lägenhet. De insamlade köpoängen är alldeles för låga för att lyckas få ett förstahandskontrakt på en hyresrätt. Det var på håret att han ens kunde få ett korttidskontrakt tidigare.
– Stockholms bostadssituation är rent ut sagt förjävlig och man börjar tappa tron på att det kommer ändras. 1966 kunde man förlora val på det, men det var ju snart 60 år sedan…
Stor osäkerhet att bo på korttidskontrakt
Max Delér är en av dem som vågar ställa upp öppet och prata om sin boendesituation. Han är 27 år och har bara bott på korttidskontrakt i drygt två månader. Hans kontrakt sträcker sig till slutet på oktober och förlängs därefter med en månad. Men han har tre månaders ömsesidig uppsägningstid med sin hyresvärd.
– Det är klart det är en stress. Det hade varit bäst att veta att det är om ett år jag ska flytta, eller om två år eller tre månader. De kan liksom när som helst säga att jag ska flytta ut om tre månader. Sist tog det ju mer än tre månader för mig att hitta något nytt och då sitter man ju i skiten.
Han reser sig från soffan där vi sitter och letar upp en plastficka med alla andra papper som hör till lägenheten. Dokument som hälsar honom välkommen till Södermalm, information om lägenheten och hyresvärden och så ett till. Hyresnämndens beslut om avstående från besittningsskydd.
Under alla personuppgifter är det en av två rutor som är ikryssade. Hans lägenhet hyrs ut på korttidskontrakt för att kunna användas som evakueringsbostad till fem andra fastigheter i hyresvärdens bestånd.
Dessa beslut är så kallade stämpelbeslut. Det hyresnämnden gör är att kolla så allt är korrekt ifyllt. Men de gör ingen kontroll på om det som står i dokumenten faktiskt stämmer. Hur ser du på det?
– Det känns ju jättekonstigt. Jag kan tycka att de kanske kunde göra någon dubbelkoll eller så. Men att de bara skummar igenom, stämplar och går hem och lagar middag känns ju rätt konstigt. De borde definitivt kolla upp om det som står i kontraktet stämmer eller nånting.
Han fortsätter:
– Jag trodde ändå när jag skickade in detta att det var någon form av formalitet, att de (hyresnämnden) ändå värnade om mina rättigheter. Att det inte ska gå att sätta i system.
Vad känner du nu då?
– Det känns lite värre nu när jag fick veta hur det ligger till. Det är ju förjävligt. Det ska inte få vara så.
