Valfrihet en orsak till utanförskap

I veckan släppte försäkringskoncernen Skandia en mycket ambitiös enkät som utförts med hjälp av konsultföretaget Demoskop. 4 250 kommunpolitiker har fått ge sin syn på i vilken mån man brottas med problem kring socialt utanförskap, det vill säga när en grupp människor känner sig utestängd från exempelvis kultur eller arbetsliv.

Undersökningen visar att 57 procent av de folkvalda i landets storstadsområden tycker att utanförskapet förvärrats de senaste fem åren, medan förtroendevalda i mindre kommuner har en ljusare bild.

Läs ocksåHär är stadsdelen som politikerna prioriterar bort - Shams område blir allt tystare

Hem & Hyra har tagit del av undersökningen i sin helhet och brutit ner enkätfrågorna på kommunnivå. Totalt anser 17 procent av politikerna att utanförskapet minskat de senaste fem åren. 27 procent tycker tvärtom att det ökat, och nästan hälften ser ingen förändring alls.

Ett genomgripande tema är att den sociala utvecklingen upplevs som sämre i kommuner där en mindre andel människor har arbete. Södertälje är en kommun med både hög andel utlandsfödda och låg sysselsättningsnivå, och föga förvånande ser också de lokala politikerna mindre ljust på framtiden än i landet som genomsnitt.  

Boel Godner (S), kommunstyrelseordförande i Södertälje, berättar att man jobbar hårt med att komma åt utanförskap i skolor och bostadsområden samt att man samarbetar med polisen för att unga i riskzonen inte ska hamna i kriminalitet. 

Läs ocksåSå blev anonyma vittnesuppgifter avgörande när hyresgäst vräks: ”Problematiskt”

Men trots ansträngningarna svarar 79 procent av de tillfrågade att det sociala utanförskapet antingen är oförändrat eller större än för fem år sedan.

Den främsta orsaken till att satsningarna inte får önskat resultat är enligt Boel Godner den så kallade ebo-lagen, som gör att många nyanlända väljer att bosätta sig hos släkt och vänner eller tar hjälp av någon bekant för att hitta bostad. 

– De allra flesta bosätter sig från första dagen i Sverige i ett socioekonomiskt utsatt område och på så vis cementeras segregationen. Trångboddhet och svårighet att lära sig svenska gör det svårt att komma in i samhället, säger hon.

Läs ocksåSnackkafét knyter samman grannarna - "Språket är nyckeln till allt"

Något som förvärrat situationen för en kommun som Södertälje är enligt Boel Godner att ett flertal kommuner tidigare vägrat ta emot familjer som fått uppehållstillstånd.

– Många har därmed förvägrats möjligheten att börja livet i ett bostadsområde där de flesta talar svenska och har ett bra jobb. Kommuner som sålt hela sin allmännytta eller begränsat den till socioekonomiskt utsatta områden har gjort Sverige en otjänst.

De två kommuner som upplever att utanförskapet ökat mest är Älvkarleby och Vilhelmina – trots att man på båda orterna arbetat hårdare med att åtgärda problemen. Även Linköping, Lindesberg och Katrineholm är kommuner där man upplever en klart försämrad situation trots insatser.