Var du bor avgör om du idrottar: ”Krävs sex gånger så mycket i utsatta områden”

För första gången har Riksidrottsförbundet kartlagt hur det ser ut med idrottandet bland barn och unga i landets bostadsområden. Tidigare har man bara haft koll på hur det ser ut i hela kommunen. Resultatet visar på extrema skillnader. Fler än hälften de unga som växer upp i landets välbärgade områden är aktiva i en idrottsförening. I de resurssvaga områdena är det färre än var fjärde. Något som även SVT Nyheter Öst rapporterat om.

– Ojämlikheten inom idrotten problematisk. För idrott är inte bara bra för folkhälsan. Den är också en motkraft mot brottslighet och utanförskap. Som ung i ett utsatt område är det lätt att bara se tre framtidsscenarier; att satsa på idrotten, driva en kebab-restaurang eller bli gängkriminell. Här har vi möjlighet att påverka. Men då måste idrotten vara tillgänglig och öppen även i våra utsatta områden, säger Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

Läs ocksåHär är stadsdelen som politikerna prioriterar bort - Shams område blir allt tystare

Statistiken visar hur många procent av alla 7-25-åringar i ett visst bostadsområde som var aktiva i en idrottsförening under 2021. Det handlar om totalt 910 200 barn och unga uppdelade på 3 363 bostadsområden, så kallade regso-områden.

Så här kan skillnaderna se ut:

• I Järvastaden, som ligger i Solna kommun strax norr om Stockholms innerstad, håller 71 procent av 7-25-åringarna på med någon idrott. Att jämföra med stadsdelen Rinkeby i Västerort där endast 26 procent av de unga idrottar.
• Liknande mönster hittar man i Göteborg, där över 63 procent av ungdomarna i Näsets villaområden idrottar. Medan endast 16 procent av de unga i Bergsjön, i andra änden av stan, är idrottsaktiva.
• Och i Malmö, där över 60 procent av de unga i Brunkeflostrand idrottar medan endast 17 procent av de som växer upp i Kryddgården, en del av Rosengård, gör detsamma.

Miljonsatsningar

I samband med flyktingvågen 2015 påbörjade den svenska idrottsrörelsen ett stort arbete för integration och inkludering. Pengarna kom från staten och delades ut av Riksidrottsförbundet, RF. 2015 fördelades 52 miljoner kronor. Året därpå, 84 miljoner.

Inledningsvis skulle pengarna hjälpa de nyanlända att få en meningsfull vardag. Och integrationspengar för det ändamålet har fortsatt att delas ut. Mellan år 2017 och 2022 fick idrottsrörelsen totalt 112 miljoner.

Utöver det har regeringen, sedan 2017, satsat 14 miljoner kronor per år på idrottsföreningar i socialt utsatta områden. Målet är att öka idrottsaktiviteten i de här områdena, genom att till exempel anställa fler idrottsledare och idrottskonsulenter.

Varför är skillnaderna kvar, trots alla satsade miljoner?

Läs ocksåStreet Games tar idrotten till utsatt stadsdel - Abdullahi, 13: "Jag har testat boxning, fotboll och dans"

– Det har flera förklaringar. Först och främst så saknar de utsatta områdena ofta den föreningskultur som de välbärgade områdena har. Det handlar både om ledare och normsystem. Ska vi lyckas vända utvecklingen måste vi börja med föreningarnas ryggrad, själva infrastrukturen. Vi måste få med föräldrarna. Få dem att förstå och våga släppa iväg sina barn till en idrottsaktivitet, säger Björn Eriksson.

Han nämner initiativ som fungerat väl. Exempelvis det som nu sker i Borås utsatta stadsdelar, som Hem & Hyra berättat om. Det handlar både om aktiviteterna efter skoltid för ungdomarna på Norrby och Skolan som Arena i Sjöbo där kommun, skola, RF-SISU Västra Götaland, idrottsklubbar och bostadsbolag samverkar för att ge de unga en aktiv fritid och en väg in i föreningslivet.

Foto: Karin Gistedt

Björn Eriksson poängterar hur viktigt det är att hela samhället involveras. Inte bara idrottsföreningarna utan även skolan, näringsidkarna och polisen. Och han säger att ett problem är att många politiker tror att det räcker att bara flytta pengar från de välbärgade områdena till de utsatta.

– De tror att det kan lösa problemet. Men, samma summa pengar räcker inte på långa vägar i en stadsdel där själva föreningsryggraden saknas, säger Björn Eriksson och fortsätter:

– Jag brukar säga att det det krävs sex gånger så mycket pengar och insatser för att få fart på föreningslivet i en socialt utsatt stadsdel jämfört med en välbärgad. Ska man få någon utväxling måste man alltså satsa rejält och göra det på rätt ställe.

”Fotboll och kampsport tillhör de som lyckas bäst”

I årets budget har regeringen öronmärkt 100 miljoner kronor till att stärka idrottsrörelsen i det som polisen kallar utsatta områden. Tanken är att ett lika stort stöd ska delas ut under kommande två år.

– De pengarna måste träffa rätt. Vi måste våga satsa på föreningarna visat att de fattat hur man måste jobba i de här stadsdelarna. Det handlar om fotboll, men även om olika kampsporter, basket och bordtennis. Idrotter som inte tar ut någon hög medlemsavgift och som lyckats få med sig nya grupper, säger Björn Eriksson.

15 utvalda specialidrottsförbund

I början av året drog Riksidrottsstyrelsen upp en strategi för hur det fortsatta arbetet med att stärka idrottsrörelsen i utsatta områden ska se ut. Efter en ansökningsprocess har nu 15 specialidrottsförbund valts ut. Förbund som alltså kommer att få delta i arbetet och få del av de 100 miljoner kronorna för att göra det.

–  Sedan min tid i polisen är jag övertygad om att gripanden och repressiva åtgärder inte räcker för att lösa problemen i våra utsatta områden. Idrottsrörelsen kan motverka ojämlikhet och segregation, säger Björn Eriksson, som var rikspolischef mellan åren 1988 och 1996.

Läs ocksåSnackkafét knyter samman grannarna - "Språket är nyckeln till allt"

Efter tolv år i Riksidrottsförbundets styrelse, varav de åtta senaste som ordförande, kommer Björn Eriksson att lämna sitt uppdrag i slutet av maj.

Vilket råd ger du din efterträdare när det gäller målet att få fler unga i utsatta områden att idrotta?

– Satsa mycket där det verkligen behövs. Och våga tänka osvenskt. Det är inte alltid ledare som gått alla våra svenska idrottsledarutbildningar som gör bäst nytta i en utsatt förort. Tvärtom kan det vara bättre att jobba för att hitta eldsjälarna på plats i själva området, säger Björn och tar ett annat exempel:

– Om det är svårt att få med en ung tjej på simträningen och orsaken är att pappan inte vågar släppa iväg sina dotter. Uppmuntra en situation där den orolige föräldern får vara med på träningen. Även om det inte är det vi riktigt vill, eller är vana vid. Jobba okonventionellt, då kan pappan se att inget hemskt händer och låta dottern vara med.