Var tredje kommun mottagare för social dumpning – Mia fick enkel biljett till kackerlacks-hus
En kvarts promenad från Fagersta centrum ligger det gamla mönstersamhället Kolarbyn. När området stod klart i början av 50-talet beskrevs det som ett av de bästa i landet att bo i. De moderna bostadsrätterna var viktiga för att locka arbetskraft till bruket.
Sedan dess har bruket blivit nedlagt och bostadsrättsföreningen har gått i konkurs. Lägenheterna har omvandlats till hyresrätter som bytt ägare ett antal gånger.
Nu präglas området av flagnande fasader och trasiga fönster. Olåsta, ostädade trappuppgångar med unken lukt. Källare där allehanda bråte samlats och fått ligga kvar.
I en av lägenheterna bor Mia. Hon är en ung kvinna från Stockholmsområdet som egentligen heter något annat men av familjeskäl inte vill framträda med sitt riktiga namn.
För ett år sedan hade hon aldrig hört talas om Fagersta. Men hon var innerligt trött på att flytta runt i Stockholmsområdet tillsammans med sin son, på korta och dyra andrahandskontrakt. Utan arbete, med skulder i bagaget och med sonen på heltid behövde Mia försörjningsstöd från hemkommunen Järfälla. När andrahandskontraktet var på väg att gå ut fick hon ett erbjudande från socialsekreteraren.
– Hon sa att det finns ett område i Fagersta där man kan få förstahandskontrakt. Lägenheterna är slitna men stämningen är familjär och alla tar hand om varandra.
Mia åkte dit. Hon tittade på en sunkig trea. Med löfte om att lägenheten skulle renoveras tackade hon ja.
– Kommunen betalade flyttfirma och fixade med det praktiska. Jag förstår varför de gör så, jag kostar ju pengar för kommunen.
Utredning om social dumpning blev stoppad
Social dumpning är ett omtvistat begrepp. Det kan föra tankarna till skräp som blir dumpat på tippen, men det handlar om människor som har rätt till stöd.
Det kan vara personer med missbruk eller psykosociala problem, nyanlända, våldsutsatta eller hemlösa som får hjälp av sin hemkommun att flytta iväg därifrån, trots att de själva inte har sagt att de vill det. Mottagaren är ofta en fattig ort där jobben har försvunnit och folk har flyttat ut. Halvtomma lägenhetshus har köpts upp av hyresvärdar som lockar till sig hyresgäster som inte kan få bostad på andra håll.
Efter åratal av protester från kommuner som på så sätt fått nya klienter till socialtjänsten tillsatte den förra regeringen utredningen ”Motverka social dumpning” i fjol.
Sex månader senare lade den nya regeringen ner utredningen.
Materialet som utredningen hunnit få fram samlar nu damm på Riksarkivet i Arninge, men problemet med social dumpning finns kvar. Det visar bland annat Boverkets bostadsmarknadsenkät, som på uppdrag av utredningen ställde frågor till kommunerna om social dumpning. Hem & Hyra har tagit del av svaren och de visar en tydlig bild.
- 106 av landets 290 kommuner – 37 procent – uppger att de i fjol tog emot hushåll som hade blivit dumpade där av andra kommuner.
- Över 90 procent av mottagarkommunerna har inte fått någon förvarning från avsändarkommunerna, eller bara fått det i enstaka fall.
- De vanligaste grupperna var personer med kända sociala problem, nyanlända och våldsutsatta kvinnor.
Olika kategorier blir ”dumpade”
I praktiken kan det bli som för Sandvikens kommun i fjol. Under sommaren och hösten flyttade över 50 flyktingfamiljer dit från Stockholmsområdet. Utan förvarning skulle drygt 100 nya barn ha plats i skolor och förskolor. Föräldrarna behövde svenskundervisning och annat stöd.
– Flera av dem sa att de fått höra att om de inte tog bostad här så skulle de hamna på gatan. Då har man inget val, säger Åsa Danielsson, chef för individ- och familjeomsorgen i Sandviken.
Till Åmål kom 15 nya familjer genom social dumpning under andra halvåret i fjol, enligt socialtjänsten. Kostnaderna för försörjningsstöd steg med 2,3 miljoner kronor.
– Det är mycket för en liten kommun som Åmål. Sedan tillkommer också andra kostnader. Bostäderna de placerats i var under all kritik. Vi kunde inte låta barn bo där, utan måste hjälpa till med andra bostäder, säger Berith Sletten, chef för individ och familjeomsorgen i Åmål.
Framför allt är det ett mänskligt lidande för familjerna, säger hon. De dyker upp utan att veta var de har hamnat, med tre månaders hyra och uppehälle betalt från hemkommunen. I Åmål finns små möjligheter att få jobb och de nya invånarna blir inlåsta i ett beroende av försörjningsstöd.
Hyresvärd utpekad för social dumpning
I Fagersta säger kommunalrådet Åsa-Märta Sjöström (S) att hon känner sig både maktlös och upprörd. Bara under andra halvåret i fjol konstaterade socialförvaltningen tolv säkra fall av social dumpning, samt ett antal ärenden där man inte kunnat styrka att hemkommunen aktivt hjälpt till med flytten. Fram till augusti i år har kommunen konstaterat 17 säkra fall av social dumpning.
– Alla kommuner behöver ta sitt ansvar. Att skicka iväg invånare i behov av stöd till en kommun långt bort där det finns lediga bostäder är inte att ta ansvar, säger Åsa-Märta Sjöström.
För några år sedan ville hennes parti utreda om kommunen skulle köpa två stora fastighetsbestånd som låg ute till försäljning. Oppositionen var kritisk och det blev ingen affär. I stället såldes ett av bestånden med nästan 400 hårt slitna fastigheter till ADR Fastigheter, som numera har 1 700 lägenheter i hela landet. Köpeskillingen är fortfarande hemlig.
Det är den värden som nu är utpekad som ansvarig för att dra till sig invånare i behov av ekonomiskt stöd. Om fastigheterna blir till salu igen tror Åsa-Märta Sjöström att det blir lättare att få en majoritet för att åtminstone utreda ett kommunalt köp – även om ekonomin är ansträngd.
Vad vill ni göra med husen?
– För det första vill vi få kontroll över området. Det har varit stökigt i många år. Husen är i ett bedrövligt skick, en del behöver sannolikt rivas, andra renoveras och läggas i vårt nystartade allmännyttiga bolag Bergslagsbo.
Många inflyttade till Hantverksvägen
Mia var alltså en av dem. Flytten till Fagersta blev inte som hon hade hoppats. Lägenheten blev förvisso renoverad, men målningen var slarvig och flyttstädningen fick hon göra själv. Två döda kackerlackor som hon fångat ligger i en burk på balkongen.
– Det känns inte bra här. Området är stökigt med mycket droger i omlopp. Torktumlaren har varit trasig i flera veckor. Samtidigt så gjorde jag ju ett val när jag flyttade hit. Min son har ett eget rum och det är ett förhandskontrakt.
I Mias hemkommun Järfälla är Lotta Erlandsson avdelningschef på individ och familjeomsorgen. Hon beskriver bostäderna som fräscha. Samarbetet med ADR Fastigheter har fungerat väl.
– Ska man välja mellan att vara bostadslös eller att flytta ser jag inget problem med att flytta från Storstockholm.
”Betalade till och med tågbiljetten”
För den som hotas av hemlöshet kan chansen till en egen bostad trots allt vara en sorts räddning, även om det innebär en flytt långt hemifrån.
Peace Sunday sitter på en filt i sensommarsolen tillsammans med sin dotter och hennes kusin. Hon kom från Uganda till Sverige för tre år sedan och blandar svenska och engelska med många skratt.
Under våren 2022 fick hon hjälp av sin hemkommun Solna att flytta till Fagersta. Till skillnad från Mia är Peace Sunday i huvudsak nöjd med flytten. Nu bor hon i en etta på 24 kvadrat tillsammans med dottern.
– Det är lugnare här och inte så mycket folk. Solna kommun hjälpte mig med allting omkring flytten. De betalade till och med tågbiljetten.
Många kommuner hör av sig
Hem & Hyra ville ställa frågor till civilminister Erik Slottner (KD) om social dumpning och varför regeringen lade ner utredningen. Han avböjde intervjun, med hänvisning till tidsbrist.
ADR Fastigheter bekräftar att man får många förfrågningar från kommuner och är villiga att hjälpa kommunernas klienter med bostäder. Bolaget har en långsiktig underhållsplan och kommer successivt att öka standarden.
