Värden har låst in familjens ägodelar – efter tre månader är läget akut: ”Vi har ingenting och barnen fryser”
Vi träffas i någon annans kök. Sitter på lånade stolar. Två och en halv timme från adressen som är deras hem.
De två äldsta döttrarna, 11 och 8 år gamla, står i dörröppningen och kikar nyfiket in i rummet. Minstingen, 3 år, sitter på golvet. Hon leker med två små dockor i ett tomt dockhus – familjens verklighet i miniatyr.
– Vi åkte på semester och när vi kom tillbaka kunde vi inte komma in i huset. Vi har ingenting utom det vi hade i resväskorna. Det är över tre månader sedan, säger Janine Eckert på engelska.
Janine emigrerade från Tyskland till Sverige för fyra år sedan tillsammans med barnen och sin dåvarande man. Som EU-medborgare har man så kallad fri rörlighet, vilket innebär att man har rätt att resa, arbeta och bo i ett annat EU-land utan att behöva något särskilt tillstånd. Barnen har också rätt att gå i skolan på samma villkor som andra barn i Sverige, oavsett språkkunskaper.
Paret lockades av den svenska idyllen och lämnade hemlandet för möjligheten att bo på landsbygden.
– Vi saknade närheten till naturen, lugnet och tystnaden i Tyskland, berättar Janine.
De hittade vad de sökte i norra Sveriges inland, i Jämtland, där de startade en campingverksamhet.
Men efter några år skilde sig paret och Janine letade efter en ny bostad som kunde förverkliga hennes dröm om livet på landet.
Hon valde att hyra en privat gård istället för att köpa. Hon fastnade för ett äldre hus beläget långt från stad och asfalterade vägar. Hon skaffade får, getter, kaniner, katt och hund. Barnen trivdes i skolan och och fick nya vänner.
Janine betalade en månadshyra på endast tusen kronor i utbyte mot att hon tog hand om gården – en otydlig överenskommelse som skulle få allvarliga konsekvenser.
Till en början fungerade allt bra.
Janine reparerade staket och målade och köpte en ny varmvattenberedare för egna pengar när den gamla gick sönder.
– Det är ett gammalt hus med renoveringsbehov och det var hela tiden saker som gick sönder som jag fick laga.
Hon uppskattar att hon har lagt ner omkring 50 000 kronor på renoveringar och förbättringar av gården.
Men när vattenrören började rosta och dricksvattnet färgades brunt drog Janine en gräns. Hon meddelade kvinnan som äger huset att hon borde åtgärda den grundläggande bristen.
Det var då det skar sig.
– Hon blev väldigt upprörd över att hon skulle få betala för reparationen, men jag tyckte att det måste finnas en rimlighet i vad ”ta hand om” verkligen innebär.
Enligt Janine började hyresvärden anklaga henne för diverse skador, exempelvis ett hål i taket i en av byggnaderna, men som Janine hävdar redan fanns när de flyttade in. Men det finns inga papper eller besiktningsprotokoll som kan styrka skicket före och efter.
Här kan du läsa om vad som är viktigt att tänka på när man hyr eller hyr ut privata bostäder för att undvika bråk och rättsliga tvister.
Inför en tre månaders vistelse i Tyskland lämnade familjen värmen på, stängde av vattnet och klippte gräset. Alla djur, förutom hunden som följde med dem, lämnades hos barnens pappa.
Det var under deras frånvaro som hyresvärden bytte låset till ytterdörren.
– Hon vill uppenbarligen inte att vi ska bo kvar i huset, men vi har ju i så fall uppsägningstid och rätt att hämta våra saker. Jag har fortsatt betala alla räkningar för värme och vatten för att skydda huset och våra saker. Vi har fortfarande allt där: datorer, sängar, kläder och en full frysbox med mat som riskerar att bli förstört annars, säger Janine.
Hyresvärden bor i Österrike och besöker sällan Sverige, men har bekanta i byn som övervakar huset.
Janine är rädd för att det kan uppstå konflikter om hon åker dit utan tillåtelse.
– Jag vet att jag har rätt att vara i huset, men vill absolut inte göra något olagligt. Nästa år har det gått fem år sedan vi flyttade hit, och då kan jag ansöka om ett intyg om permanent uppehållsrätt, vilket jag hoppas mycket på och inte vill äventyra.
Janine har polisanmält hyresvärden för egenmäktigt förfarande, då hon hindrar Janine från att återfå sin egendom, samt för hemfridsbrott eftersom hyresvärden har låtit en bekant gå in i huset utan Janines tillåtelse.
Janine har också tagit hjälp av en advokat som har ansökt hos Kronofogdemyndigheten om särskild handräckning. Vanligtvis är det hyresvärdar som ansöker om detta när de vill vräka en hyresgäst.
– I vårt yrkande begär vi istället tillträde till huset, så att Janine kan återfå sin besittning och hämta sina tillhörigheter. Hon måste även ges rimlig tid för att göra det, säger Janines advokat, Jenny Lindström.
Vad skulle hända om hon bröt upp låset själv för att hämta sina saker?
– Det finns en risk att hon då skulle kunna bli skyldig till något som kallas självtäkt. Om man till exempel ser sin stulna cykel på stan kan man inte bara ta tillbaka den, utan då bör man istället kontakta polisen. Det är av den anledningen som Janine också valt att göra en polisanmälan.
”En olycklig och svår situation”
Jenny Lindström arbetar ofta med hyresrättsliga tvister men har aldrig stött på något liknande fall.
– Det är en olycklig och svår situation, särskilt eftersom det är akut och barn är involverade, säger hon.
Jenny Lindström försökte få kronofogden att fatta ett interimistiskt beslut med omedelbar verkan i väntan på hyresvärdens yttrande, men fick avslag både där och i överklagandet till tingsrätten.
– Det är anmärkningsvärt, men nu måste vi alltså ta den långa vägen, vilket tar betydligt längre tid.
Processen går till så att efter att ansökan registrerats hos kronofogden, har hyresvärden rätt att yttra sig. Eftersom hon bor utomlands har hon tre veckor på sig att ge sin version av händelserna. Efter det får Janine möjlighet att kommentera. Först när det är gjort påbörjas själva utredningen, och hur lång tid den tar beror på myndighetens prioriteringar.
Janines ärende befinner sig för närvarande i utredningsfasen. Hyresvärden skickade in sitt yttrande i förra veckan. När Hem & Hyra kontaktar värden har hon sin bestämda uppfattning om saken.
”Först pengarna sedan sakerna”
– Det är Janine som begår kontraktsbrott. Hon förstör och ställer till problem. Hon bryr sig inte om mitt hus, säger kvinnan.
Men Janine menar att hon har gjort mycket för att förbättra huset.
– Hon ljuger. Om det är så vill jag se fakturor och kvitton.
Varför bytte du lås på dörren?
– För att jag vill ha pengar för taket som jag själv har varit tvungen att laga. Dessutom vill jag ha 5 500 kronor extra för varje månad hon bott där eftersom hon inte skött om huset som hon ska. Enligt överenskommelsen ska jag istället ha 6 500 kronor i hyra. Det blir 55 000 kronor. Plus kostnaderna för taket.
Så du har tagit hennes saker som säkerhet för att få mer pengar?
– Ja, först vill jag ha pengarna, sen får hon sina saker.
Janines advokat menar att du gör dig skyldig till brott genom att låsa in hennes ägodelar.
– Jag bryr mig inte om det är ett brott eller inte, hon är skyldig mig pengar och polisen kommer inte att bry sig om mig. Varför ska jag bry mig om lagen då?
Om Janine inte betalar och inte får sina saker, vad händer med dem då?
– De får nästa hyresgäst ta hand om.
En bit in i samtalet säger hyresvärden ändå att Janine kan få komma in i huset för att hämta sina saker, men endast under vissa begränsningar.
– Hon får bara vara där i tre timmar i sträck, och bara på dagtid. Hon får inte sova över.
Men hur ska det fungera när hon har 17 mils resväg?
– Det är inte mitt problem, men hon ska inte sova i mitt hus.
Varför får hon inte vara där nattetid?
– För att jag är rädd att hon tar mina saker när ingen ser, som min tvättmaskin och mitt kylskåp.
En sak i taget
Janine väntar nervöst på beslutet från kronofogden. Hon har svårt att sova om nätterna, och tankarna snurrar ständigt. Planering för framtiden känns överväldigande.
– Vi tar en sak i taget. Jag har inte letat efter något nytt hus ännu. Om vi får tillbaka våra saker får vi se hur vi kan förvara dem tills vidare.
Lagen om uthyrning av egen bostad, även kallad ”privatuthyrningslagen”, gäller vid uthyrning av ägd bostad, som en villa eller bostadsrätt. Den gäller också uthyrning av en del av bostaden, ett rum till exempel. Lagen omfattar dock inte uthyrning av hyresrätter i andra hand, där istället ”hyreslagen” (12 kap jordabalken) gäller.- Hyrs två bostäder ut samtidigt, gäller privatuthyrningslagen bara för den första bostaden. För den andra gäller hyreslagen. Om det är tre bostäder som hyrs ut gäller hyreslagen för alla.
Hyra
- Hyresvärden får ta ut en skälig hyra. Om hyran är mycket högre än bostadens kostnader (kapital- och driftkostnader samt eventuellt möbeltillägg) kan den anses oskälig. Hyresgästen kan då vända sig till hyresnämnden för att få hyran sänkt.
Uppsägningstid
- Hyresgästen har alltid rätt att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. Hyresvärden kan säga upp avtalet med tre månaders uppsägningstid.
Besittningsskydd
- Hyresgästen har inget besittningsskydd. Det innebär att hyresvärden kan säga upp avtalet utan särskilda skäl, så länge uppsägningstiden följs.
Avtal och villkor
- Hyresvärd och hyresgäst kan komma överens om villkoren för uthyrningen, men vissa minimiregler som uppsägningstid och hyra måste följas. Ett skriftligt avtal rekommenderas, även om muntliga avtal är tillåtna så är de svårare att bevisa vid en tvist.
Källa: Sveriges domstolar och boupplysningen.se
- Som EU-medborgare har du ett antal rättigheter inom EU. All diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden. Om du flyttar till ett annat EU-land har du alltså samma rättigheter som landets egna medborgare.
- Det innebär exempelvis att barnen har rätt skolgång, oavsett språkkunskaper.
- Du har rätt att vistas i ett annat EU-land längre än tre månader om du arbetar eller studerar, söker arbete eller har tillräckligt mycket pengar för att försörja dig.
- Om du bott lagligt i ett annat EU-land i fem år har du permanent uppehållsrätt där.
- Om du har familjemedlemmar från länder utanför EU kan familjemedlemmarna också omfattas av reglerna om uppehållsrätt. Familjemedlemmarna måste ansöka om ett uppehållskort.
- Du har rätt att ta anställning i ett annat EU-land under samma förutsättningar som landets medborgare, till exempel när det gäller lön eller övriga anställnings- och arbetsvillkor och sociala och skattemässiga förmåner. Men särskilda språkkrav får ställas för vissa tjänster, och vissa tjänster inom den offentliga sektorn får reserveras till landets egna medborgare.
