Värden övervakade Viyada i hemlighet i över ett år: ”Det är obehagligt”
Ordförande i bostadsrättsföreningen Odenpalatset, fastighetsskötaren och en ekonomiansvarig i huset vittnade nyligen mot hyresgästen Viyada när ärendet skulle avgöras i hyresnämnden.
I nämnden presenterade värden detaljerade listor över när Viyada gått in och ut genom husets port. Det handlar om datum och klockslag när hon använt sin nyckelbricka.
Övervakningen blev en chock för Viyada. Hon skakar på huvudet.
– Det är obehagligt. Man får väl inte övervaka så.
Värden åkte också till hennes exman och frågade grannar om hon varit där.
– Hyresvärden har aldrig pratat med mig direkt. Om de hade pratat med mig hade vi kunnat lösa det bättre.
Ville säga upp förstahandskontrakt
Hyresvärden påstod att hon hyrt ut lägenheten i andra hand till sin son utan godkännande. Bostadsrättsföreningen ville därför säga upp Viyada från förstahandskontraktet på bostaden i centrala Stockholm.
Värden menar att lägenheten inte varit Viyadas permanenta bostad för att nyckelbrickan inte alltid använts. Uppgifterna kopplade till nyckelbrickan tillsammans med filmer från en kamera i porten har lagts fram som bevis.
Viyada har bemött värdens påståenden.
Nyckelbrickan används bara ibland. Porten till huset står ofta öppen eftersom det finns en stor kursverksamhet på första plan. Dessutom använder hon sig av en portkod för att komma in – hyresvärdens kartläggning visar inte alla gånger hon passerat. Sonen bor med henne i lägenheten där han också är skriven.
Att hon arbetar tidiga morgnar på sjukhuset säger Viyada är en förklaring till att hon inte funnits på plats vissa tider när värden sökt henne och sonen öppnat.
Viyadas ombud, juristen Johan Essén, reagerar på värdens övervakning och påpekar att värden även gjort anteckningar om personer som besökt Viyada.
– Det ifrågasätts starkt lagligheten och det moraliska i den här kartläggningen.
Fick rätt i hyresnämnden
Nyligen kom beskedet från hyresnämnden. Nämnden slår fast att värden inte kunnat bevisa att Viyada haft något annat boende då hon är skriven på adressen och ingen annanstans.
Det blev en stor lättnad.
– Tack och lov vann vi. Jag nästan grät. Jag förstår inte hur de kan komma på sånt här men är så tacksam att min advokat hjälpt mig, säger Viyada efter beskedet.
– Rätt ska vara rätt. Vi lever ju inte i någon diktatur, säger Viyada.
Beslutet i hyresnämnden har nu överklagats till Svea hovrätt av hyresvärden.
Tjänar på att lägenheter säljs
En av dem som velat säga upp Viyada Sungrung är ordförande i bostadsrättsföreningen Odenpalatset där hon hyr. Han har också investerat pengar i föreningen. Mannen, som själv inte bor i huset, har full kontroll över föreningen.
Bostadsrättsföreningens stadgar visar att han sitter i ett investmentbolag som har 80 procent av rösterna i föreningen. Stadgarna säger också att investmentbolaget Katinla Investment AB:s röstetal inte får ändras utan full majoritet från alla medlemmar. Upplägget är därför omöjligt att ändra på för de bostadsrättsinnehavare som faktiskt bor i föreningen. I praktiken är det investmentbolaget Katinla Investment AB som beslutar vad som sker i bostadsrättsföreningen.
Johan Essén förklarar att styrelsen, och därmed investmentbolaget, har ett starkt ekonomiskt intresse att bli av med hyresgäster som finns i fastigheten.
– Varje tomställd lägenhet innebär att investmentbolaget får in pengar när bostadsrätter kan säljas.
Ekonomiskt intresse bakom
Investmentbolaget har lånat ut en stor summa pengar till bostadsrättsföreningen i samband med en ombildning av fastigheten. När en hyresgäst blir uppsagd och flyttar så säljs lägenheten och skulden betalas av.
Upplägget bekräftas av föreningens ordförande.
– När vi köpte fastighetsandelen gjorde vi en lösning. Vi ställde upp med revers mot att lägenheter såldes, förklarar han när han får frågor i hyresnämnden.
Samtidigt hävdar mannen att han inte tjänar något på att någon flyttar ut. Något som avfärdas av Viyadas ombud.
– I Viyadas fall hade hennes lägenhet på 69 kvadrat kunnat köpas för 4,5 miljoner och säljas och ge en stor vinst till investmentbolaget.
En något mindre lägenhet på samma adress har sålts för 5,7 miljoner kronor nyligen.
”Kan inte slänga ut mig på gatan”
Viyada visste först inte att det fanns ekonomiska intressen bakom uppsägningen.
– Om ordförande tar min lägenhet och säljer den så tjänar han pengar sa min advokat. Men han kan inte slänga ut mig på gatan. Man kan inte slänga ut människor så där, säger Viyada.
Den som skött kartläggningen av Viyada sköter ekonomin för fastigheten och allmän fastighetsskötsel. Mannen berättar om det i hyresnämnden och uppger att han aktivt sparat undan filmer från övervakningskameran för att uppgifterna inte automatiskt ska rensas.
– Vi har sparat information från inpasseringssystemet. Du kan söka på exakta tidpunkten vem som har gått in. Filmkameran går igång om någon passerar.
Mannen har affärer med föreningens ordförande. Han sitter i styrelsen för ett av bolagen som föreningens ordförande har och sköter ekonomin i det bolaget.
Uppgifter om när Viyada använt sin nyckelbricka finns sparade för över ett år. Men på hemsidan skriver föreningen något annat. Där står att informationen från portsystemet lagras normalt i två veckor varefter den gallras och raderas. Samma sak uppges för inspelat material från kameror.
Fler hyresgäster övervakade
Det visar sig att Viyada inte är ensam om att bli kartlagd. I hyresnämnden finns en rad ärenden där bostadsrättsföreningen försökt att säga upp hyresgäster på samma sätt. I flera fall har värden använt övervakningen som bevis.
Hyresgästföreningen har i ett fall gått vidare tillsammans med en hyresgäst och gjort en anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten. Jens Waldenström, jurist på Hyresgästföreningen region Stockholm, beskriver att bostadsrättsföreningens kartläggning inneburit en långtgående kränkning av den personliga integriteten.
Viyada reagerar på att det finns kameror överallt i huset men försöker hålla distans till det hela.
– Jag hoppas de slutar följa mig.
Hon vill inte tänka på vad de gör, utan vara positiv och må bra.
– Jag har inte tid för sånt här.
Hem & Hyra når föreningens ordförande på telefon för att ställa frågor om de kommer fortsätta att kartlägga hyresgästers in- och utpassering i husen.
– Vi kommer att fortsätta att se till att de som hyr ut sina lägenheter inte kan fortsätta med det, säger han.
När vi frågar igen om de kommer fortsätta samla den här typen av uppgifter så läggs luren på. Vi får inte heller svar på andra frågor om det som står på hemsidan samt investmentbolaget och dess intresse av att kontrakt sägs upp. När vi ringer upp igen kopplas samtalet bort.
Vi frågar Integritetsskyddsmyndigheten om hyresvärdar får göra så här. De säger att de inte kan uttala sig i fall där de ännu inte genomfört en egen granskning. Myndigheten uppger att sedan dataskyddsförordningen GDPR trädde i kraft har de inte gjort någon tillsyn i något ärende som rör hur hyresvärdar använder information från elektroniska nycklar.
Om logguppgifter som genereras i in- och utpasseringssystem kan knytas till en person, handlar det om en personuppgiftsbehandling och då gäller bestämmelserna i dataskyddsförordningen GDPR, vilket betyder att hyresvärden behöver följa bestämmelserna i GDPR.
För att behandlingen av personuppgifterna ska vara tillåten behöver hyresvärden kunna motivera det. Antingen har värden fått godkänt av de boende att samla in uppgifterna eller så måste värden ha skäl att göra kartläggningen, exempelvis om det finns problem med brott i fastigheten, till exempel vapen- och narkotikaförsäljning i trapphus, omfattande skadegörelse, stölder, obehöriga personer som uppehåller sig i trapphus och hot mot boende.
De boende vars uppgifter registreras har rätt att få information om hyresvärden behandlar deras personuppgifter, vilka uppgifter som samlas in och varför.
En hyresvärd behöver inte ansöka om godkännande för att sätta upp kameror men måste följa kamerabevakningslagen och GDPR.
Inspelningarna får sparas i högst 72 timmar. Därefter måste det finnas särskilda skäl.
Hyresvärden måste informera om när, var och varför man kamerabevakar.
En olaglig kamerabevakning kan leda till administrativa sanktionsavgifter, ett slags böter. Sanktionsavgiften ska vara avskräckande. I ett fall fick en hyresvärd 20 000 kronor i böter, enligt IMY. En olaglig kameraövervakning kan också leda till att man måste ta bort kamerorna eller begränsa bevakningen.
Den som misstänker att digitala personuppgifter missbrukas kan skicka klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) som kan utreda.
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY
