Värden rev ut Tinna och Håkans specialbyggda kök – chockhöjde hyran
– Den här renoveringen är så korkad. De kommer inte att kunna räkna hem den på hundra år, säger Håkan Jansson.
Han och Tinna Knape bor på Rosensköldsgatan i Johanneberg och är hyresgäster hos Stig Hedlund Fastigheter.
Huset är byggt 1938, men enligt hyresvärden har det numera samma standard som ett nybygge. Därför ska hyran för Tinnas och Håkans tvåa höjas från 6 684 kronor till drygt 10 000 kronor efter intrappning.
Totalrenoveringen gjordes utan samråd med hyresgästerna, och hyran är satt utan att Stig Hedlund Fastigheter förhandlat med Hyresgästföreningen.
Tycker standarden har sänkts
Tinna Knape och Håkan Jansson anser att höjningen är orimlig. De tycker att hyresvärden gjort en lång rad helt onödiga åtgärder, endast för att kunna motivera hyreshöjningen. I deras ögon har standarden inte höjts. Tvärtom har den sänkts.
– Jag hade själv byggt vårt kök 2012. Det var överskåp upp till taket och dolda lådor i socklarna. Nu finns det mycket färre förvaringsutrymmen. Badrummet var helkaklat. I vardagsrummet hade vi fiskbensmönstrad originalparkett, polerad och i jättefint skick. Den rev de ut och ersatte med ett klickgolv, säger Håkan Jansson.
Nästan alla 30 lägenheter i huset hade fått nya säkerhetsdörrar så sent som 2011. Men de togs bort vid renoveringen och byttes mot säkerhetsdörrar av en annan modell.
– De har gjort om planlösningen också. Det var nämligen mycket viktigt att badrummen skulle tillgänglighetsanpassas. Så nu går det att vända med en rullstol i badrummet och vårt sovrum har blivit 4–5 kvadratmeter mindre. Men dörren på hissen upp hit är bara 68 centimeter bred, säger Håkan Jansson.
Hyresgästföreningen Västra Sverige kräver 300 000 kronor i skadestånd av Stig Hedlund Fastigheter för brott mot förhandlingsordningen.
Sara Andersson är förhandlingsjurist på Hyresgästföreningen. Hon säger att Stig Hedlund ursprungligen begärde förhandlingar 2020, när renoveringarna pågick.
– Men det fanns inget samråd och då har vi som policy att vi förhandlar först när renoveringen är genomförd, säger Sara Andersson.
Sedan satte fastighetsägaren nya hyror på egen hand, utan att vare sig fullfölja eller officiellt frånträda förhandlingarna.
Kräver pengar tillbaka
– Vi anser att hyrorna som Stig Hedlund tar ut är oskäliga. Slutsyftet med processen är att få en rimlig hyresnivå och att hyresgästerna ska få överhyran återbetald. Att vi har ansökt om skadestånd hos hyresnämnden är en markör mot deras agerande, det är inte okej, säger Sara Andersson.
Precis som Tinna Knape och Håkan Jansson ifrågasätter Sara Andersson dessutom poängen med en del av Stig Hedlunds ombyggnader.
– Det här är ett exempel på när en fastighetsägare gör omfattande åtgärder som de tycker är hyresdrivande, men där åtgärderna i praktiken inte fyller den funktion som är avsett. Det är inte helt ovanligt, ibland görs det tillgänglighetsanpassningar i landshövdingehus som helt saknar hiss, säger hon.
Den smala och trånga hissen är också en tydlig illustration av varför huset inte kan anses ha nyproduktionsstandard, anser hon. När Hyresgästföreningen gjort jämförelser med likvärdiga lägenheter har slutsatsen blivit att Stig Hedlund ligger för högt.
Motsätter sig skadestånd
Morgan Westlund är nytillträdd vd för Stig Hedlund Fastigheter. Han säger att företaget motsätter sig skadeståndet. Enligt honom var det Hyresgästföreningen som inte återkopplade efter de inledande samtalen 2020.
– Sedan hör de av sig efter 1,5 år och anser att vi frångått förhandlingsordningen. Det tycker jag är väldigt märkligt. Vi anser att vi inte gjort fel, och att vi ligger på en skälig hyresnivå, säger Morgan Westlund.
Stig Hedlund Fastigheter och Hyresgästföreningen har haft möten under våren, men de förhandlingarna strandade.
”Gått prestige i det”
– Vi var beredda att frysa hyrorna, däremot inte att retroaktivt sänka dem. Skillnaderna mot Hyresgästföreningens krav var inte stora, men det verkar ha gått prestige i det här. De har gjort en miss och nu måste de visa gentemot sina medlemmar att de gör någon nytta, säger Morgan Westlund.
Av husets 30 lägenheter var 8 stycken punktrenoverade sedan tidigare. Sex hade fått både kök och badrum bytta och två hade fått nya kök.
Men enligt Morgan Westlund var vissa andra lägenheter kraftigt slitna. Och för att kunna byta el, värme och vatten- och avloppsstammarna var allt tvunget att rivas ut, enligt honom.
– När man gör punktrenoveringar kan man bara byta stammarna fram till schakten. Man får inte med hela stammen och tätskikten. Då blir det svaga länkar kvar, säger han.
Ett krav för bygglov
När det gäller säkerhetsdörrarna säger Morgan Westlund först att han tror att dörrbladen byttes ut av estetiska skäl, men att han ska kolla upp det. Sedan återkommer han och säger att bytet berodde på att de flesta dörrar fick nya lägen när planlösningen gjordes om.
Kunde ni inte ha återanvänt de gamla dörrarna även om de flyttades?
– De nya dörrarna har en högre klassning gällande ljud och brandmotstånd. Sen hade inte de gamla dörrarna samma mått som de nya.
Det här med tillgängligheten då? Är det verkligen meningsfullt att bygga om alla badrum när hissen inte klarar vare sig Boverkets eller Göteborgs stads standard?
– Ja, det är det. Det var ett krav från Stadsbyggnadskontoret för att vi skulle få bygglov för åtgärder inne i lägenheterna. Husets anatomi tillåter inte en större hiss. Men vi har maximerat vad vi kunnat, den gamla hissen hade en ännu tajtare dörröppning. Nu går hissen också ner till källaren, det gjorde den inte förut, säger Morgan Westlund.
”Människor kan bo kvar längre”
Karolina Celinska är rättighetspolitisk samordnare på förbundet DHR, som organiserar personer med fysiska funktionsnedsättningar.
Hon tycker att det kan vara meningsfullt att tillgänglighetsanpassa också ett äldre hus med en trång hiss. En rullator eller en liten rullstol kan få plats även om det är för trångt för stora modeller.
– Den som har en funktionsnedsättning kanske inte flyttar till ett sådant hus, men det kan göra att människor kan bo kvar längre när de blir äldre, och slipper flytta till äldreboende, säger Karolina Celinska.
Hon menar att det gynnar alla om fler bostäder blir mer tillgängliga. Den som inte har ett behov idag kan få det, på grund av sjukdom eller olycka men framförallt av ålder.
– Men det som är lite skevt är att hyreshöjningar skylls på tillgänglighetsanpassning, när det i själva verket oftast är stambyten och annat som är det mest kostsamma. Det är positivt att göra tillgänglighetsåtgärder samtidigt som man gör annat, men det är inte alltid de sakerna som står för den största kostnaden, säger Karolina Celinska.
