Värdens nej låser in rullstolsburna Tina i lägenheten
Plötsligt blev allt svart. Tina, 63, snubblade till på några elkablar på torget i Kristinehamn i somras och slog i huvudet. Kompisen trodde att hon dog, för Tina blev alldeles stilla.
När hon vaknade var inget sig likt. Först var det huvudvärk och blod. Det var utslagna tänder och brutna revben. Senare kom smärtor i armar, ben och problem med hjärta och lungor.
– Jag blev lite rädd för mig själv då och tänkte ”nu jävlar har jag skadat mig rejält”, berättar Tina.
Benen ville liksom inte bära längre. Tina fick rullstol, anpassad toalettsits, anpassade trösklar och rullator. Men för att komma ut ur sin bostad behöver Tina en trapphiss. Det är den trapphissen den här historien handlar om. Eftersom hyresvärden säger nej till installation. Trots att det inte skulle kosta värden en krona.
Inte varit ute på över 13 veckor
Sedan 24 år tillbaka bor Tina i en gul hyresfastighet nära Kristinehamns centrum. Huset har fem lägenheter och en gemensam trädgård där Tina och hennes särbo Jonas ofta pysslar. Eller pysslade. För Tina bor på övervåningen och mellan trädgården och bostaden skiljer 17 trappsteg.
När Hem & Hyra är på besök har Tina inte varit utanför tröskeln på 13, snart 14 veckor.
– Ingen som vill sitta instängd så här. Det är piss. Det är tur jag har pippifåglarna att titta på i fönstret. Och så har jag börjat prata med blommorna, säger Tina och skrattar.
– Ja, jag hör – det låter galet, men man blir galen av att sitta instängd så här.
Värden säger nej
Tinas särbo Jonas sitter i rullstol sedan länge. Han tar sig upp och ner för trappan genom att hoppa på rumpan. Men för det krävs armmuskler som Tina i dagsläget inte har. Det enda sättet för Tina att ta sig ut skulle därför vara via en trapphiss som hon kan få bostadsanpassningsbidrag till från kommunen. Men värden säger nej.
– Värden vill att jag ska flytta in i lägenheten under, men där är både hallen och toaletten för trång för rullstol. Då säger de att jag har dålig attityd.
Färre hyresgäster får hjälp
Den som har funktionsnedsättningar som ger hinder i boendet kan söka bostadsanpassningsbidrag från kommunen. För att bidraget ska beviljas måste åtgärden bidra till att personen kan leva ett självständigt liv.
Och som hyresgäst har du ytterligare ett hinder att ta dig över. För trots att kommunen pröjsar allt, kräver lagen även tumme upp från hyresvärden för att ansökningen ens ska behandlas. Det här betyder att villaägare oftare kan ta del av anpassningen än hyresgäster. Sedan en lagändring 2018 har det blivit svårare att beviljas bidraget.
En genomgång av avslag i städerna Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad, Uppsala, Västerås och Örebro visar att totalt 57 hyresgäster nekades bostadsanpassning av sina hyresvärdar år 2020.
Så många värdar satte stopp i Mellansverige 2020
”Vi har inte tvångsförflyttningar”
Karolina Celinska arbetar som rättighetspolitisk samordnare på organisationen DHR, som bland annat arbetar för rörelsenedsattas rättigheter.
– Det är ett bekymmer att hyresvärdar har så stor makt över människors rätt till självständighet, säger hon och fortsätter.
– Att kräva att någon ska flytta strider mot allt. Vi har inte tvångsförflyttningar i det här landet. En flytt ska utgå från att hyresgästen vill flytta för att få ett bättre och mer självständigt liv. Det övertrumfar allt.
Vill inte ange skälen
Tinas hyresvärd heter Fastigheten Fiolen AB. De tog över huset för två år sedan.
– Jag har erbjudit henne en lägenhet i markplan, det skulle vara enklare om hon flyttade ner i den, säger ägaren –Marcus Andersson.
På vilket sätt skulle det vara enklare för henne att flytta, än att sätta in en trapphiss?
– Vi har flera skäl till att inte bevilja trapphissen.
Trots upprepade frågor vill Marcus Andersson inte ange vilka skälen är.
– Jag godkänner inte att medverka i någon intervju, säger han i stället.
Kjell Alenius är ordförande i branschföreningen Svensk bostadsanpassning och har ofta kontakt med värdar som säger nej. Enligt honom är lösningen ofta enkel: mer kunskap.
– Det tar ofta inte mer än tio minuter att vända ett nej till ett ja. De tror ofta att en trapphiss kräver stora ingrepp eller att den tar plats. Men när de inser att det handlar om några skruvhål i väggen och att den inte tar särskilt mycket plats – säger de flesta ja.
”Hyresgästföreningen bedriver häxjakt”
Men vilka exakta skäl som hyresvärden har till att säga nej, förblir oklart eftersom de inte vill svara på frågor. För att få hjälp har Tina tagit kontakt med Hyresgästföreningen. Men det uppskattas inte av Fiolen AB.
– Hyresgästföreningen driver häxjakt mot oss, säger Marcus Andersson.
Hur ser du på att er hyresgäst inte varit ute på 13 veckor?
”Klick!”. Marcus Andersson lägger på luren.
Under tiden sitter Tina fast i lägenheten. Drömmen om att komma ut får henne att le.
– Jag skulle bara gå ut där och njuta. Ta ut soporna kanske och andas frisk luft, det skulle vara underbart!
För merparten av avslagen är det kommunen som sagt nej till anpassningen.
Den som söker måste styrka att anpassningen är nödvändig och att den har en medicinsk koppling till funktionsnedsättningen.
Att begära hjälpmedel för att ta sig till sovrummet kan ge avslag om det går att ordna en sovplats på annan plats. Det är heller ingen självklarhet att kunna ta sig ut i trädgården.
Att bostaden har eftersatt underhåll eller byggnadstekniska brister kan leda till nej. Det finns alltså en risk att bli nekad om värden slarvar med skötseln.
Källa: Boverket
Montering av ramp, sänkning av tröskel, spisvakt, stödhandtag, dörröppnare, hissanordningar.
- Alla med funktionsnedsättning som utgör hinder i boendet kan söka bidrag för bostadsanpassning. Åtgärden måste bedömas som nödvändig.
- Ansökan görs av dig som privatperson hos din kommun.
- För att få godkänt krävs fastighetsägarens medgivande. Den uppmanas du själv att inhämta – men kommunen kan oftast hjälpa till.
- Det finns ingen övre gräns för hur mycket anpassningen får kosta. 2020 var snittpriset 15 600 kronor.
