Värmen redan katastrofdyr för Britta: ”Det kommer bli värre”
”Släck lyset”. Lappen på badrumsdörren i radhuslägenheten på Videvägen i Mölnlycke uppmanar till sparsamhet. För pensionären Britta Högmark Härdner, 71, har jakten på kilowattimmarna nästan blivit en sport. En helt nödvändig sådan. Ändå känner hon sig maktlös. Vinterns räkningar hotar att sänka henne.
Brittas hemtrevliga trea på 72 kvadrat är byggd i slutet av 80-talet. Då var man inte så noga med isolering och energihushållning som nu. Huset har energiklass G, alltså den allra sämsta. Lägenheten läcker energi utan att Britta eller grannarna kan påverka det. Ändå är det de som står för kostnaden, eftersom de har kallhyra.
– Vi är låsta. Vi eldar för kråkorna, helt enkelt.
I badrummet visar Britta Högmark Härdner det som just nu gör situationen extra allvarlig. Pannan som är värmesystemets hjärta går på el. Den trycker upp hennes elförbrukning till cirka 10 000 kWh per år – ungefär dubbelt så mycket som normalförbrukningen i större lägenheter än Brittas (se faktaruta nedan).
Vid köksbordet tittar vi på Brittas elräkningar från kommunala Härryda energi. För att hålla koll på förbrukningen har hon sparat fakturor i flera år.
– De har varit överkomliga, konstaterar hon.
En från september 2020 vittnar om en totalkostnad på cirka 700 kronor, för både el och nät. December samma år: cirka 1 700 kronor. Ett år senare, i december 2021, låg räkningen på totalt drygt 1 900 kronor. Då hade Britta fortfarande ett förmånligt fast elavtal som gav henne ström för knappt 50 öre per kWh.
Katastrof när fast elavtal löpte ut
Det var i våras som botten gick ur. Först såg det ljusare ut. Då fick Britta Högmark Härdner ta del av regeringens elpriskompensation. Men lättnaden var tillfällig, skulle det snart visa sig. Ungefär samtidigt övergick hennes fasta elpris till rörligt. Maj månads elräkning skuttade upp till drygt 1 300 kronor. Sedan dess har priset per kWh mer än fördubblats.
– Nu betalar jag över tre kronor, säger Britta när vi ses i september.
Hon visar fakturan från sommarvarma augusti: över 1 100 kronor.
– Och det kommer bli värre. Det säger de ju nu. Vi ska inte vara förvånade om vi får betala 6–7 kronor per kWh framöver.
Hur skulle det påverka dig och din vardag om det blir så?
Britta börjar skratta, och får börja om flera gånger.
– Ja, jag fattar inte … Ärligt talat, jag går ju ändå back varenda månad. Så jag begriper inte hur jag ska bära mig åt.
Nervös för krympande pension
För tio år sedan valde Britta Högmark Härdner att gå i tidig pension. Då verkade det som en bra idé. Arbetet tärde, och hon levde med en man som redan hade slutat jobba med en god pension.
– Annars hade jag inte gjort det. Det kändes som att ”vi löser det här”. Jag har aldrig varit någon människa som har behövt så där jättemycket pengar.
Men relationen sprack efter några år. I dag bor Britta Högmark Härdner själv. Just nu får hon ut ungefär 16 000 kronor i månaden efter skatt, inklusive bostadstillägg. Hon framhåller själv att hon inte har det sämst ställt. Men när hennes tidsbegränsade tjänstepension löper ut blir inkomsten mindre.
– Jag är nervös för vad som händer då. Det är 2 500 kronor efter skatt som försvinner när jag är 73 år.
Kallhyran ligger på 7 068 kronor i månaden, med parkering. Därefter tillkommer värme och varmvatten, hushållsel, försäkringar, bensin, telefon. Britta har sagt upp prenumerationer och abonnemang. Ändå går det inte ihop. Länge kunde hon lappa med sparpengar, men det går inte längre.
– De är borta nu. Efter att räkningarna är betalda har jag 2 000 kvar. Då är det ju mat. Men ibland räcker inte pengarna. Då får det bli krediten.
Sparar på allt som går
Att spara el har högsta prioritet, och Britta Högmark Härdner är bra på det. Hon visar var hon brukar trycka in en formskuren madrass så här års, i dörrhålet mot det dåligt isolerade förrådet. Här hänger redan dubbla, tjocka draperier året runt.
Innanför dörren till det kylslagna gästrummet är temperaturen nerdragen till ett minimum. Badrummets handdukstork är bara på vid enstaka tillfällen. Tvättmaskinen står oanvänd, Britta tvättar i den gemensamma tvättstugan. Led-lampor överallt.
Ovanför ytterdörren sitter en luftvärmepump som har några år på nacken. Den förra hyresgästen installerade både den och golvvärme i flera rum. Britta Högmark Härdner är tacksam över pumpen, men vågar ändå inte köra den så ofta. Hon är rädd att den gamla apparaten ska vara ineffektiv och därmed dra för mycket el.
– Golvvärmen är utesluten att ha på. Det är ju skitdyrt. Då får man sätta på sig sockar i stället.
Tvingas sälja arvegods
För att få ihop ekonomin har Britta Högmark Härdner börjat sälja av arvegods.
– Jag har sålt fina lampor som jag har haft från mina föräldrar på Stockholms auktionsverk. Och jag hade en väldigt fin Mona Huss Walin-litografi som jag sålde där. Och det var ju löjligt, men jag lämnade in tolv silverskedar som också är arvegods. Dem fick jag bara 400 kronor för. Det ångrar jag jättemycket. Det hade varit bättre att ge bort dem till någon.
Hur tänker du kring att behöva göra så?
– Jag säljer ju inte de grejer som är allra viktigast för mig. Än. Men till slut kan man ju inte vara sentimental. Det går inte.
Vad har du för känsla inför vintern?
– Hjälpen vi fick förra vintern var väldigt bra. Den räddade mig. Då när jag hade över 1500 kWh i förbrukning per månad. Det ska bli väldigt spännande att se om den här nya regeringen gör någonting. Och jag har svårt att tänka mig annat. Folk är jätterädda för att få räkningar på 5–6 000 kronor. Det finns väl inte många hushåll som fixar det.
Skulle du klara det?
– Jag får försöka sälja bilen i så fall. Skulle jag gå till socialen så säger de bara att så länge du har bil är det inte att tänka på att du ska få någon hjälp. Så det är det första jag får göra.
Rädd att elpriserna ska tvinga henne att flytta
Britta Högmark Härdner älskar sin lägenhet, med den stora balkongen och utsikten över trädtopparna. Hon kallar den ”rollatorvänlig” – eftersom den ligger i markplan och saknar trappor vore den perfekt att åldras i på sikt. Men hon är osäker på om det kommer gå.
– Jag trivs verkligen. Därför är det så ledsamt om det här med elpriserna tvingar mig att flytta.
Nyligen har hyresvärden, kommunala Förbo, hjälpt henne att se över elementen och inställningarna på värmepannan.
– Jag har förstått att den har varit inställd lite fel för mig. Nu hade jag besök av någon gubbe som hjälpte mig att trimma den. Satte ner nivån på varmvattnet, och visade hur jag skulle göra med de här olika kurvorna för att den skulle dra mindre.
Britta Högmark Härdner tycker att bolaget borde erbjuda samma service till alla sina hyresgäster inför vintern. Hon hoppas också att hyresvärden håller igen i de kommande hyresförhandlingarna, av hänsyn till sina hyresgäster när läget är som det är. Och så har hon ett annat önskemål om åtgärder från värden.
– Jag skulle vilja att de tar fram ett bra elavtal åt oss. Förbo är ju jättestora. Skulle de prata med Härryda energi så skulle de säkert kunna få ett något bättre avtal än vad vi kan få var och en.
Vill ha åtgärder av bostadsministern
Av den tillträdande bostadsministern önskar hon sig statligt stöd till hyresvärdar som vill göra sina hus energismartare, till exempel genom tilläggsisolering.
– Om de tilläggsisolerar och inte har någon hjälp så blir det omöjligt att bo här. För då blir det för dyra hyror. Det vore förskräckligt om man inte kan bo kvar.
Kanske kommer sådana åtgärder att bli alldeles nödvändiga, resonerar Britta Högmark Härdner.
– Nu har de bestämt inom EU att vi ska spara energi med 5 procent. Och sedan ska vi spara 10 procent. Då blir det ännu mer absurt att vi eldar för kråkorna, som vi gör här.
Inte lätt att ta sitt miljöansvar som hyresgäst då?
– Jag är miljövän också, så klart. Men det är av högst egoistiska skäl som jag försöker spara på allt som överhuvudtaget går.
LÄS MER: Förbos vd om de skenande elpriserna: ”Ett extremläge”
- En normal elförbrukning för en mindre lägenhet (etta eller mindre tvåa) brukar anges till cirka 2 000–2 500 kWh per år, och för en större lägenhet (fyra) till cirka 5 000 kWh. Då räknas inte uppvärmning in. Om lägenheten värms upp med el ökar förbrukningen betydligt.
- Motsvarande normalförbrukning för en eluppvärmd villa brukar anges till cirka 20 000–25 000 kWh per år. Om huset värms med annat än el, till exempel fjärrvärme, brukar elförbrukningen sjunka rejält och landa på cirka 5 000 kWh.
- Din elförbrukning påverkas av flera faktorer, till exempel hur din lägenhet värms upp, hur väl isolerad den är, hur många personer som bor där och vilka vardagsvanor ni har. Elpriset påverkas i sin tur av ditt avtal, var i landet du bor och olika avgifter för nät och annat.
- Läs mer på Konsumenternas energimarknadsbyrå
- På Boverkets sajt kan du själv kolla vilken energiklass ditt hus har. Skriv in din bostadsadress här.
- Hus med energiklass A har lägst energianvändning, klass G har högst. Nybyggda hus som följer dagens byggkrav får klass C eller bättre. Äldre byggnader har ofta klass E. Energiklassning ingår i energideklarationer från och med 2014.
