Värmeslaget – så blev fjärrvärmen en viktig del av hyresförhandlingen
36,5 procent! Kalixbos vd Alexander Johansson fick en chock när han fick se hur mycket fjärrvärmebolaget ville höja priset för 2024. Då hade bostadsstiftelsen, kommunen och alla andra som är anslutna till fjärrvärmenätet fått en höjning på 14,6 procent 2023 och 26,4 procent för 2022.
Prishöjningarna i Kalix har lett till att kommunen i norr med drygt 15 000 invånare, fem mil från finska gränsen, har det näst högsta fjärrvärmepriset i landet. Det i en kommun med långa vintrar och rejäla köldknäppar.
– Det har blivit till att dra åt den kran som vi snabbt kan reglera: underhållet. Vi har träfasader på husen ute i byarna som vi planerat att renovera. Nu får hyresgästerna vänta längre på underhållet än vi tänkt oss, säger Alexander Johansson.
Chockhöjning kan hamna på hyran
Chockhöjningen av fjärrvärmen har självfallet varit en del i hyresförhandlingarna. Värdarna vill täcka för sina rusande kostnader och i slutändan riskerar notan alltid att hamna på de boende. Under 2023 gick 12 procent av hyresintäkterna till uppvärmning. En kostnadsökning på den posten på 36,5 procent går inte att ta igen på en hyresförhandling, det måste ske över flera år, menar Alexander Johansson.
Undersköterskan Malin Kondor tänker göra sitt yttersta för att hyreshöjningen för 2025 ska hamna på en rimlig nivå. Avskyn för orättvisor gjorde att hon engagerade sig i Hyresgästföreningen. Hon är ordförande för distrikt Östra Norrbotten, någon lokal förening finns inte i Kalix. Malin bor själv i Övertorneå, knappt åtta mil från Kalix. I hennes hemkommun, liksom de andra kommunerna runt Kalix, är fjärrvärmepriset långt mycket lägre.
Den dyra fjärrvärmen kommer garanterat att komma upp till diskussion när hyran ska förhandlas, yrkandet som nyss kommit på 11,9 procent är högt, tycker Malin Kondor.
– Chockhöjningen av fjärrvärmen är en kostnadsökning som är svårt att argumentera emot. Men höjs hyrorna för mycket blir det konsekvenser. Många av Kalixbos hyresgäster är äldre och ensamstående med barn.
Att dra ner på värmen i lägenheterna är inte aktuellt, men Kalixbo har börjat titta på att sänka värmen i trapphusen. När bolaget planerar för nyproduktion i centrala Kalix är det inte längre självklart att koppla på fjärrvärmenätet.
Nio av tio lägenheter har fjärrvärme
Omkring nio av tio lägenheter i Sverige är anslutna till fjärrvärme. Ett värmesystem som finns i 276 av landets 290 kommuner. Det är något vi ska vara nöjda och rentav lite stolta över. En stor gemensam panna som hettar upp vatten som sedan ger kommuninvånarna värme är praktiskt och miljövänligt.
Varje år kartläggs priserna på fjärrvärme i den så kallade Nils Holgersson-undersökningen, som tas fram av bland andra Hyresgästföreningen och olika bostadsorganisationer. Under många år har priset på fjärrvärme stigit med i genomsnitt en och två procent. Men de senaste två åren har utvecklingen skenat. Under 2023 steg priserna i genomsnitt med åtta procent och 2024 med 15,2 procent. Men det är genomsnittet. I många kommuner har fjärrvärmen blivit långt mycket dyrare än så.
När utbyggnaden av fjärrvärmen tog fart under oljekrisen på 70-talet var det vanligen kommunerna som byggde ut näten. I mitten av 90-talet avreglerades marknaden. Många kommuner sålde då sina fjärrvärmeverk till privata aktörer. Därmed gick inflytande över prissättningen förlorat.
Det är tre privata aktörer som återkommer i listan över kommunerna med de högsta priserna på fjärrvärme. Vi återkommer till dem.
Vill ha pengar över när hyran är betald
I dag blev det inget napp men i går fick han upp några fina rödingar. Pensionerade byggnadsarbetaren Ronny Bertzén har precis parkerat bilen och är på väg in från förmiddagens pimpelfiske. Han är rejält påpälsad i kamouflagekläder för att sitta stilla på sjön men temperaturen har svängt och ligger omkring nollan. Väderomslaget är förklaringen till att det inte nappade, förklarar han.
Att Kalix har landets näst dyraste fjärrvärme kom som en överraskning. Ronny blir en smula förvånad eftersom han tycker att hyran för hans trea på knappt 80 kvadrat är överkomlig. Han betalar knappt 6 000 kronor i månaden inklusive garage. Det går ihop sig på en pension, men det blev lite mer knapert när hustrun gick bort för snart åtta år sedan. I hans pedantiskt städade trea har han det andra sovrummet som ”fiskerum” med spön och utrustning för att binda flugor. I vardagsrummet ryms priserna från den andra stora hobbyn: boule.
– Det är väl tur att värmen ingår i hyran. Vi får hoppas att den dyra fjärrvärmen inte märks för mycket på hyreshöjningen. Det är viktigt att hålla sig i gång och jag vill ha lite pengar över när hyran är betald. När jag jämfört med andra verkar det som att tvåor kostar nästan lika mycket som min trea. Så jag kommer nog bo kvar så länge jag kan.
Ett företag dominerar listan
Hade fjärrvärmepriset i Kalix kunnat vara lägre om politiken valt en annan riktning? Till skillnad från de flesta andra kommuner har Kalix aldrig haft något eget fjärrvärmenät. Det fanns ett antal mindre pannor med nät mellan ett fåtal fastigheter. När den stora utbyggnaden drog i gång under mitten av 80-talet var det Vattenfall som byggde ut nätet. Kommunen överlät sina mindre nät mot en ägarandel på sex procent. När Vattenfall ville avyttra för drygt tio år sedan beslutade kommunen att inte utnyttja sin rätt att köpa resten av aktierna i bolaget.
Sedan 2020 äger Solör bioenergi värmeverket i Kalix. Bolaget innehar åtta av tio värmeverk med de högsta priserna i landet. Tillsammans med två andra privata bolag, Adven och Nevel, dominerar Solör listan över kommunerna med de högsta fjärrvärmepriserna. Av de 30 kommuner som har den dyraste fjärrvärmen 2024 har 28 någon av dessa som fjärrvärmeleverantör. Gemensamt för bolagen är att de expanderat och köpt på sig nya fjärrvärmeverk de senaste åren och har för avsikt att fortsätta bli större.
”Våra ägare vill se vinst”
Anders Pettersson, vd på Solör bioenergi, försvarar bolagets priser. Dels äger Solör bioenergi främst fjärrvärmeverk på små och medelstora orter med långt mellan husen som ska värmas upp. Dels har priserna på biobränsle rakat i höjden i och med kriget i Ukraina och Europas importstopp från Ryssland och Belarus. Anders Pettersson påpekar också att Solör bioenergi är ett privat företag med krav på sig från aktieägarna att generera vinst.
– Man kan ha lite olika agenda. Det finns kommunalt ägda fjärrvärmeverk som går med förlust. Vi ägs till stor del av pensionsfonder och våra ägare vill att vi går med vinst.
Hyresvärdar och andra fjärrvärmekunder kan inte byta leverantör. Verkar ni på monopolmarknader där ni i princip kan höja priset hur mycket som helst?
– Det går att säga upp fjärrvärmen med tre månaders uppsägningstid. Jag tycker våra kunder ska räkna på värmepumpar och andra alternativ. Vi tappar kunder och vi får nya. Sett över tid har vi vuxit i de kommuner där vi finns, säger Anders Pettersson.
På motsvarande sätt dominerar bolag med kommunalt ägande i andra änden av listan – där fjärrvärmen är som billigast. Även om bilden inte är helt entydig. Exempelvis produceras den dyraste fjärrvärmen i landet av kommunala Nordanstigs fjärrvärme AB. Där försvarar fjärrvärmebolagets ordförande den föga smickrande förstaplatsen med att man är en landsbygdskommun med tre fjärrvärmenät och långt mellan husen.
Grannkommunen har landets billigaste värme
I Kalix räcker det med att åka över kommungränsen, till Luleå, för att hitta landets billigaste värme. I Luleå kostar en genomsnittlig lägenhet 710 kronor i månaden att värma upp – i Kalix är kostnaden 1 568 kronor, mer än det dubbla.
Norrbottens residensstad har en lång tradition av att stoltsera med landets billigaste fjärrvärme. När kommunala Lulebo byggt nytt har uppvärmningen alltid varit självklar. Varenda fastighet bolaget har är ansluten till fjärrvärmen – även i samhällen runtomkring centralorten, som Råneå, som ligger tre mil nordost om Luleå.
– Klart vi är lite bortskämda. Den billiga värmen är en fördel för varje människa i kommunen. Det ger oss en trygghet och gör att vi inte behöver höja hyran lika mycket som vi skulle behövt annars, säger Lulebos marknads- och kommunikationschef Eva Holmberg.
Förklaringen till den billiga värmen är att kommunala Luleå energi sedan mitten av 70-talet tar spillvärmen från stålverket SSAB:s masugn. Men säg det som varar för evigt. Om ungefär fem år släcks lågan i den glödheta ugnen. Nu jobbas det för fullt på lösningar för att kunna fortsätta att använda spillvärme från stadens industrier för att invånarna ska få det varmt hemma. Frågan som hela Luleå ställer sig är om stan kommer att kunna fortsätta ha landets billigaste värme.
– Det är en fråga som är omöjligt att svara på, men vårt mål är att vara det mest konkurrenskraftiga alternativet för kunden, säger Magnus Johansson, chef för värme och kyla på Luleå energi.
Experten: Risk att kommunerna ångrar försäljning
Björn Berggren, lektor och energiexpert på Sveriges allmännytta, tycker att kommunerna ska fundera flera gånger innan man säljer fjärrvärmebolaget. Även om det kan locka att få in en stor summa pengar på ett bräde i stället för att göra en stor investering i exempelvis en ny fjärrvärmepanna.
Han jämför med att kommuner sålt sina samhällsfastigheter till privata Samhällsbyggnadsbolaget (SBB), fått rejäla hyreskostnader, ångrat försäljningen, och i vissa fall köpt tillbaka fastigheterna till långt över dubbla priset när högt belånade SBB kraschade.
– Jag ser likheterna. Säljer man fjärrvärmen förlorar kommunen för evigt resursen man en gång byggde upp, och det kan komma en saftig prisökning som det är nära nog omöjligt att påverka, säger Björn Berggren.
