Tillbaka till klassrummet – Karina och Lars bor i en ombyggd skola: ”Står bara och förfaller annars”
Ett sedan länge tomt vattentorn och en öde skola stod på Norra berget och såg ner över den lilla staden Askersund. En man gick förbi och tänkte ”Det är för synd att ett så fint område, står och förfaller”.
Eftersom mannen heter Anders Gustafsson och är vd på Askersundsbostäder, är skolan inte övergiven längre och vattentornet inte tomt. För där, i det gamla, inryms nu totalt 15 nya hyreslägenheter.
I en av dem bor Lars Pettersson och Karina Karlsson i en smakfullt inredd trerummare med högt i tak och en balkong med utsikt över staden och sjön Alsen.
– Dottern gick i skola här. Det är säkert 30 år sedan, säger Lars Pettersson.
Omfattande jobb
Lars är byggnadssnickare och var med och byggde om skolan.
Han berättar att det var ett omfattande jobb. Den gamla entrén bilades bort och ersattes av en ny. Ett nytt trapphus byggdes och lägenheterna förseddes med balkonger. För att nämna några exempel.
– För bolaget är det såklart en stor investering, men för vår ägare kommunen är det en möjlighet att få inflyttning genom attraktiva boendemiljöer, säger Anders Gustafsson.
De senaste 20 åren motsvarar ombyggnaden av lokaler till bostäder cirka 11 procent av det totala antalet nya hyreslägenheter i Sverige. Antalet har legat relativt konstant – runt 2 500 per år.
Något som spås bli vanligare i framtiden.
– Vi ser ett intresse för hållbarhet inom byggbranschen som inte fanns för fem-tio år sedan. Dessutom får vi se hur det blir med den väntade kontorsdöden när fler jobbar hemma, säger Roger Gustafsson som är nationalekonom på Boverket och som skrivit en rapport om lokaler som görs om till bostäder.
Inget storstadsfenomen
Att skapa nya bostäder på det här sättet säger han inte är ett storstadsfenomen utan något som är jämnt fördelat över landet utifrån hur bostadsbeståndet ser ut.
– Sen är det givetvis så att det är mindre projekt i små kommuner. Det är inte frågan om en central jättestor kontorsfastighet som blir femtio nya lägenheter. Men i en tid med bostadsbrist på många platser i Sverige är det ofta ett jättebra sätt att få till flera bostäder, säger Roger Gustafsson.
Förfaller annars
Lars Pettersson och Karina Karlsson tycker att det är bra när gamla byggnader byggs om till bostäder.
– Absolut! Annars kanske de bara står och förfaller och här blev det ju i alla fall åtta lägenheter, säger Lars.
Och visst är det något av en drömlägenhet de bor i. Även om den ligger lite på skuggsidan.
– Det fanns tre lägenheter för oss att välja mellan och vi tog den här. Folk säger att vi valde bort sjön men man ser den faktiskt från balkongen och så har vi sol fram till runt tolv på dagarna, säger Lars.
– Vi tycker det är jättebra här, trivsamma lägenheter och så är det lugnt och skönt, säger Karina.
Hög hyra – billigare i Örebro
Tidigare bodde paret i en lägenhet vid torget. Den var gammal och charmig med kakelugnar och även där högt i tak. Men den var rejält stor, över 190 kvadrat, och Karina och Lars ville ha en mindre och mer modern bostad. Mer lättskött.
Men det finns en sak som inte är så bra med den nya lägenheten – hyran är hög.
– Vi betalar nästan 11 500 kronor och det är ju rätt häftigt. Vi skulle kunna bo billigare i centrala Örebro, säger Karina.
För hyror i ombyggda fastigheter kan rusa iväg. I en rapporten från Boverket som nationalekonomen Roger Gustafsson skrivit framgår det att det kan vara kostsamt att göra om lokaler.
Andra regler
En av anledningarna är att de ska anpassas från platser att vistas i på dagtid till platser att sova på. Det omges med helt andra regler.
– Det finns en stor samhällsekonomisk vinst att göra om lokaler till bostäder och i vissa fall kan ge häftiga bostäder som tillför orten något extra. Men det kokar oftast ner till ett företagsekonomiskt beslut huruvida det är lönsamt att göra ombyggnaden eller inte. Och det beror så mycket på vad det är för slags byggnad om det är lönsamt så det går inte att säga något generellt, säger Roger Gustafsson på Boverket.
Kompromisser
Att förhålla sig till en färdig byggnad kan också medföra kostnader. Ofta ligger till exempel toaletter samlade på ett ställe. Men ska finnas en och en i bostäder.
– Nackdelar är ofta att det blir kompromisser i planlösningen och att driftskostnaderna blir något högre. Fördelen är att vi tar tillvara en byggnad som finns i stadsmiljön samt att jag tror att det sparar på miljöbelastningen genom att ”återvinna” byggnaden, säger Anders Gustafsson.
Scrolla för att se alla kommuner på listan.
Skolan och vattentornet har blivit bostäder genom Askersundsbostäders vd Anders Gustafssons försorg. Vattentornet är 34 meter och sju våningar högt med sju lägenheter. Totalt har 17 lokaler omvandlats till hyreslägenheter i Askersund år 2022.
Skolan byggdes 1905-1906 och tjänstgjorde som realskola till 1967 och därefter som mellanstadieskola, musikskola, Komvux, kulturhus och övningslokaler med mera.
