Vi samlar på oss saker – mot vår vilja
En undersökning som opinionsinstitutet Skop utfört på Hem & Hyras begäran visar att 39 procent av hyresgästerna har mer grejer hemma än de önskar.
De två vanligaste ursäkterna är att man har svårt att slänga saker eller kort och gott gillar att spara. Något färre skyller på platsbrist i förråd och garderober.
Naturligt nog verkar bördan av att äga öka med tiden vi tillbringat i jordelivet. Varannan person mellan 55 och 69 år besväras av för många tillhörigheter, medan bara var femte student tycker sig äga för mycket.
Undersökningen stöds av en stor studie från förvaringstillverkaren Elfa, som slår fast att svenskarna har Nordens mest översvämmade garderober.
Nästan nio av tio svenskar anser sig ha för mycket kläder och skor, medan bara 75 procent av danskarna upplever samma problem.
I snitt har svensken elva par byxor, elva par skor och 21 tröjor. Mest slående är nog ändå att 58 procent av svenskarna är öppna för en rejäl omställning och kan tänka sig att leva med bara hälften så mycket kläder.
Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg har känt av en ökad mängd medlemsfrågor som rör just förvaring. Många tycker inte att deras utrymme räcker till och undrar över sin rätt att kräva större plats.
Frågor som inte alltid är så lätta att besvara eftersom hyreslagen inte är särskilt specifik inom området.
– I stort sett säger lagen bara att det ska finnas utrymme för förvaring. Hur denna ska se ut har bland annat med husets byggår att göra.
Som en motreaktion till den moderna människans prylmani har minimalismen blivit en ny livsstil. De senaste åren har ett flertal internationella bästsäljare inom prylrensning och hemorganisering kommit ut, litteratur som hissar devisen att ingen mår bra av att äga fler än hundra saker och att inget nytt bör införskaffas förrän man vet exakt vad man ska ha det till.
Den populära svenska bloggen Minimalisterna försöker ge en förklaring till befrielsen:
”Om man är uppvuxen i ett prylöverflöd som jag är så blir det inte lika intressant längre och man börjar göra sig av med saker i stället.”
För den som vill gallra i överflödet men inte har energin själv finns numera ett flertal professionella rensare och ordningskonsulter att vända sig till. En del av arbetet – särskilt det som kan redovisas som städning – kan dessutom ge rätt till rutavdrag.
Ordningsexperten Brita Hahne hjälper dagligen människor som förlorat striden mot översvämmade garderober och förråd. Enligt henne finns det ett direkt samband mellan hur många saker vi äger och hur vi mår. Ju fler prylar vi har, desto mer tid lägger vi på att tänka på dem, och oordningen leder i sin tur till frustration och dåligt samvete.
– Åttio procent av sakerna vi äger används inte. Vi köper de senaste prylarna för att testa på, men utan att ha ett behov. Och utan att göra oss av med de gamla.
Ofta kommer stressen över oredan gradvis. Det är först när prylberget förefaller obestigligt som många inser att de har ett verkligt problem. Du behöver absolut inte vara en diagnostiserad samlare för att trilla dit, understryker Brita Hahne.
Hennes kunder omfattar allt från shopaholics till barnfamiljer som inte lyckats upprätthålla sina nya rutiner.
– Vid varje stor förändring i livet finns en risk att fastna. När vi flyttar hemifrån, när vi skaffar barn eller får ett nära dödsfall. Plötsligt inser man: ”shit, vad jag har mycket prylar”.
Om det destruktiva samlandet har ökat eller inte är svårt att säga, men sedan hoarding, eller samlarsyndrom, blev en egen diagnos för några år sedan har experter inom området översköljts med arbete. Cirka två procent av befolkningen beräknas vara drabbade.
Enligt psykologen Volen Ivanov på Karolinska institutet finns en tydlig indikator på att man är i riskzonen.
– Personer som lider av hoarding knyter ofta an känslomässigt till sina saker. När livet påverkas negativt av samlandet men man inte kan slänga grejerna kan det vara ett tecken.
Har jag rätt till garderober i alla rum?– Nej, så detaljerad är inte lagen. Det anges att utrymme till förvaring ska finnas, men inte i vilken utsträckning.
Behöver garderoberna ha en viss storlek?– Nej. Det som står i hyreslagen är att förvaringsutrymmena ska vara brukbara för sitt syfte.
Räknas garderoberna in i lägenhetsytan?– Ja, det gör de.
Min hall är så trång att vi måste ha skor och barnvagn i trappuppgången – är det okej?– Nej. Trapphuset ska inte användas till förvaringsplats. Dels kan sakerna vara i vägen vid utrymning och dels kan de fatta eld om det brinner.
Mina garderober har varken hyllor eller stång – måste jag fixa sådant?– Nej, en garderob ska vara brukbar som just en garderob och du kan därför kräva detta.
Många andra i fastigheten har garderob i hallen. Har vi rätt att få en installerad?– Lagen säger bara att det ska finnas förvaringsutrymmen i lägenheten, inget om garderober i hallen. Men hör med värden.
Har jag rätt till både garderober och förråd?– Ja, det ska finnas förvaringsutrymmen i lägenheten samt förrådsmöjligheter inom fastigheten. Men lösningarna kan se olika ut – kombinerade klädkammare och förråd är vanliga.
Får värden slänga saker ur mitt förråd?– Nej. Om du inte flyttat ut och han väntat så länge som lagen kräver.
Jag vill byta mina fula garderober och sätta in nya. Är det tillåtet?– Ja, om det är lösa garderober. Kom ihåg att de gamla är värdens egendom och måste förvaras säkert så att de kan sättas tillbaka. Väggfasta garderober får i regel inte bytas.
Mitt förråd ligger utanför lägenheten – räknas det in i boarean?– Nej.
Har jag rätt till ett förråd, och hur stort ska det i så fall vara?– Hyreslagen anger att det ska finnas tillgång till förrådsutrymmen. Rättesnöret är att varje person i bostaden ska ha minst en kvadratmeter till långtidsförvaring. Oavsett lägenhetens storlek kan du inte kräva ett större förråd än sex kvadratmeter.
Jag har förråd i lägenheten – räknas det in i kvadratmeterhyran?– Komplicerad fråga. Om det räknas med ska det värderas lägre än boytan. Men det är svårt att säga i vilken mån detta sker vid hyresförhandlingen.
Kan värden säga upp mitt förråd hur som helst?– Nej. Värden har inte rätt att kräva flytt utan att förhandla villkorsändring.
Min studentlägenhet har jättehög hyra men inget förråd. Är det lagligt?– För studentboende finns specialregler som innebär att det inte måste finnas förråd.
Får värden gå in i mitt förråd?– Absolut inte utan ditt tillstånd. Undantaget är vid akuta skador som en vattenläcka eller brand. Om värden går in ändå är det fråga om en brottslig gärning
Jag glömde tömma förrådet vid utflyttning och nu är allt tömt. Kan jag kräva ersättning?– Kanske. Principen är att värden ska uppmana dig att tömma det. Från och med då har du tre månader på dig innan innehållet tillfaller honom. Får värden inte tag på dig måste han vänta sex månader. Tänk på att värden i sin tur kan ha haft extra kostnader för till exempel magasinering.
Det är superkallt i mitt förråd. Får det lov att vara så?– Förrådet ska vara brukbart. Man får acceptera att det är kallare än i en lägenhet eftersom man inte är där längre stunder.
Jag har hyrt en stuga utan förråd, det finns varken ute eller inne. Har man rätt till ett sådant?– Ja, förutsatt att du bor där permanent och det inte är fritidsboende.
Fastighetsskötaren tog bort byggmaterial och garderobsdörrar vi sparat i ett hörn i cykelrummet. Kan vi få ersättning?– Ställs saker i ett allmänt utrymme kan värden flytta på dem, men får inte kasta dem hur som helst. Vad jag förstår hörde dörrarna till lägenheten. Då är de värdens egendom och ni kan inte begära ersättning. Möjligen kan ni ha rätt till ersättning för byggmaterialet.
I förrådet står flera övergivna, fastlåsta cyklar. Värden säger att de inte får forslas bort, men många ägare har flyttat. Måste cyklarna vara kvar? – Värden kan slänga dem som inte har någon ägare. Det gäller att först se till att cyklar som har ägare märks ut tydligt så att inga misstag sker. Därefter kan värden slänga de övergivna cyklarna efter sex månader.
Jag bor i ett hyresradhus där alla sköter sina täppor själva. Bör inte värden ordna ett förråd för redskapen?– Värden har ingen skyldighet att hålla med förråd eller redskap, om man inte avtalat om det förstås.
Värden vägrar ge mig ett förråd – vad kan jag göra?– Ansök om ett upprustningsföreläggande hos hyresnämnden. Du kan också kräva hyresreduktion.
Vi har malutbrott i huset som härstammar från förråden. Har vi rätt till ersättning?– Ni kan begära hyresreduktion för de perioder då ”malutbrotten” pågår. Hur stor reduktionen bör vara beror på hur omfattande problemen är.
Vem blir ansvarig om något stjäls ur förrådet?– Du ansvarar för att din förrådsdörr är låst. Försvinner något då täcks det oftast av hemförsäkringen. Det är svårt att göra värden ansvarig om han inte varit oaktsam och exempelvis struntat i att laga en trasig källardörr.
Har man rätt till ersättning om det uppstår skada i källare och förråd på grund av undermåligt underhåll?– Har ni fått ersättning från försäkringsbolaget kan ni ha rätt till skadestånd motsvarande självrisken. Kontakta Hyresgästföreningen.
Källa: Susanna Skogsberg, förbundsjurist Hyresgästföreningen
Har svårt för att slänga och rensa: 29 procent
Gillar att spara på grejer: 29 procent
Saknar förvaringsutrymmme: 21 procent
Långt till återvinningsställe: 5 procent
Annan orsak: 16 procent
Källa: Skop/Hem & Hyra
Svarar du ja på samtliga frågor kan du behöva mer ordning i livet. Särskilt om du upplever stress i situationerna.
Har du letat efter en sak eller flera under den senaste veckan?
Händer det ofta att kläder bara försvinner och sedan dyker upp i garderoben?
Plockar du undan mer än fem minuter innan det ska städas?
Har du någon gång senaste månaden glömt bort vad du skulle ha när du stod i mataffären?
Källa: Brita Hahne, ordningsexpert och författare
Börja med att rensa! Oredan beror i första hand på ett överskott av saker – inte brist på organisation.
För varje ny sak du tar in i hemmet, gör dig av med något. Bestäm dig för vad redan i affären.
Ge alla prylar ett eget ”hem”, där de ska vara. Det kan ta en stund att hitta den perfekta platsen.
Lägg tillbaka allt på sin plats direkt efteråt.
Märk lådor och skåp efter vad de innehåller.
Ta tio minuter varje dag att plocka undan och göra en ”att göra”-lista för dagen efter.
Källa: Brita Hahne, ordningsexpert och författare
