”Hur blir man kompis med en svensk?” Vildana möter frustrationen på Norrby
Året är 1992 och i Vildanas liv är det kaos. Hon är fjorton år och har just lämnat allt hon känner till hemma i Bosnien för att fly till Sverige, ett land hon knappt vet något om.
Kriget som Vildana flytt ifrån kommer att pågå i ytterligare två år och bli den värsta konflikten i Europa sedan andra världskriget. Innan det är över ska över 100 000 människor ha förlorat sina liv. Och över två miljoner människor kommer att fly. Vildana och hennes familj är några av dem. Tillsammans ska de nu försöka starta ett nytt liv i Sverige, i Borås.
28 år senare, en solig septemberdag år 2020, möts vi på fotbollsklubben Norrby IF:s klubbstuga på Parkgatan i Borås. Det ryker från det heta automatkaffet i muggarna med Norrbys blåa logga på.
Det är här Vildana jobbar sedan två år tillbaka. Men det är inte fotboll hon ägnar sig åt, utan integration.
– Jag är en analfabet när det gäller fotboll. Jag har ingen aning om hur det funkar med offside eller hur straffar ska läggas. Men jag vet vad idrotten kan betyda för en ung kille eller tjej som försöker ta sig in i ett nytt samhälle, ett nytt liv. Därför tror jag på den är idén, säger Vildana.
Norrby för Norrby
Satsningen hon talar om är ett lokalt integrationsprojekt och det heter Norrby för Norrby. Vildana är ledare. Och det är hennes erfarenheter från barndomens flykt undan kriget och den vilsna tonårstiden som fört henne hit.
För Vildana har själv upplevt hur det är att stå utanför och inte veta hur man tar sig in. När hon och hennes familj kom till Borås blev deras första anhalt Boda, en del av miljonprogramsområdet Hässleholmen. Även om segregationen, alltså uppdelningen mellan människor som är födda i Sverige respektive de som inte är det, inte var lika stor då så fanns det en tydlig åtskillnad mellan boråsare och boråsare.
På Bodaskolan, där Vildana och hennes syskon gick, hade eleverna örnkoll på vilka ungar som kom från hyresområdena i Boda, vilka som bodde i de lite finare bostadsrätterna och vilka som var villaungar.
– Det fanns en tydlig rangordning. Vi visste alla var vi hörde hemma. Men vi möttes i alla fall på samma skola. Så är det tyvärr inte i dag. I dag är både bostadsområdena och skolorna så segregerade att elever med utländsk bakgrund inte träffar svenska barn och tvärt om, säger Vildana.
I dag är Vildana 42 år. Hon har utbildat sig till journalist. Hon skriver krönikor i Borås tidning. Har gjort poddcasten Integrationskontoret där hon intervjuar personer som jobbar med integration fast de kanske inte vet om det. Och sedan två år tillbaka är hon alltså projektledare för Norrby för Norrby.
– Här kan jag göra försöka göra verklighet av mina idéer. Öppna dörren till samhället för människor som står utanför. Få olika grupper att mötas och få ett utbyte av varandra, säger Vildana.
Norrby för Norrby är ett samarbete mellan Borås stad och fotbollsklubben Norrby IF. Ändå är det inte unga fotbollstalanger som står i fokus. Nej, det är kvinnorna på Norrby – mammorna. Varför?
– För att vi tror att kraften till en positiv förändring finns hos mammorna. Om vi kan nå dem, få dem att bli en del av samhället, av Borås, då kan riktig integration börja, säger Vildana.
Parallell samhällsstruktur
Och integration behövs. Av de drygt 4 000 personer som bor i stadsdelen Norrby är mer än 60 procent födda utanför Sverige. Utbildningsnivån och snittinkomsten är låg. Bara 30 procent av de vuxna som bor på Norrby har gått gymnasiet. Och inkomsterna här är lägst i hela kommunen. Den senaste mätningen visade att kvinnorna på Norrby tjänade i snitt 150 000 kronor per år och männen 200 000. Att jämföra med snittinkomsten för män i hela Borås som samma år låg på 350 000 kronor.
Dessutom står Norrby med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Det betyder att kriminaliteten här är hög. Att vittnen och offer hotas till tystnad och att det finns en parallell samhällsstruktur där våld och religiös extremism begränsar de boendes frihet.
– Problemet är att vi, genom den boendesegregation som vi har i dag, låser in de som bor på Norrby i en egen värld. För ett tag sedan träffade jag en Norrby-mamma som frågade mig ”…Vildana, hur ska jag göra för att bli kompis med en svensk och var hittar jag dom?” Och hon är inte ensam. Jag har mött samma frustration hos mängder av människor som bor både här på Norrby och på Hässleholmen, säger Vildana.
Själv flyttade Vildana till Norrby för sex år sedan. Hon säger att det ger henne en tyngd i uppdraget som hon annars skulle sakna. Ingen på Norrby kan komma och säga att hon inte förstår dem eftersom deras vardag är även hennes vardag.
Ombytta roller ger maktlösa föräldrar
Men det som verkligen hjälper Vildana i projektledarjobbet är, som sagt, hennes egen bakgrund. Hon vet vilket trauma det är att lämna allt och fly från sitt land. Hon vet hur det kan bli när barnen, som hunnit lära sig mer svenska, plötsligt ska lotsa sina föräldrar i det nya landet. Hur de ombytta rollerna påverkar familjen. Hur barnen kan manipulera sin mamma och pappa och hur maktlösa och vilsna föräldrarna kan känna sig.
– Jag vet precis, för det var just så det var för mig och min familj när vi kom hit. Det var jag och mina syskon som blev familjens kontakt utåt. Vi som fick berätta för mamma och pappa om hur det fungerade här i Sverige. Med skolan och vilka regler och tider de andra barnen hade. Och precis som alla andra tonåringar tog vi förstås chansen och sa det vi tyckte passade oss bäst, säger Vildana.
En annan sak som Vildana vet allt om är vilka vägskäl man ställs inför som ny och ung i Sverige. Hur avgörande det kan vara vilka människor man möter när man försöker starta om sitt liv på nytt.
– För min bror och min syster var idrotten och föreningslivet vägen in i det svenska samhället. De kunde inte språket men en boll är en boll så för dem var det bara att fortsätta sparka. Så kom det andra efterhand.
För Vildana själv var det inte riktigt lika enkelt. Men starten i förberedelseklassen blev bra. Lärarna hon mötte var engagerade och brydde sig på riktigt. En lärare bjöd hem hela klassen till sig, vilket gjorde att Vildana fick komma hem till ett ”svenskt hem” redan efter några månader i Sverige. En annan tog med Vildana på ett aerobicspass och hjälpte henne att få ett träningskort för resten av terminen. Det var de här personerna, inom skolan och idrotten, som blev Vildanas och syskonens väg in i Sverige.
Nu hoppas hon att Norrby för Norrby ska leda till liknande dörröppnare för de utrikesfödda som bor på Norrby idag. Och hon är glatt överraskad över hur stort sug det finns även på den andra sidan efter att nå och möta den nya gruppen svenskar.
– På Borås Tidning talar man ofta om att man måste blir bättre på att nå ut till Boråsarna som bor här på Norrby eller på Hässleholmen. Och här på Norrby IF vill ledningen inget hellre än att få med de som bor här på Norrby i klubben, säger Vildana och tar ytterligare ett exempel:
– När jag kontaktade chefen för konstmuséet Abecita här i Borås för att kolla om vi kunde få ha våra gruppmöten i deras fantastiska miljö var hon genast superpositiv. Hon sa att de här kvinnorna är just den målgrupp som muséet försöker nå, men som de saknar helt. Så viljan att mötas finns!
Och det är inte bara Norrby för Norrby som verkar för att möten ska ske.
– Borås kommunala bostadsbolag, AB Bostäder, gör en massa bra saker för att hyresgästerna ska trivas även utanför sina lägenheter. Och Navet science center, som jobbar för att väcka barn och ungdomars intresse för teknik och matematik, förlägger ofta sin verksamhet till just Norrby. Vilket förstås är jättebra, säger Vildana.
Coronan förbättrade projektet
Men hur ser då arbetet med kvinnorna på Norrby ut? I dagsläget ingår drygt tio kvinnor i gruppen. På dagarna läser de in den svenska grundskolan. Men någon gång i veckan träffar de Vildana. Målet är att öka deltagarnas kunskaper om det svenska samhället. Utifrån Vildanas förslag och deras intressen gör de studiebesök eller så bjuder de in gäster som kan svara på kvinnornas frågor.
Det kan handla om nyckelpersoner inom kommunen, skolan eller vården. Men de har även haft besök av en familjerättsadvokat som berättade om rättigheter och skyldigheter i samband med en skilsmässa.
Från början var tanken att alla mötena skulle ske i grupp. Men när coronapandemin slog till fick de tänka om. Nu träffar Vildana oftast kvinnorna en och en. De kan ses utomhus och ta en promenad. Ett upplägg som visade sig bli en lyckoträff.
– Det är när vi ses på det sättet som de verkliga samtalen tar fart. Plötsligt vågar kvinnorna öppna sig och prata om riktiga problem. Det kan handla om allt ifrån oro för de egna barnen, till hur man byter skola eller bokar en tid hos en psykolog. Frågor som aldrig kom upp när vi träffades i grupp, säger Vildana och tillägger:
– Egentligen är det en riktigt dålig idé att klumpa ihop alla som kommer från en viss stadsdel och försöka göra en enhetlig grupp av dem. Varför skulle de ha något särskilt gemensamt. Målet är ju att bryta deras isolering och hjälpa dem att nå ut till resten av samhället.
Nästa steg för Norrby för Norrby är att dra igång läxhjälp för vuxna. Två eftermiddagar i veckan är den som kört fast med svenskan eller andra ämnen välkommen till Norrby IF:s klubbstuga på Parkgatan 26 i Borås.
– Vi gör det för att vi förstått att behovet är stort. Och så blir det ytterligare ett sätt för människor att mötas. Människor på Norrby, som vill träffa svenskar och tala svenska, får en chans att göra det, säger Vildana.
Dessutom satsar man i år extra på träning och hälsa. Kvinnor eller hela familjer från Norrby erbjuds gratis tillgång till Norrby IF:s gym.
Projektet ska pågå i ytterligare ett år. Vad som händer sen är det ingen som vet. Men Vildana hoppas på en fortsättning.
– Problemet lär ju inte vara löst om ett år. Och jag hoppas att jag får jobba vidare med just detta. Även om mitt mål är att det jag gör inte ska behövas i framtiden, säger Vildana.
Aktuell: Leder integrationsprojektet Norrby för Norrby i Borås.
Ålder: 42 år
Familj: Varken man eller barn. Men föräldrar, syskon och vänner.
Utbildning/Yrke: Frilansjournalist
Gör när jag är ledig: Tar en tupplur. Och så älskar jag att resa. Lissabon är ett drömresmål.
- Integrationsprojekt som i ett första steg vänder sig till kvinnor och mammor i Boråsstadsdelden Norrby.
- Genom studiebesök, samtalsgrupper och inbjudna gäster får deltagarna ökade kunskaper om det svenska samhället.
- Initiativet kom från fotbollsklubben Norrby IF.
- Projektet är inne på sitt andra av tre år och finansieras av Idéburet offentligt partnerskap, IOP, från kommunen.
- Antal invånare: 4 121 (2018)
- Andel utrikesfödda: Drygt 60 procent (2017)
- Andel vuxna med gymnasieutbildning: Drygt 30 procent
- Andel hyresrätter av bostäderna: 80 procent
- 2017 var andelen förvärvsarbetande 30 procent.
- 2016 hade invånarna här den lägsta genomsnittliga årsinkomsten i Borås kommun.
- Står sedan år 2017 med på polisens lista över särskilt utsatta områden.
