Vill göra det möjligt att ”hyrköpa” sin bostad
Inom tio år beräknas Sveriges befolkning uppgå till elva miljoner invånare – men trots det enorma behovet av bostäder har byggandet börjat tappa farten. Därtill har de blocköverskridande bostadssamtal som för två år sedan skulle hitta en väg ut ur bostadskrisen strandat.
För att hjälpa makthavarna att hitta en ny, fungerande bostadspolitik har Sveriges byggindustrier tagit fram tio punkter med förändringar som ska upprätthålla en hållbar byggtakt och möjliggöra social rörlighet.
– Det behövs en bostadspolitik som säkrar jobben i byggbranschen, ger skattekraft till välfärden och möjliggör för fler att kliva över tröskeln till ett eget hem, säger vd Catharina Elmsäter-Svärd till Hem & Hyra.
Ett av förslagen gäller en friare hyressättning. I dag skapar glappet mellan de ”nödvändiga” hyrorna i nyproduktion och hyrorna för likvärdiga bostäder i befintligt bestånd inlåsningseffekter. Något som dels leder till köer samt riskerar att driva fram vänskapskorruption, svartkontrakt och ombildningar. För att möta de höjda hyrorna föreslår organisationen ett tidsbegränsat och successivt avtrappat bostadsstöd, finansierat genom en tillfällig fastighetsskatt på hyreshus.
Sveriges byggindustrier vill se en hyressättning som är mer styrd av efterfrågan och som införs stegvis, med start i nyproduktion samt lediga lägenheter i relativt nya hus, för att sedan omfatta hela beståndet.
Samtidigt föreslås en ny upplåtelseform för att öka den sociala rörligheten. Så kallade hyrköp skulle kunna erbjuda en väg från hyrt till ägt boende för den som vid tillträde saknar kapital, skriver branschorganisationen. Exakt hur riskdelningen mellan hushåll, fastighetsägare och stat ska se ut måste dock fastställas i ett enhetligt regelverk.
– Det behövs en bostadspolitik som säkrar jobben i byggbranschen, ger skattekraft till välfärden och möjliggör för fler att kliva över tröskeln till ett eget hem, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Hyrköp innebär att viss del av hyran är destinerad till att bli en del av egen insats, och ger möjlighet att köpa loss bostaden till ett förutbestämt pris vid en senare tidpunkt. För att upplåtelseformen ska bli möjlighet krävs att risken delas mellan hushållet, fastighetsägaren och staten
Sociala bostadskontrakt. Lägenheter ”slumpas” fram och knyts därmed inte på förhand till viss stadsdel, visst kvarter eller viss fastighet. Dessa kan kommunen sedan förmedla som andrahandskontrakt till socialt utsatta grupper.
Friare hyressättning. En efterfrågestyrd prissättning av hyreslägenheter bör införas stegvis.
Tillfälligt omställningsstöd. Ett tidsbegränsat och succesivt avtrappat särskilt bostadsstöd, för att möta den friare hyressättningen. Finansiering kan ske genom en tidsbegränsad fastighetsskatt på hyresfastigheter.
Hyrköp. En ny upplåtelseform, hyrköp, skulle erbjuda en väg från hyrt till ägt boende för den som vid tillträde saknar kapital.
Förbud mot kommunala särkrav: Trots att de inte får lov förekommer det att kommuner ställer egna krav på tekniska egenskaper, bland annat i samband med markanvisningar. För att kunna bygga kostnadseffektivt, standardiserat och industriellt krävs förtydliganden i lagen.
Transparent marktilldelning: Kommuner hanterar marktilldelning på olika sätt, vilket skapar lokalt avgränsade byggmarknader, hindrar industriellt byggande, och bromsar utvecklingen. En mer transparent process ger kan bidra till att sänka byggkostnaderna.
Översyn av kreditrestriktioner: Bolånetaket har spelat ut sin roll efter att amorteringskravet skärptes. Vid översynen bör det också utredas vilka undantag för förstagångsköpare som kan införas.
Subventionerat bosparande: För att snabbare kunna träda in på den ägda bostadsmarknaden kan förstagångsköpare ges skattelättnad för sparande, innebärande att en del av sparandet är avdragsgillt. Detta möjliggör för fler individer att skapa en grundplåt och hjälper fler in på bostadsmarknaden.
Förändrad fastighetsavgift. För att öka rörligheten i beståndet bör den kommunala fastighetsavgiften höjas, och de regressiva effekterna av avgiften ses över. Bostadsrätter bör också successivt inlemmas i systemet och på sikt få bära en fastighetsavgift som är jämförbar med den avgift som idag belastar småhus. Detta måste dock ske med stor försiktighet för att inte skapa ett kraftigt prisfall.
Sänkt reavinstbeskattning. Sverige har idag långt högre transaktionskostnader vid flytt än övriga OECD-länder. Inlåsningar skapar också ett effektivt hinder mot ökad nyproduktion av bostäder, eftersom denna är beroende av fungerande flyttkedjor.
Källa: Sveriges byggindustrier
