Annons

Viola och Anitha har bott ett halvt sekel på samma adress

Halland Vi flyttar allt oftare. Men inte Viola och Anitha. De klev in i varsin nybyggd lägenhet 1965 och 1970. Genom livets alla skiften har de sedan behållit samma adress – i över 50 år.
Foto: Jonas Arneson/AnnaKarin Löwendahl
Viola Ivarsson har bott i sin trea i Varberg i 56 år. Anitha Holmberg flyttade in i sin lägenhet i Kungsbacka för 51 år sedan.

En försommardag 1965 vrider 29-åriga Viola Ivarsson för första gången om nyckeln till trean på Granvägen i Varberg.

– Första juni flyttade vi in. Då var den klar, precis nybyggd. Här hade aldrig bott någon annan. Området var ju helt nytt. Det var byggt längre fram på gatan tidigare, men inte just här.

Läs ocksåSå blir du en del av fusket – detta bör du ha koll på när du köper hemstädSe upp för prisdumpade städtjänster när du köper hemstäd. Om timpengen är orimligt låg är det sannolikt städpersonalen som betalar det verkliga priset.

Den gamla ettan mitt i centrum som hon och maken just lämnat saknade dusch och hade vedeldad tvättgryta i källaren.

Viola Ivarsson har bott i sin trea sedan 1965. Hon flyttade in med sin man som 29-åring när kvarteret på Granvägen i Varberg var nybyggt. I dagarna fyller hon 85 år.

– Jag tvättade aldrig där. Vi skickade iväg till en tvättinrättning, ibland tvättade jag vanliga kläder i en gryta på spisen. Här var det tvättstuga. Det var så modernt och bra, och det är det fortfarande. Stort badrum och bra rum, och balkong.

1970 anlände ett annat flyttlass till en nybyggd trea på Kaprifolvägen i Kungsbacka. Anitha Holmberg från Onsala hade bildat familj i Göteborg, men längtade hem. Lägenheten i Kungsbacka kändes rätt direkt, och sonen trivdes.

Läs ocksåRekordhöjning i Alingsås – kommunala bostadsbolaget står för årets hittills största höjningAlingsåshem och Jesper Lissmark, förhandlare på Hyresgästföreningen.

– Sedan blev jag ensamstående. Min granne som bodde i en tvåa skulle flytta, och jag tänkte att det nog räcker för oss. Vi gick över med möblerna här på gräsmattan. Men vi bodde bara där något år, sedan bytte vi tillbaka. Joakim behöver ett eget rum, tänkte jag.

Det visade sig vara rätt tänkt. Några år senare utökades hushållet med sambon Conny Moberg. Bara en gång sedan dess har han och Anitha på allvar övervägt att flytta, till en etagelägenhet i centrum.

Annons

– Men egentligen var det bara jag som tyckte den var spännande. De andra gillade den inte. Och nu i efterhand kan jag tycka att det var bra. Läget var nog inte det bästa heller, när man tänker efter, skrattar Anitha.

Läs ocksåHyresgäst gav grannens besökare parkeringsböter – får ändå bo kvarBilden visar en bok av hyreslagen, en silhuettbild av en man och en skärmdump från mannens p-bot. Bilden är ett montage.
Hyreskontraktet från 1973 visar att hyran var 567 kronor i månaden för 79 kvadratmeter. Anitha Holmberg och sambon Conny Moberg har ännu inga planer på att flytta.

På 80-talet tände någon vid tre olika tillfällen eld i längan. Först i ett sophus på gården, därefter i källaren. Sista gången rakt under Anitha och Conny, som kände värmen i golvet när räddningstjänsten bankade på.

– Det var dramatiskt när man vaknade och fick gå ut på gården tidigt på morgonen. Några nycklar hade varit i omlopp, så värden bytte alla lås, minns Anitha.

Vi flyttar elva gånger i snitt

Under 2000-talet har det blivit vanligare att flytta, visar siffror från SCB. Faktum är att genomsnittssvensken flyttar elva gånger under sin livstid.

Men vi flyttar oftast inte så långt. Åtta av tio flyttar sker inom samma kommun. Att vi flyttar mer beror framför allt på att folkmängden har ökat. Många nya svenskar flyttar också från kommunen där de först bosatte sig. De som flyttar mest är de yngre, mellan 19 och 35 år. På äldre dagar har många rotat sig på en viss plats och bor kvar. Vi flyttar som allra minst när vi är mellan 66 och 85 år.

Genom åren har både Anitha Holmgrens och Viola Ivarssons hem följt med i tidens växlingar. Även Viola uppfostrade en son, som sedermera flyttade hemifrån. När hon blev pensionär och änka ungefär samtidigt förändrades hemmet igen.

Annons
56 år rymmer ett helt liv, i samma lägenhet. Här har Viola Ivarsson uppfostrat en son och sett honom flytta hemifrån. Här har hon också blivit pensionär och änka.

Det är 20 år sedan nu, i år fyller hon 85. Hittills har lägenheten funkat genom alla livsfaser, om än med hjälp av sonen och hemtjänsten numera.

– Men det är klart att det är lite opraktiskt för mig nu att bo på tredje våningen utan hiss. Jag har sökt lite lägenheter och tänkt få tag på något annat boende. Men det är inte så lätt att hitta. En del omsorgsboenden är väldigt dyra i hyra. Nu har jag 5 600 någonting i månaden, och får bostadsbidrag. De hade några uppe på Håsten för ett tag sedan, men de kostade 8 000 i månaden och mer än det, säger Viola.

Anitha Holmgren planerar däremot ingen flytt, åtminstone inte än.

– Vi har trivts, och trivs ännu. Vi är ju lite äldre nu, 76 och 74 år, och bor på bottenvåningen med altan och gräset utanför. Det är lätt att ta sig in, inte mycket trappor. Och det är ganska bekvämt att bo i lägenhet. Bara att lyfta luren om det är något. Så det är perfekt för oss. Vi lär bo kvar ett tag till.

Fakta: Viola och Anitha

Viola Ivarsson bor i en trea på 78 kvadrat i Varberg sedan 1965. Hyresvärd har hela tiden varit Varbergs Bostad.

Anitha Holmgren bor med sambon Conny Moberg i en trea på 79 kvadrat i Kungsbacka sedan 1970, med undantag för något år i en mindre granntvåa i början av 70-talet. Olika privatvärdar genom åren, numera kommunala Eksta.

Fakta: Så väljer vi att bo
  • Genomsnittssvensken flyttar elva gånger under sin livstid, enligt SCB. Som flytt räknas en adressändring i folkbokföringen.
  • Män bor kvar i föräldrahemmet längre än kvinnor. Det gör även storstadsbor överlag. Kvinnor blir å andra sidan tidigare sambo.
  • Nästan hälften av alla hushåll i landet, 49 procent, bor i en lägenhet i ett flerbostadshus.
Fakta: Det hände på 60-talet

Berlinmuren, Beatles, Kalle Anka i tv på julafton, lag om fyra veckors semester, Vietnamkrig, högertrafik, månlandningen – och förstås mycket annat.

Miljonprogrammet blir svaret på bostadsbristen. En miljon bostäder ska byggas på tio år, med start 1965.

En tusenlapp från 1965 vore i dag värd 9 400 kronor, enligt SCB:s prisomräknare.

Läs också Hemlös dömd till fängelse – tog sig in i tom lägenhet: "Vad ska man göra – ska man dö?" Missarna i flyttstädningen stod Sara dyrt: ”Visste inte ens att man kunde dela fönstren”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.