100 år med Hyresgästföreningen del 3: Kamp mot marknadshyror och ombildningar

Skenande hyror, lågkonjunktur, rivningar och återkommande rop på marknadshyror. Samtidigt växer föreningen sig rekordstor – tack vare en kampanj med en blodsprängd utsugare. De senaste 30 åren har varit minst sagt omtumlande för Hyresgästföreningen.

Det är tidigt 90-tal. Wokpannan är årets julklapp och mobiltelefonen är en statuspryl som enkom används för att ringa med.

För att hejda inflationen och få lägre räntor sjösätts den stora skattereformen. Inkomstskatten sänks men samtidigt minskas de statliga subventionerna. Det är boendet och hyresgästerna som får ta den kanske största smällen.

Under tre år i början av 90-talet höjs hyrorna med 50 procent. För många hyresgäster som lever på en inkomst hjälper inte skattesänkningarna till att väga upp hyreshöjningarna.

– Det fanns delar i skattereformen som var bra. Men i stället blev det början till att hyresrätten successivt missgynnades skattemässigt. Fast det såg vi inte då, säger Pär Svanberg, numera pensionerad utredare och bostadspolitisk expert på Hyresgästföreningen.

Början av 90-talet är händelserikt för hyresgäströrelsen – och för det mesta är det negativa nyheter. Regeringen Bildt börjar fundera kring frågan om marknadshyror. Hyresgästföreningen protesterar högljutt, bland annat med en 750,2 meter lång budkavel med 41 888 namnunderskrifter som hamnar i Guiness rekordbok.

Statsminister Carl Bildt får emellertid annat att tänka på än marknadshyror. Lågkonjunkturen slår till med brutal kraft. En halv miljon jobb försvinner. Arbetslösheten skjuter i höjden liksom antalet tomma lägenheter.

Det är tuffa tider för Sverige men Hyresgästföreningen växer sig starkare. I mitten av 90-talet lanseras Hyresgästföreningens mest uppmärksammade och framgångsrika kampanj: Myggan. En jättelik blodsprängd mygga på ett höghus får symbolisera värdarna och det alltjämt återkommande hotet om marknadshyror. ”Stoppa slakten på det trygga boendet” och ”Dina rättigheter är inte självklara” är några av slagorden.

Kampanjen blir en succé såtillvida att den lockade till sig hela 175 000 nya medlemmar. Under 1996 peakar Hyresgästföreningen med nästan 640 000 medlemmar. Större än så har föreningen aldrig varit. Internationellt sticker den svenska Hyresgästföreningen ut i styrka och storlek. Varför? Vi ställer frågan till Jan Jörnmark, historiker som ofta har åsikter som går på tvärs med Hyresgästföreningens:

– Den avgörande anledningen är att Hyresgästföreningen är med och förhandlar hyrorna. Man är en del av det institutionella systemet. Folkrörelsen har säkert en viss betydelse, men inte alls på samma sätt som förhandlingssystemet, säger Jan Jörnmark.

Myggankampanjen har emellertid i en baksida: Privatvärdarna gillar inte att utmålas som blodsugare och relationerna är frostiga för att inte säga obefintliga i många år.

Först några år in på 00-talet hittar organisationerna tillbaka till förhandlingsbordet. Man enas om en frivillig överenskommelse om förhandlingsersättning. Alltså den peng på numera 12 kronor i månaden som i stort sett alla hyresgäster betalar för att Hyresgästföreningen ska förhandla hyran.

Relationen med Fastighetsägarna är på väg att bli bättre – men det varar inte länge. Ryktena visar sig stämma: Fastighetsägarna har gjort en anmälan till EU om att den svenska modellen med allmännyttiga bostadsbolag strider mot reglerna om statsstöd. Återigen svävar hotet om marknadshyror över hyresgäströrelsen.

Regeringens utredare Michaël Koch kommer med ett förslag som, enligt Hyresgästföreningen, i praktiken innebär marknadshyror. Tillsammans med Sverige allmännytta (då Sabo) tar Hyresgästföreningen fram ett kompromissförslag som så småningom accepteras av Fastighetsägarna, som drar tillbaka sin EU-anmälan.

Förslaget innebär bland annat att allmännyttan hyresnormerande roll försvinner och att de kommunala bostadsbolagen ska drivas enligt affärsmässiga principer med ett allmännyttigt syfte.

På bilderna från 2009 ser alla, inklusive Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman, påtagligt nöjda ut. Den nya lagen om allmännyttiga bostadsbolag, med parternas överenskommelse som grund, träder i kraft 2011. I dag, över tio år senare är hon besviken.

– Det har blivit slagsida åt det affärsmässiga i de flesta kommuner. Bostadsbolagen borde ha en studiecirkel för sina ägare om vad allmännyttigt syfte innebär. Många kommunala bolag har urstark ekonomi och pengarna borde få stanna i bolagen. Svenska bostäder i Stockholm borde inte ha en enda trasig tapet!

Det är överenskommelsen om allmännyttans spelregler som Barbro Engman minns mest från sina år som förbundsordförande. Men tiderna innehöll andra tuffa förändringar för hyresrätten. I Stockholm och till viss del Göteborg sålde politikerna kommunala hyresrätter för ombildning till bostadsrätter. I stora och mellanstora städer såldes allmännyttiga områden till stora privata bostadsbolag som kom att lyxrenovera och höja hyran kraftigt när en lägenhet blir tom.

Striden mellan radikaler och reformister har heller aldrig riktigt dött. Stockholm och Göteborg kommer också att bli skådeplatserna för 2000-talets största interna bråk. I båda fall handlar konflikterna bland annat om hur radikal föreningen ska vara och var makten ska ligga. Och i båda fall utesluts förtroendevalda ur Hyresgästföreningen.

Det dröjer till 2018 innan hotet om marknadshyror kommer tillbaka. Nu med en socialdemokratisk regering vid makten. Efter en rekordlång regeringsbildning har Stefan Löfven fått fortsatt förtroende som statsminister.

För att Centerpartiet och Liberalerna ska stödja honom är ett av kraven att fri hyressättning skulle införas i nyproduktion.

Vänsterpartiet lovar i sin tur att då ska regeringen falla. Så blir det. Vid punkt 44 i det så kallade Januariavtalet tar det stopp. I juni 2021 fäller Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna en socialdemokratisk statsminister. Frågan om marknadshyror är död för den här gången.

– Det är den viktigaste frågan och den viktigaste segern under mina år som förbundsordförande. Hade förslaget gått igenom hade det varit första steget till marknadshyror för alla hyresrätter, säger Marie Linder, förbundsordförande sedan 2014.

I juni 2023 är det förbundsstämma. Hyresgästföreningen har växt och har återigen över 550 000 medlemshushåll. Marie Linder hoppas på att få förtroendet att leda organisationen i ytterligare fyra år. Hon har bestämt att hundraåringen inte ska firas med någon stor baluns med middag och vita dukar. Hellre korvgrillning och tårta ute i bostadsområdena.

Att Hyresgästföreningen inte bara ska få fler medlemmar utan också fler förtroendevalda står högst upp på Marie Linders dagordning, tillsammans med att minska orättvisan mellan hyrt och ägt boende.

Har vi sett förslag om marknadshyror för sista gången?

– Det tror jag inte. Kampen om hyran tar aldrig slut.

Källor:

”Rätten till ett hem”, Peter Forsman och Pär Svanberg, 2016

Flera artiklar från Hem & Hyra.