35 000 för ett andrahandskontrakt – före inflytt: Ukrainska flyktingar i klorna på svartförmedlare

Ockrare, sexköpare och kriminella svartförmedlare.  Den verkligheten möter ukrainska flyktingar i desperat jakt på bostad i Stockholm, visar Hem & Hyras granskning. Tania och Yurii blev förälskade och flydde undan kriget. För en tvåa i förorten tvingades de betala 35 000 innan de ens klivit över tröskeln.

Det märks att de fortfarande är nykära, ukrainarna Tania Lysenko och Yurii Gomeniuk. Tanias hand söker försiktigt Yuriis stora näve. Hon får en snabb kyss på tinningen och ler, där vi står utanför en port i centrala Stockholm.

Vi kan inte träffas hemma hos dem, de vill inte ta hem oss i trängseln i andrahandsboendet som de delar med två andra.

Deras gemensamma liv började på en rehabiliteringsavdelning förra våren. Yurii hade skadat sin arm svårt vid trädfällning och när kriget kom flyttades han till en mottagning i västra Ukraina. Där arbetade rehabspecialisten Tania, som själv hade lämnat sin ockuperade hemstad Cherson.

I takt med att Yuriis skadade arm blev bättre växte kärleken mellan dem. De blev ett par och flydde bomberna och den ekonomiska krisen tillsammans, till svenska Eskilstuna.

Men paret insåg snart att de inte kunde få några jobb där.

– Det berodde till stor del på språkbarriären, säger byggnadsarbetaren Yurii, som liksom Tania varken kan engelska eller svenska.

Redan samma dag som Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina lovade dåvarande integrationsministern Anders Ygeman (S) att Sverige skulle ta ansvar för de flyktingar som sökte sig hit.

– Det är självklart att det finns ett ansvar för dem som flyr undan krig och förföljelse. Att de kan få ett arbete och försörja sig själva, att det finns bostäder och plats i skolan, sa ministern till Dagens Nyheter.

Sedan dess har över 50 000 ukrainare sökt sig hit. För att fördela dem jämnt över landet inrättades snabbt en lag som tvingar kommuner att ta emot och ordna bostad till ett fastställt antal anvisade flyktingar.

Men när Hem & Hyra granskar Migrationsverkets statistik visar det sig att fördelningen har blivit allt annat än jämn. Nästan hälften har hamnat i storstäderna och deras kranskommuner och allra flest, 37 procent, bor i Stockholmsområdet.

Orsak: Där finns möjlighet till arbete.

Ukrainare som inte har egen inkomst eller besparingar kan visserligen få dagersättning från Migrationsverket, men summorna är låga. 61 eller 71 kronor om dagen ska räcka till mat, kläder, skor, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar och allt annat.

Att jobba är nästan nödvändigt för att överleva. Men i stora delar av landet går de flesta ukrainare utan jobb, visar våra siffror.

Hem & Hyra bad Migrationsverket att ta fram hur många ukrainare som får dagersättning i landets kommuner.

Statistiken visar att majoriteten av de ukrainska flyktingarna som bor i Stockholms län försörjer sig själva. 41 procent har dagersättning där.

I mellanstora kommuner som Falun och Falkenberg är dagersättning mer än dubbelt så vanligt. Värst är det i Gävle, där 86 procent behöver pengar från Migrationsverket och alltså inte har jobb.

I Stockholmsområdet finns också en stor ryskspråkig arbetsmarknad.

– Är man rysktalande eller ukrainsktalande finns alla möjligheter att komma igång och jobba omgående i Stockholm, särskilt inom bygg och städ, säger Pelle Sunvisson, förhandlare på fackförbundet SAC, som företräder många ukrainska arbetare.

Men för att kunna jobba måste man bo. Och här uppstår problem.

Kärleksparet Tania och Yurii valde att inte försöka hanka sig fram på dagersättning i Eskilstuna och flyttade i stället till Stockholm. Via kontakter på rätt språk kunde Yurii få jobb inom byggbranschen och Tania började städa. Men att hitta bostad var betydligt svårare.

Många svenska privata uthyrare kräver personnummer. För att registrera sig på Blocket bostad krävs också personnummer, något ukrainska krigsflyktingar inte får.

Yurii säger att de inte haft några andra alternativ än att söka bostad i olika grupper och appar för ryskspråkiga i Sverige. Förutom 36 000 ukrainare finns över 108 000 personer från tidigare Sovjetrepubliker i landet. Ryskspråkiga sajter som Svenska palmen och ruletka.se har tusentals bostadsannonser i Stockholmsområdet.

– Där frågar de inte om personnummer, men lägenheterna är flera tusen kronor dyrare, säger Yurii.

Hem & Hyra har granskat sajterna och grupperna som ukrainare tvingas leta bostad på. Där finns mängder av annonser om olagliga tjänster och produkter. Falska adresser, svartjobb och svartboenden blandas med erbjudanden om viagra, prostitution, dopningspreparat och torkad flugsvamp.

Andrahandsuthyrning är stort på de ryskspråkiga sajterna. Bara på ruletka.se finns över 6 000 bostadsannonser. Ett vanligt uttryck på sajterna är ”kojko-mesto”, som betyder sängplats. Uthyrarna fyller hela lägenheter med sängar och få in stora pengar svart. En sängplats kan kosta flera tusen kronor i månaden.

Där finns också annonser från förmedlare som tar en avgift för att agera mellanhand mellan svensktalande uthyrare och rysktalande hyresgäster. Så här kan en annons se ut: ”En fyra i Kista hyrs ut under en längre tid. Omöblerat. El och internet separat. Utan adress. Pris: 15 000. Deposition: 15 000. Våra tjänster: 6 750.”

Att adressen inte ingår betyder att man inte får skriva sig där. Uthyrningen sker troligen under radarn.

Hem & Hyra svarar på en ryskspråkig annons om uthyrning av en villa utanför Stockholm. Läs om mötet med svartförmedlaren här.

Tania och Yurii hittade ett sätt att runda de tvivelaktiga sajterna. För att slippa vara inneboende i det lilla rummet i Nacka, som de hade fått via ryskspråkiga kontakter, anlitade paret en tolk så att de kunde komma i kontakt med svensktalande annonsörer. Via Facebook hittade de till slut en tvåa i Hallonbergen utanför Stockholm.

Första månadshyran, inklusive deposition och förskottsbetalning, landade på 35 000 kronor.

– Det var en så stor summa, så vi behövde låna pengar av en vän för att ha råd, säger Tania.

På Röda korsets mötesplats på Södermalm i Stockholm samlas varje tisdag flera hundra Ukraina-flyktingar. De får soppa, en smörgås, matkuponger och hjälp med att söka jobb. Många av dem berättar om en svår bostadssituation, hur de tränger ihop sig i kollektiv med flera familjer, betalar överhyror och blir lurade med påhittade kontrakt av svartvärdar.

Oksana Khodan hade hittat en lägenhet i en förort och tillsammans med sin man skrivit på ett kontrakt, som sedan visade sig vara falskt. Uthyraren hyrde själv i andra hand och hade inte rätt att hyra ut lägenheten. Paret tvingades flytta med kort varsel, några dagar före jul.

– Den här situationen vi har hamnat i är inte rättvis, säger hon.

Många ukrainska kvinnor får också sexuella inviter när de söker bostad. Läs här om Viktoria Posieva som erbjöds rum, mot att hon delade säng med uthyraren.

Av de 50 000 ukrainare som sökt skydd i Sverige har upp till 14 000 valt att lämna landet igen. Av dem som meddelat vart de flyttar har mer än hälften återvänt till Ukraina, men även Polen, Tyskland och Norge drar.

En kartläggning från Nordiska ministerrådet visar att villkoren i Sverige på många sätt är sämre än i grannländerna. Där har de ukrainska flyktingarna rätt till språkutbildning, liksom hälsovård och högre ekonomisk ersättning. De har även introduktionsprogram, som syftar till att ge flyktingarna jobb och en möjlig framtid i landet.

I Sverige har man i stället betonat att ukrainarna är här tillfälligt.

Tanias och Yuriis mål är att komma in i samhället och att Tania ska kunna jobba inom sitt yrke, med rehabilitering. Men eftersom ukrainare inte har rätt att läsa SFI, Svenska för invandrare, har de två nu skrapat ihop pengar till en privatlärare som hjälper Tania.

Samtidigt funderar de på om de ska lämna Sverige.

– Ja, det tänker vi på hela tiden, säger Yurii.

Den ständiga jakten på bostad har fått dem båda att må dåligt i perioder.

– Det har varit tufft ibland, men då har vi kunnat få stöd hos varandra, säger Tania och håller om Yurii.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har inte velat kommentera Hem & Hyras granskning.