Adresskaoset: Striden över för hemlösa Mariam – här får hon domen

Småbarnsmamman Mariam skrev sig på fel adress och åtalades när familjen saknade ett hem. Hon har väntat i över ett år på beskedet som kunde sluta i en mardröm. Skulle staten stämpla henne som kriminell? Vi var med när domen föll.

Händerna darrar när hon för fingrarna över mobilens display för att uppdatera mejlen. Mariam har tagit en kort paus från sitt deltidsjobb som städare och gått ut på en bakgata nere i Malmös hamn. Nu väntar hon på tingsrättsdomen som ska avgöra hela hennes framtid.

Under en kort period som hemlös flyttade Mariam, hennes man och lilla dotter runt mellan olika akutboenden. Hon ville inte missa viktig post eller riskera dotterns dagisplats och lösningen blev att i två månader skriva sig hos en väninna. Men hyresvärden upptäckte namnen på dörren och larmade polisen. Mariam blev en av alla de hemlösa som åtalas för folkbokföringsbrott. Blotta misstanken gjorde dessutom att Migrationsverket avslog hennes ansökan om svenskt medborgarskap. Nu har domstolen prövat hennes fall.

Klockan är ett par minuter över elva på förmiddagen när domen till slut landar i inkorgen. Mariam läser beslutet och bryter sedan ihop.

Två veckor tidigare passerar hon genom säkerhetskontrollen på Malmö tingsrätt. Det är första gången någonsin hon sätter sin fot i en domstol.

– Det är i alla fall skönt att det snart är över, säger hon strax innan en högtalarröst kallar in till förhandling.

I den smala korridoren utanför rättegångssalen märks varken pandemi eller restriktioner. Domstolen är ovanligt välbesökt den här morgonen men det har inte med Mariam att göra. I en sal längre ned avgörs samtidigt ett uppmärksammat fall om mutor och spelfusk i allsvenskan. För rätten är Mariams fall ett rutinärende bland många andra. För henne står betydligt mer på spel.

Småbarnsmamman Mariam är långt ifrån ensam. Det har Hem & Hyras granskning av folkbokföringsbrott visat. Vi har kunnat avslöja att det framför allt är hemlösa som har ställts inför rätta och att det främst har skett i Göteborg. Detta trots att den skärpta lagstiftningen från 2018 skulle sätta dit kriminella som utnyttjade välfärdssystemet. I ringa fall – där det saknades uppsåt – skulle man inte åtala, utlovade justitieministern Morgan Johansson (S). Ändå är det precis så det har blivit.

I rättssalen i Malmö sitter nämndemännen och domaren på rad bakom skyddande plexiglas. Framför till vänster: en ensam åklagare med sin laptop och en snusdosa. Till höger: Mariam, hennes advokat och en tolk med en tydlig brittisk accent som med dämpad stämma upprepar allt som sägs i rummet.

Domaren slänger blickar ned mot väggklockan som hänger över utgången. Hon manar på Mariams advokat David Faxe när han lägger ut texten.

–Vi har avsatt en timme.

Advokaten låter irriterad när han svarar.

– Ja, och jag har meddelat rätten att det är alldeles för kort tid.

Och då har David Faxe ändå lyckats dubbla tiden mot den halvtimme som först var avsatt.

Böter och försenat medborgarskap står på spel. Men för Mariam är kanske det värsta att bli stämplad som kriminell.

Att hon har en advokat vid sin sida gör fallet ovanligt. Hon hör till det fåtal åtalade för adressfusk i hela landet som har fått hjälp av offentlig försvarare att föra sin talan och förstå domstolsprocessen. I nio av tio fall har en rättegång inneburit en ensam kamp. Ett fåtal har finansierat en advokat på egen hand, som de tre personerna kopplade till fastighetsbolaget Balders ledning i Göteborg, som skrev sig på fel adress för att undkomma hot. De friades till slut. I ett annat Göteborgsfall dömdes samtidigt ett föräldrapar till dryga böter efter en felaktig folkbokföring. De saknade offentlig försvarare.

I Skåne är Mariam den enda av de adressåtalade som fått en offentlig försvarare, vilket hon fått kämpa sig till. Först skulle hon hitta någon som alls ville ta sig an uppgiften och sedan få staten att ta kostnaden. Mönstret är annars en kort rättegång, utan stöd från någon.

– Har man aldrig varit inne i en rättsprocess tidigare och det är en helt ny värld så blir processen bättre om man har någon som företräder en. Just i den här typen av brottslighet, där lagstiftningen är ny och rättsläget inte är helt klart, finns det skäl att i större utsträckning tilldela en offentlig försvarare, säger David Faxe.

Mariam berättar sakligt sin historia för rätten: hur hon bara ville kunna ta emot post, att hon inte visste att det var olagligt och att hon aldrig ville göra fel eller fuska till sig pengar. Hon var desperat. När Mariams vän Bert-Inge Karlsson tar plats som vittne i rättssalen brister det för henne. De träffades genom kyrkan och Mariam har blivit som en dotter i Bert-Inges familj.

– Mariam har bara velat göra rätt för sig. Hon är en person med mycket hög moral, säger han.

Mariam snyftar lågt och torkar tårarna med ärmarna på sin röda kofta.   

I slutpläderingen påminner försvarsadvokat David Faxe rätten om justitieministerns ord inför lagändringen: I ringa fall ska man inte åtala. Och eftersom Mariam aldrig haft för avsikt att fuska ska hon heller inte dömas, menar advokaten. Han betonar just det som Hem & Hyras granskning visar: lagstiftningen har slagit snett.

– Den har slagit fel. Den kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att det skulle bli så här. I min värld är det tydligt att man ville komma åt personer som utnyttjar folkbokföringen på ett systematiskt sätt för att tillskansa sig välfärdsmedel, säger han.

Åklagaren har en annan uppfattning och poängterar för rätten att mycket som avhandlas här idag handlar om att skydda det värdefulla svenska folkbokföringsregistret från falska uppgifter. Efter en dryg timme är det slut. Två veckor senare ska domen komma.

Mariam matar in tre svarta sopsäckar fulla med skräp i tunnan utanför sitt städjobb innan hon tar fram telefonen för att kolla mejlen. Hjärtat bankar. Hon kände sig lugn när rättegången var avklarad. Nu är hon nervös igen.

”Åtal som den tilltalade frikänns från: Folkbokföringsbrott”

Beskedet står på första sidan i den sju sidor långa domen. Men Mariam scrollar igenom den flera gånger utan att förstå vad det innebär.

Vi översätter och förklarar. Benen bär inte längre när hon inser att hon är friad. Hon sjunker gråtande ned på huk på trottoaren innan hon får fram orden.

– Jag är lycklig nu.

Malmö tingsrätts bedömning kan sammanfattas så här: Mariam visste vad hon gjorde och det var fel. Men. Det var en kort period och tillfälligt, eftersom hon hade ett färdigt hyreskontrakt längre fram. Hon var hela tiden öppen med var hon bodde och det handlade aldrig om fusk med välfärdssystemen. Den frikännande domen lämnar dock öppet för en helt annan bedömning om det hade gällt en person som levde i hemlöshet under lång tid och utan någon lösning i sikte.

Mariams resa går mot sitt slut efter ett och ett halvt år av oro. Åklagaren har inte bestämt sig än men ”mycket talar” för att det inte blir något överklagande från hans sida, säger han. Hon har redan lämnat in en ny ansökan om svenskt medborgarskap.

Samtidigt maler rättsapparaten vidare.

Inne på Malmö tingsrätt ligger nya dokument om en hemlös barnfamilj och väntar. I vintras stod föräldrarna under tre månader registrerade på fel adress med sina tre barn. Skatteverket fick upp ögonen, skrev in familjen som ”utan känd hemvist” och lämnade över fallet till en åklagare.

Familjen, med kort tid i landet och rötterna i Gaza, har fortfarande ingen riktig adress och står än så länge ensamma utan offentlig försvarare. Snart är det dags för en ny rättegång.