Anja, 71, miste sin lägenhet i explosion – därför drabbas hyresgäster hårdast av anlagda bränder

Var åttonde brand i lägenhetshus är anlagd. Bränderna i flerbostadshus ökar medan småhusbränder minskar. När en explosion satte eld på ett hyreshus i Göteborg förlorade Anja Almén och 100-tals grannar sina hem. Det kan ta år innan de får flytta tillbaka. Hem & Hyra har granskat områdena som brinner mest.

Kanske noterade Anja Almén blåljusen som flimrade utanför fönstret när hon steg upp, kanske inte. Så här i efterhand är hon osäker. Det var egentligen alldeles för tidigt för att vakna, men hon behövde gå på toa.

Hon hann ut i köket för att göra en kopp kaffe innan mobilen började ringa. Det var Sveriges radio som ringde för att fråga om en explosion i huset. Anja förstod inte frågan men efter reporterns uppmaning klev hon ut på balkongen. Hon var inte beredd på synen nedanför.

– Jag fick ju slag när jag kom ut och såg all denna uppståndelse. Fullt av folk utanför, hela gården full, överallt var det folk. Min granne intill stod därnere, hon i lägenheten under mig också, alla stod där och det var massor av brandbilar, säkert sex, sju stycken.

Till skillnad från många av sina grannar hade Anja inte vaknat av smällen strax före fem på natten. Till och med tidningar och radio visste vad som hänt före henne, trots att hennes lägenhet ligger i det drabbade hyreshuset på Övre Husargatan i Göteborg. Explosionen blev en riksnyhet och när de 140 lägenheterna i stadsdelen Annedal evakuerades var det hundratals hyresgäster som samlades på gården, morgonen den 28 september.

Händelsen är unik, men ändå inte.

Hem & Hyra har sammanställt och granskat brandstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som visar att områden med många hyresrätter är överrepresenterade. Bland de 100 områden som drabbats av flest lägenhetsbränder är andelen hyresrätter i snitt 80 procent. Det går att jämföra med de 100 minst drabbade områdena, där andelen hyresrätter är 4 procent. Av de 15 bostadsområden som ligger i topp i brandstatistiken, består samtliga av en stor majoritet hyresrätter. Fyra av dem är helt renodlade hyresområden.

Det finns några skillnader mellan bränder i lägenhetshus och bränder i villor. En skillnad är att antalet bränder i flerbostadshus ökar medan villabränderna minskar. För 20 år sedan låg antalet på samma nivå, sedan dess har flerbostadsbränderna ökat med 13 procent samtidigt som villabränderna minskat med 20 procent.

En annan skillnad är andelen anlagda bränder. För villor utgör de anlagda bränderna drygt två procent. För flerbostadshus handlar det om 13 procent. Var åttonde brand i flerbostadshus är alltså avsiktlig, precis som branden i Göteborg.

Men hur den anlagts, och varför, är fortfarande oklart där på morgonen den 28 september.

Det har hunnit gå några timmar sedan explosionen och 71-åriga Anja står på gården i korta pyjamasbyxor och tofflor i duggregnet. Rökpelare stiger från huset. Många av hyresgästerna på Övre Husargatan hann få med sig sina mobiler och lite varma ytterkläder ut. Anja fick visserligen med sig sin röda jacka från hallen, men inte mycket mer.

– Min tanke var, hur dumt det än låter nu, att jag bara skulle hämta någon som kunde hjälpa mig stänga av brandvarnaren.

Men Anja får inte komma tillbaka till lägenheten igen. Och hon är inte ensam om att vara förvirrad. Vad är det som har hänt egentligen? Huset står i lågor till följd av en hög smäll, förmodligen en explosion. Till en början är det många som misstänker gängrelaterat våld. I en av trappuppgångarna bor en polis som nyligen vittnat i en rättegång. Var smällen riktad mot honom?

Regeringen kallar till presskonferens om händelsen och oppositionspolitiker bokar resor från huvudstaden till Göteborg i en sorts tävlan om att tydligast ta avstånd från det eskalerande gängvåldet.

Kanske är utspelen förhastade. Moderatledaren Ulf Kristersson hinner inte ens fram till Göteborg någon dag senare innan det står klart att explosionen troligtvis inte har något med gängvåld att göra. Istället rör det sig om en ensam gärningsman, en boende i huset som skulle vräkas dagen efter gärningen.

Mindre än en vecka efter explosionen i Annedal börjar det brinna i ett hyreshus i stadsdelen Öster i Gävle. En man misstänks ha tänt eld på ett förråd på våning nio. Över 200 personer måste evakueras.

Hundratals hyresgäster i Göteborg, ytterligare 200 hyresgäster i Gävle. Inom loppet av fem dagar. Hyresgäster som över en natt förlorar sina bostäder via bränder som är anlagda.

Dessa anlagda bränder är alltså vanligare i flerbostadshus, och de börjar sällan inuti lägenheterna. Enligt statistiken är det istället vanligast att de startar i gemensamma utrymmen som trapphus, källare, soprum och förråd.

– Det är oftast platser som är lite obevakade. Det kan vara någon som leker med eld för att på olika sätt provocera eller som är missnöjd eller förbannad på något. Det är ett uttryck för den sociala dynamiken eller utanförskapet. Det är svårt att dra de exakta orsakskopplingarna men det finns med där som ett verktyg och därför är siffrorna lite högre i hyresområden där det bor många människor som kanske har en socioekonomiskt utsatt situation, säger Nicklas Guldåker, som forskat om krishantering vid Lunds universitet och analyserat just statistik av bränder.

Med hjälp av liknande statistik, från MSB, har Hem & Hyra sammanställt en lista över de områden i landet där flest flerbostadsbränder härjat de senaste åren. Dessa områden ligger i stadsdelar som Kallebäck och Hammarkullen i Göteborg, Araby i Växjö, Tjärna Ängar i Borlänge, Kronogården i Trollhättan, Herrgården i Malmö och Husby i Stockholm. Dessa områden domineras av hyresrätter.

Längst ner hittar du en längre lista över dessa områden.

Men varför drabbas hyreshus i större utsträckning av dessa bränder? Till viss del kan det förklaras av ett mörkertal i statistiken enligt Nicklas Guldåker.

– Förmågan att hantera en mindre brand är ofta större i områden där man själv äger sin bostad, vilket gör att man inte rapporterar in alla bränder utan tar hand om incidenterna själv.

Siffrorna från MSB bygger på bränder som lett till en händelserapport efter att någon anmält branden, och antalet bränder som aldrig anmäls är alltså enligt Nicklas Guldåker så många att det totala antalet bränder i själva verket är mer jämnt fördelat mellan olika typer av bostadsområden. Men de bränder som sker i områden där fler äger sin bostad anmäls inte i lika stor utsträckning till räddningstjänst.

Tre veckor senare. Anja Almén står och gräver i en påse med underkläder inne på ett kontor på Saronkyrkan. Hon lägger undan ett par strumpor, några trosor och byxor. Men det mesta i påsarna är för litet, storlek small. Lindex har skänkt kläder till kyrkan för att dela ut till de drabbade i Annedalsbranden.

– Alla är så snälla och tar hand om oss, jag hade ingen aning om att så många var så snälla, säger Anja Almén.

Hon pratar om de anställda och frivilliga på Saronkyrkan, som bara timmar efter branden öppnade sina dörrar för de som drabbats. Hon pratar om grannarna som innan dess bjöd på bullar och smörgåsar på den gemensamma innergården under morgontimmarna. Hon pratar om hyresvärden Ernst Rosén och fastighetsskötaren Andreas som tömt allas kylskåp och frysar när elen stängdes av. Och hon pratar om personalen på hotellet där hon nu har bott sedan branden.

Att bo på hotell är till viss del en lyxig tillvaro, med frukostbuffé och städning varje dag. Men rummet har inget kök eller ens någon mikrovågsugn, som ett vanligt hem. Från sitt försäkringsbolag får Anja 100 kronor om dagen. De färdigrätter som pengarna räcker till värmer hon på kvällen i hotellets reception och bär sedan upp till rummet på porslin som hon får låna med sig.

När hon checkade in i sitt tillfälliga hem hade hon bara pyjamasen hon bar på kroppen och den röda jackan hon fick med sig från hallen. Resten av kläderna hängde kvar på galgar och krokar i lägenheten. Först två och en halv vecka efter explosionen släppte polisen på avspärrningarna vid Anjas gamla port och hon fick för första gången besöka lägenheten för att hämta saker.

I trapphuset hängde tillfälliga ljusslingor men i övrigt var strömmen avstängd. Det var mörkt och tyst i lägenheten. Kusligt. Inte ens något surr från ventilationen. Eftersom många hyresgäster skulle få göra samma inspektion av sina lägenheter var besöket tidsbegränsat.

– Jag hade skrivit upp en så noggrann checklista men när jag var färdig så hade jag missat nästan allt.

Anja Almén hade inte bott på Övre Husargatan ens ett år när det smällde. 2017 dog hennes dotter Hanna i cancer, något som burit med sig sedan dess. Till slut var hon tvungen att flytta från sin tidigare adress då minnena av det som hänt blev för tunga.

– Hon spökade för mig nästan varje natt. Hon kunde vaka över min säng. Men sedan jag flyttade har hon försvunnit, berättar Anja för att beskriva hur bra hon trivs i lägenheten. Branden är ett bakslag.

– Nu är hon tillbaka hos mig ibland.

Efter ytterligare några veckor på hotellet kommer Anja att få flytta till en företagslägenhet, där det åtminstone finns ett kök. Det kontraktet gäller till en början i fyra månader. Själv hoppas hon att få flytta tillbaka till sin lägenhet i Annedal så snart som möjligt. Men det kan dröja upp till två år.

– Det räcker med ett sådant trauma för en person, inte två. Men som jag säger till mina vänner, det finns bara två alternativ: hang on eller hang off.

Och då väljer du att hänga kvar?

– Absolut, för mig är det självklart.