Blåst på pengarna – Valentin har väntat på 22800 kronor i ett år

Svartbygge, knarkrazzior och depositioner som aldrig betalas tillbaka. Bakom fasaden i flerfamiljshuset på den till synes idylliska skånska landsbygden döljer sig en betydligt mörkare baksida. För många hyresgäster är huset deras sista utväg.

För Valentin Sava och hans fru var det en lättnad när de fick kontakt med den privata hyresvärden. De hade nyss kommit från Moldavien och nu fick de sitt allra första hyreskontrakt intill öppna fält i byn Ljungbyhed i norra Skåne. Det blev en plats att landa på och här fick de sitt andra barn. Men efter fyra år, i maj förra året, fick de möjlighet att flytta till Eslöv, tre mil söderut.

De sade upp lägenheten och bad om att få tillbaka sin deposition på 22 800 kronor som de har betalat för att över huvud taget få kontraktet på trerummaren. De blev lovade pengarna, men det dök aldrig upp några.

Valentin Sava försökte. Han skickade sms efter sms till värden. Vädjade om och om igen. Men det var förgäves.

”Så fort det är möjligt kommer dina pengar”, lovade hyresvärden Stefan Johansson honom i december förra året. Ett halvår efter att familjen hade flyttat ut.

Men några pengar såg de aldrig till.

”Kan jag snälla, snälla, snälla få min deposition tillbaka”, skrev Valentin Sava i januari.

Och i februari: ”Jag behöver mina pengar”.

Värden lovade gång på gång att pengarna skulle komma, men sms:ade till slut i mars i år:

”Jag har svarat dig många gånger eller hur? Jag kontaktar dig när jag är redo. Under tiden så är jag tacksam om du INTE kontaktar mig”.

Vad Valentin Sava inte visste då var han inte var den enda drabbade.

Det två våningar höga flerfamiljshuset ligger i utkanten av den nordskånska orten Ljungbyhed i Klippans kommun. På ena sidan: en villamatta med mestadels sjuttiotalsvillor och några hyreslängor som det kommunala bostadsbolaget äger. Åt andra hållet: ett ensamt träd och åkermark så långt ögat kan nå.

När det kommunala bostadsbolaget sålde hyreshuset på Pilgatan 16 för en krona år 2001 var villkoren i köpekontraktet tydliga: ”Fastigheten får under inga omständigheter användas för permanentbostadsändamål efter denna överlåtelse”.

Överskottet på bostäder var stort och politikerna valde mellan att låta riva huset, eller hitta en köpare. Köparen var ett mindre skånskt bolag och målet var att uthyrning på kortare tid. Den tänkta målgruppen var danska turister, men snart blev fastigheten såld till ett annat bolag och lägenheterna blev ombildade till bostadsrätter.

Nu, drygt tjugo år senare har huset förvandlats till en problemfylld fastighet med hyresgäster som bor permanent. Bostadsrättslägenheterna hyrs ut precis som i ett vanligt hyreshus, i första hand av en privatperson, Stefan Johansson, som också sitter i styrelsen för bostadsrättsföreningen BRF Rosengårdens Ferielejligheder i Ljungbyhed. Det visar Hem & Hyras granskning.

Sexton personer är skrivna i huset men ingen av dem sitter i bostadsrättsföreningens styrelse. Förutom Stefan Johansson sitter där två till honom närstående personer. Ingen av dem bor i huset.

Dagens hyresvärd, bostadsrättsföreningen med Stefan Johansson i spetsen, har agerat tvärt emot politikernas avsikter om att behålla huset som ett semesterboende – men inte nog med det. Under flera år var uthyrningen av permanentbostäder otillåten eftersom den gick stick i stäv med detaljplanen. Sedan åtminstone 2018 har hyresgäster bott permanent i fastigheten – men det var först år 2020 som kommunpolitikerna genom en ändring av detaljplanen gjorde det tillåtet.

Att kommunen alls fick veta att det hade blivit förvandlat till ett vanligt hus för permanentboende berodde på att hyresgäster själva hörde av sig. Först då ansökte fastighetsägaren om att få ändra i detaljplanen. Några konsekvenser för den tid som fastighetsägaren brutit mot planen blev det inte.

Anna Andresen (M), kommunstyrelsens ordförande i Klippan, menar att det är en brist att Skatteverket inte slog larm om att folk var skrivna på en adress där ingen skulle bo.

Vad tänker du om att det blev ett permanentboende innan det var tillåtet?

– Det är ju komplicerat. När man inte får in någon anmälning på det och det liksom bara går under radarn så är det ju ett problem för kommunen, säger hon.

Valentin Sava, vars historia inledde texten, är inte den enda före detta hyresgästen som har problem med värden. Hem & Hyra har tidigare berättat om hyresgästen Heaven Tesfaye, som bodde i huset i fyra år tillsammans med sina tre barn. Trots att det gått över ett år sedan Heaven Tesfaye flyttade ut är hon fortfarande inte fri.

Liksom Valentin Sava har hon fått kämpa för att få tillbaka sina pengar. Via tingsrätten har hon krävt tillbaka 22 500 kronor av värden.

I början av året såg det ut som om hon skulle kunna sätta punkt för tvisten. Tingsrätten hörde aldrig av hyresvärden Stefan Johansson och beslutade därför till Heaven Tesfayes fördel i en så kallad tredskodom.

Men precis när det verkade som om striden var över vände det igen. I ett motkrav vill nu hyresvärden ha totalt 43 000 kronor av sin före detta hyresgäst. Han hävdar att hon har förstört lägenheten och inte betalat alla hyror eller el. Heaven Tesfaye är oförstående inför anklagelserna.

– Det känns som om han bara letar efter fel för att slippa betala. Jag tycker det är jättejobbigt att vara i den här processen men jag vill heller inte bli lurad, säger Heaven Tesfaye idag.

Emilie Malm, på Hyresgästföreningen som företräder henne i rättsprocessen, skriver till domstolen att det inte finns något som tyder på att Heaven Tesfaye har orsakat de skador som hyresvärden påstår. Som bevisning finns bilder hon tagit.

I oktober ska parterna mötas i rätten, och innan dess vill Emilie Malm inte säga så mycket.

– Vi är mitt i en process och vi vill avvakta hur den utvecklas innan vi kan kommentera, säger hon.

Även polis och räddningstjänst berättar om missförhållanden kopplat till huset. Det handlar om livsfarliga källarboenden och flera knarkrazzior. En vinterdag 2020 gjorde polisen en husrannsakan hemma hos en hyresgäst och hittade amfetamin. Från de senaste åren finns arton polisanmälningar kopplade till adressen. Några händelser har gett upphov till flera anmälningar. Några rör bråk mellan hyresgäster.

En hyresgäst i grannfastigheten har sin uppfattning klar om huset på Pilgatan. Det är mycket stök, tycker hon.

– Jag ser hur bilar kommer körande, stannar till och kör igen. Jag tänker att det är någon typ av droghandel, säger hon.

Polisen är inte den enda myndighet som besökt hyreshuset. Räddningstjänsten utfärdade förra våren ett omedelbart förbud mot boende i en källarlägenhet, och hittade brister i en annan. En ombyggd vindslägenhet hade inte kunnat stå emot en brand tillräckligt länge. Bostaden hade kunnat bli en dödsfälla, liksom den utdömda källarlägenheten som också saknade utrymningsvägar.

Fastighetsägaren har även fått myndigheternas ögon på sig av andra skäl. 2019 upptäcktes att det inte fanns något bygglov för en källarlägenhet. Den var ett svartbygge och värden riskerade en straffavgift. Men värden slapp vitet eftersom kommunen inte var säkra på att lägenheten faktiskt var bebodd. I stället godkände kommunen bygglovet i efterhand.

Många av hyresgästerna på Pilgatan 16 har en svag ställning på bostadsmarknaden. Det visar Hem & Hyras kartläggning. En handfull hyresgäster har inte några löneinkomster alls. Fler än hälften har obetalda skulder hos Kronofogden. Det handlar om hyresgäster som är utestängda från stora delar av hyresmarknaden där kraven på rätt inkomst och skuldfrihet är det normala.

I grannhusen, som det kommunala bostadsbolaget Treklövern äger, är till exempel de som är satta i skuld chanslösa. Enligt bolagets uthyrningspolicy får nya hyresgäster inte ha några betalningsanmärkningar hos Kronofogden. I grannhuset på Pilgatan 16 är däremot dörren öppen för alla.

En av dem som inte hade något val var Lena Breler. När hon flyttade in för snart sex år sedan tillsammans med hunden Ellie var hon inte välkommen någon annanstans. Som skuldsatt var hon glad att alls hittade en bostad. Stefan Johansson tog emot henne.

– Jag var jätteglad att jag fick en lägenhet.

Nu letar sig vårsolen in i den lilla ettan som hon hyr. Det enda rummet utgör både sovrum och vardagsrum och på väggen ovanför enkelsängen hänger av bilder på barnbarnen i olika åldrar. Tidigare bodde hon i en stuga i skogen mitt i Skåne, dit hon flytt efter en våldsam relation. Men hon mådde så dåligt att hon tappade kontrollen över sin ekonomi, räkningarna förblev obetalda och till slut blev hon tvungen att flytta. Stugan tvångssåldes.

– Stefan sa ingenting om att jag hade skulder. Det blev en räddning för mig, säger Lena Breler.

Det var första gången hon faktiskt hyrde en bostad och det är tudelat.

– Det var en ny känsla för mig. Jag har alltid ägt mina bostäder tidigare och haft jobb och kunnat betala för mig. Det är lite skräckinjagande att man blir så beroende av någon. Det finns två sidor av det, säger Lena Brele.

Liksom Heaven Tesfaye och Valentin Sava betalade hon tre månadshyror i deposition när hon flyttade in. Till sommaren när hennes skuldsanering avslutas öppnas också möjligheten för henne att flytta vidare.

– Jag vet att folk har problem att få tillbaka sina depositioner. Får jag inte tillbaka mina pengar är det katastrof, då kontaktar jag Hyresgästföreningen, säger hon.

Vi pratar med en annan person som bor i huset, som inte vill ha med sitt namn. Även han hade skulder hos Kronofogden när han flyttade in.

– Det viktiga för mig var då att få en dörr att stänga om mig, få i gång skuldsaneringen och få ett jobb.

Han säger att det finns en sak som förenar hyresgästerna och det är deras svaga ekonomi.

– Det gemensamma är att det är människor som vi som har hamnat på samhällets botten – av olika anledningar, säger han.

För fem år sedan slog även socialförvaltningen i kommunen larm internt. I en skrivelse till ansvarig nämnd, riktar en chef på förvaltningen kritik mot hyresvärden. Bland annat gäller det just det vi skriver om: depositioner som aldrig betalas tillbaka. Exakt det som nu har drabbat Valentin Sava och Heaven Tesfaye. ”Sammantaget verkar hyresvärden utnyttja de svagaste i samhället genom att överhuvudtaget inte följa gängse regler och lagar avseende uthyrning av bostad”, skriver chefen på socialförvaltningen.

Men inte nog med det. Vissa hyror ligger långt över det normala, visar jämförelser som vi gör med grannfastigheten som ägs av kommunala Treklövern. Det saknas avtal mellan Hyresgästföreningen och värden. I praktiken innebär det att hyrorna inte förhandlas. Lena Breler betalar 5 400 kronor för sin relativt nyrenoverade etta. På andra sidan gatan kostar ettorna mellan 3 800 och 4 500 kronor i månaden, omkring en tusenlapp mindre. Det finns fler exempel. Heaven Tesfaye betalade 8 500 kronor för sin trea, mer än vad den dyraste trerummaren tvärs över gatan kostar nu. Ytterligare en lägenhet som annonseras ut på Blocket följer samma mönster.

Idag har Valentin Sava startat om i Eslöv, där familjen hyr en lägenhet hos det kommunala bostadsbolaget – men livet i Ljungbyhed är inte avslutat. Han har varit i kontakt med både jurister och konsumentorganisationer för att få hjälp med att kräva tillbaka sina pengar, men hittills utan resultat och han är besviken.

– Jag är jättetacksam för att Stefan gav mig möjlighet att bo i hans hus. Men jag förstår inte varför han vill inte ge tillbaka mina pengar, säger han.

Hyresvärden Stefan Johanssons förklaring till varför Valentin inte har fått tillbaka sina pengar är kopplat till elräkningar. Här kan du läsa mer om hur hyresvärden Stefan Johansson bemöter den kritik som riktas mot honom från hyresgäster och myndigheter.

– Jag gör mitt bästa i alla lägen. Däremot har jag haft och har dåliga hyresgäster, säger han bland annat.