Därför kan kvinnan bakom Dröm Hem härja fritt – myndigheterna står maktlösa

Hyresvärdar som Dröm Hem och House Online har lurat hyresgäster på pengar – sedan töms bolagen och företrädare lämnar. Det är ett sätt som oseriösa företag använder för att komma undan. Hem & Hyra reder ut orsaken till att myndigheterna inte kommer åt problemen.

Kronofogdemyndigheten beskriver en utveckling där det blir allt vanligare att företag blir brottsverktyg. Det är ett växande samhällsproblem där mycket skatteintäkter går förlorade och pengar hamnar i händerna på kriminella. Men trots det har myndigheten inga resurser att komma åt problemen.

Det gäller också kvinnan bakom Dröm Hem och flera andra bolag som Hem & Hyra granskat, som via bolag lurat hyresgäster som Robel M. Embaye, Omid Ibrahimi och Amir Ali på pengar. Kvinnan har inte stoppats av myndigheter – trots att hon har kopplingar till minst tre bolag som är under konkurs. Flera av de 69 bolagen som Hem & Hyra kan se att affärskvinnan varit involverad i är också svårt skuldsatta. Företagen har skatteskulder och andra skulder på över 5 miljoner kronor.

När Hem & Hyra granskar verksamheten framträder ett mönster där kvinnan verkar gå in i bolag som töms när de får problem, för att sedan överges. Trots att det här sker kan hon fortsätta sin verksamhet och myndigheterna står handfallna. Pengarna försvinner. Ingen myndighet har överblick.

Stora skatteskulder och även stora skulder till privatpersoner kan Kronofogdemyndigheten inte driva in när det saknas pengar i bolagen. Skulderna till hyresgästerna Robel, Omid och Amir har därför inte kunnat drivas in. Vart tillgångar tar vägen undersöker inte Kronofogden, berättar handläggare på myndigheten.

Ett sätt att stoppa bedrägerier i ett tidigt skede är att se till att personer bakom företag med stora skatteskulder eller som har satt i system att driva företag i konkurs får näringsförbud.

Dröm Hem och House Online och andra bolag som Hem & Hyra berättat om har stora ekonomiska problem och har samtidigt lurat hyresgäster på pengar. Men ingen myndighet har kunnat sätta stopp för bolagens framfart. Kvinnan och andra företrädare jagas av konkursförvaltare, men har inte fått näringsförbud.

Kronofogdemyndigheten säger att de inte har några resurser att driva frågan om näringsförbud i de flesta fall. De två senaste åren har myndigheten endast kunnat driva 20 till 30 sådana ärenden om året. Då handlar det om företrädare för företag som har minst 5-6 konkurser bakom sig.

– Vi skulle vilja arbeta mer med det men problemet är att vi inte har resurser. Vi hade kunnat driva frågan om näringsförbud i många fler fall annars, säger Johannes Paulson, Kronofogdens nationella samordnare för att motverka brott.

Mellan 2020 och 2022 har myndigheten med hjälp av extra pengar kunnat driva fler ärenden. Men i budgeten för 2023 finns inga pengar till det.

Har ni något system för att stoppa oseriösa företagare?

– Det finns inget i våra system som slår till och larmar om en företrädare har många konkurser bakom sig eller stora skatteskulder.

Varför finns inte det? Privatpersoner och leverantörer kan ju drabbas hårt av de här personernas framfart. Deras bolag kan ha stora skatteskulder.

– Det har aldrig diskuterats att bygga något automatiserat som fångar upp det, säger Johannes Paulson.

Henrik Lundin på Ekobrottsmyndigheten säger att vid tömning av bolag ska konkursförvaltaren anmäla brott. Sedan kan Ekobrottsmyndigheten utreda. Om konkursförvaltaren inte gör en brottsanmälan kan den som bolaget är skyldig pengar göra en anmälan till Ekobrottsmyndigheten. Men endast 30 procent av anmälningarna till Ekobrottsmyndigheten leder till utredningar.

Bolagsverket skulle behöva få större möjligheter till kontroller av företag och styrelseledamöter, menar Henrik Lundin. Ett annat problem är att många bolag saknar revisor. Det har gjort att det är svårare att komma åt penningtvätt.

– Kriminella får fritt spelrum. Finns ingen revisor kan man ställa till med mycket skada på kort tid, säger han.