Därför tvingas parkinsonsjuke Kent, 78, betala skyhög hyra: ”Hela pensionen går åt”

Räkna med en fattig tillvaro om du blir sjuk på ålderns höst. Hem & Hyras unika siffror visar att pensionärer på särskilda boenden, ofta svårt sjuka, har upp till 160 procent högre boendekostnader jämfört med pensionärer i vanliga hyreslägenheter. För parkinsonsjuke Kent innebar flytten en ökad kostnad på 12 000 kronor, för ett litet rum med pentry.

Chocken kom med ett brev från kommunen. Ingrid Wallqvist, 74 år, hade först lagt ifrån sig kuvertet på skänken i köket. Det var så mycket annat att hantera nu när 78-årige maken Kent Wallqvist efter några års sjukdom fått plats på ett särskilt boende för äldre. När Ingrid inte orkade ta hand om honom i hemmet längre hade det gått på några månader att få en plats. Hon var trött efter år av oro och sömnlöshet. Den sista tiden han bodde hemma vågade hon knappt lämna honom för att gå ut med soporna eller hämta posten.

Samvetet skavde. Trots att hon förstod att det var dags.

Vad skulle Kent tycka? Skulle han trivas därborta? Skulle han bli väl omhändertagen? 

Hon hade vaknat tidigt den ­morgonen. Legat kvar i sängen och lyssnat på tystnaden. Ovan vid känslan av att kunna slappna av. Inte vara på helspänn hela tiden.

Lite lättare i sinnet gick hon upp och började ordna med morgonkaffet som nuförtiden intogs i ensamhet i trerumslägenheten i Alingsås. Då slog det henne. Brevet från kommunen. Ingrid satte sig vid köksbordet med den varma koppen och sprättade kuvertet.

Hon blev sittande länge med räkningen för det särskilda boendet. Kaffet hann kallna. Bara hyran för det lilla ­rummet med toalett och pentry uppgick till över 6 000 kronor. Sedan tillkom allt det övriga som mat och omvårdnad. Ungefär 12 000 kronor totalt.

– Över en natt fick vi 12 000 kronor mer i gemensam boendekostnad, för jag bor ju kvar här, säger Ingrid när vi träffas hemma i hennes lägenhet.

Ingrid är en av 10 000-tals anhöriga som får liknade räkningar runt om i landet. Att bli gammal och sjuk i Sverige har nämligen blivit dyrt. Svindyrt.

Hem & Hyra har begärt ut siffror från Pensionsmyndigheten för att ta reda på skillnader i boendekostnad för särskilda boenden jämfört med vanliga hyreslägenheter. Statistiken omfattar alla pensionärer som fick bostadstillägg i Sveriges 290 kommuner i december 2020.

Siffrorna visar att i många kommuner är det mer än dubbelt så dyrt att bo på ett särskilt boende jämfört men en vanlig hyreslägenhet. Storfors i Värmland är värst, där är det 160 procent dyrare att bo på särskilt boende jämfört med en förhandlad hyresrätt. Övriga kostnader som tillkommer på ett särskilt boende som mat och omvårdnad, är inte medräknat i boendekostnaden.

På länsnivå är det Stockholm, Gotland och Västra Götaland som har de största skillnaderna räknat i kronor. Kvadratmeterhyrorna där är mellan 73 och 87 kronor dyrare per månad i snitt för särskilda äldreboenden. (Se tabell för hela landet under artikeln.)

Särskilda boenden är ofta små, runt 30–40 kvadratmeter. På den reguljära hyresmarknaden är mindre lägen­heter dyrare per kvadratmeter än större i lägenheter. I siffrorna från Pensionsmyndigheten så är de vanliga hyreslägenheterna ofta större än de särskilda boendena.

I Ingrid Wallkvists hemkommun Alingsås är kvadratmeterpriset för ett rum på ett särskilt boende 59 procent högre än kvadratmeterpriset på en vanlig hyreslägenhet. Alingsås är inget undantag i Sverige. Av alla landets 290 kommuner är det endast två som har likvärdiga boendekostnader för särskilda boenden och hyreslägenheter.

Ingrid hade inte haft en aning. Ingen hade berättat för henne om den sky­höga kostnaden. Hon började räkna i huvudet.

Kent hade gnetat ihop till en hyfsat hög pension som nu skulle täcka kostnaderna för hans boende. Men hon själv? Vad skulle hon leva av?

Som så många andra kvinnor i hennes generation hade det varit naturligt att vara hemma med barnen och senare jobba deltid för att sköta hus och hem. I Ingrids och Kents fall var det enda alternativet eftersom han jobbade på byggen och låg ute under veckorna.

Hon kunde snabbt konstatera att hennes magra månadsutbetalning inte skulle räcka till för att betala hennes lägenhet, mat och bil.

För att överleva den nya situationen tvingades hon börja använda pengarna som paret sparat ihop under ett helt liv. Pengar som skulle sätta lite guldkant på pensionärstillvaron.

– Om man lyckats lägga undan lite så ska man straffas. Och hur gör alla ­pensionärer som är fattiga på riktigt, de som tvingas panta burkar? frågar sig Ingrid.

Ingrid ger samtidigt ett lugnt och samlat intryck. Bär ingen egentlig bitterhet. Hon och Kent hann resa i världen och se nationalparker i Afrika och åkte flera gånger med husbil till södra Europa.

– Vi har inte tänkt ”det ska vi göra sen”. Vi har upplevt och har många minnen. Jag är tacksam för allt vi gjort.

Insikten om att det var slut med resandet kom krypande i takt med att Kents kropp inte hängde med i vissa rörelser och en balans som blev allt ­sämre. När också skakningarna kom dröjde det inte länge förrän diagnosen parkinson var ett faktum. Paret som sålt huset och flyttat till lägenhet för att ­slippa fixande i trädgården fick ­annat att tänka på.

Ingrid blir tyst där hon sitter vid matsals­bordet. Hon tänker tillbaka på den dubbla ensamheten som kom med pandemin. Kent hade flyttat till boendet ett halvår innan coronan vällde in över landet.

– Jag är fortfarande gift men väldigt ensam.

All tid som ofrånkomligen uppstod i takt med uteblivet umgänge med barn, barnbarn och vänner medförde att Ingrid fick tid att fundera. Samla sina tankar om vad det innebär att bli sjuk, gammal och orkeslös i Sverige.

– Vad är motivet till det här? Att man jobbat ett helt liv och så ska hela pensionen gå till avgiften för ett särskilt boende? Det är upp över öronen gräsligt. Jag finner egentligen inga ord, säger Ingrid.

Ingrid bjuder in oss till Kents boende som ligger tio minuters bilfärd bort. Hennes make sedan 55 år sitter i det gemensamma sällskapsrummet och läser tidningen. Kent får hjälp av Ingrid att ställa sig upp och med hjälp av rollatorn gå själv till sitt lilla rum.

Lägenheten har litet pentry med kylskåp och diskbänk. Möblerna består av en säng, ett litet köksbord med två stolar, två fåtöljer och en tv. I övrigt är det trevligt inrett med gardiner, krukväxter och fotografier på väggarna. Kent ser gärna på tv och då helst sport, favoriterna är handboll och ishockey. I dag rullar den amerikanska tv-showen Dr Phil i bakgrunden. Kent är lagom intresserad.

Ingrid gör en svepande rörelse med armen över den lilla bostaden.

– Kostnaden är inte försvarbar. Det är billigare att hyra en lägenhet på stan. Men då kan man välja var man vill bo. Här har man inget val, det är bara betala, säger hon.

Ingrid är inte ensam i sin kritik. Pensionärernas riksorganisations, PRO:s, ordförande Christina Tallberg har besökt många boenden för äldre både privat och i sitt uppdrag.

– Det är orimliga kostnader, det är bra att ni tar upp det här så det blir känt, säger Christina Tallberg.

– Och det är inga lyxlägenheter det rör sig om. På sin höjd finns ett litet pentry, säger hon.

Hon och PRO driver frågan om en ändring i socialtjänstlagen där det i dag står att de äldre ska ha en ”skälig ­levnadsnivå”. PRO vill ändra ­formuleringen till ”goda livsvillkor”.

– Det här handlar om människor som har jobbat och bidragit hela sina liv. Det är cyniskt att de utnyttjas och berövas sina sista pengar.

Christina Tallberg menar att många äldre skäms för sin skrala ekonomi. Pensionärer som inte har råd att köpa presenter till barn och barnbarn. Som inte har möjlighet att bjuda hem vänner på en middag. Det leder i sin tur till att de drar sig undan umgänge, för ingen vill känna sig utpekad som fattig.

– Många blir överdebiterade av kommunerna när de hamnar på särskilt boende, säger hon.

Christina Tallberg tycker att hyressättningen på de särskilda boendena ska tillämpas på samma grunder som vanliga hyreslägenheter.

I dag finns ingen enhetlig linje för hur hyresnivåerna kommer till på ­särskilda boenden, enligt Stefan Björk som är ­utredare på Hyresgästföreningen. I en del kommuner sker förhandlingar på samma sätt som för övriga lägenheter. Men Stefan Björk påpekar att det finns fall där kommuner ensidigt sätter hyran.

Kan inte Hyresgästföreningen gå in och förhandla för att säkerställa att hyrorna sätts på ett korrekt sätt?

– Vi vill företräda alla hyresgäster men det är svårt att organisera dem på den här typen av boenden. Vi har sett att där kommunerna själva förvaltar de särskilda boenden så kan det bli lite vilda västern. Att man bara höjer hyran utan att förhandla. Generellt är det bäst om boenden förvaltas av allmännyttan, då fungerar det, säger Stefan Björk.

Ett annat problem som Stefan Björk lyfter fram är problematiken om vad som ingår i hyran på särskilda boenden för äldre. Utöver den egna lägenheten finns ofta gemensamhetsutrymmen som kök och dagrum som nyttjas av de boende. Det finns också exempel där personalens rastutrymmen räknas in i hyran.

– Lagstiftningen är inte tydlig om vad som ska ingå. Jag vet att det var ett fall där kommunen tyckte att larmtjänsten skulle ingå i hyran, säger han.

Vi förflyttar oss tillbaka till Kents lilla lägenhet i Alingsås. Hans fru Ingrid struntar i vilka olika utrymmen som ingår i boendekostnaden. Hon menar att det fortfarande är oskäligt dyrt för människor som hamnar på särskilda boenden.

– Sverige är inte i takt med tiden. För många som hamnar här är det som att bo på fattigstugan.

– Vi behöver någon som representerar oss pensionärer. Någon i regeringen som lyfter frågor som är viktiga för oss, säger hon.