Röjda identiteter, knarkbrott och tvångsomhändertagna barn – ändå driver de skyddade boenden

När Hem & Hyra undersöker företrädarna för 85 privata företag som driver skyddad boende hittar vi domar om narkotikabrott och bokföringsbrott. Och några har fått sina egna barn tvångsomhändertagna av socialtjänsten.    

Som Hem & Hyra beskrev i går har utbudet av skyddade boenden expanderat kraftigt under 2010-talet. Vem som helst kan starta ett skyddat boende i Sverige.Allt fler privata bolag erbjuder sina tjänster till kommunernas socialförvaltningar. För någon eller några tusenlappar per dygn kan de ta emot våldsutsatta – oftast kvinnor och många gånger även deras barn – som behöver gömma sig och skyddas från sin partner eller familj.

Vilka ligger då bakom de privata boendena? Hem & Hyra har gått igenom de 78 företag som deltagit i Socialstyrelsens kartläggning samt sju andra företag som annonserar flitigt på webben om sina skyddade boenden. Bland de 85 företagen finns allt ifrån små enskilda firmor utan anställda till fastighetsbolag och stora koncerner som även erbjuder andra välfärdstjänster. År 2019 omsatte de tillsammans över 930 miljoner kronor och gjorde en vinst på 43 miljoner kronor.

Vi har kontrollerat 132 av bolagens företrädare i rättsdatabasen Acta Publica. De allra flesta tycks fläckfria, men det finns några som sticker ut:

Minst 15 av de 85 bolagen har tidigare sökt tillstånd hos Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, för att starta HVB-hem eller stödboende, men fått nej på grund av för dålig kompetens eller misskött ekonomi. Men skyddade boenden kan de alltså ha ändå, eftersom det inte behövs något tillstånd för det.

Maria Fischer driver ett privat skyddat boende och nätverket Tillsammans mot våld i nära relationer, som organiserar ett 20-tal utförare. Hon är fullt medveten om att det finns problem i branschen och säger att det kan få ödesdigra konsekvenser.

– Det värsta scenariot är att någon hittas och blir skadad eller till och med dödad för att man inte har bra kontroll på skyddsinsatsen. Det kan till och med vara utföraren som har bidragit till att det är möjligt. Det vore ju fruktansvärt.

Hon tycker det behövs en reglering och kontroll, precis som för andra socialtjänstinsatser som läggs utanför kommunens regi. Och sedan 2017 ligger ett sådant förslag på socialdepartementet.

Förslaget innebär bland annat att man måste ha tillstånd från Ivo för att driva skyddat boende. Verksamheter som tar emot barn ska dessutom inspekteras genom besök av Ivo minst en gång om året och alla anställda ska kontrolleras mot belastnings- och misstankeregistret, enligt förslaget.

Tanken var att detta skulle kunna införas 1 juli 2019, men trots att nästan alla är ense om att dessa förändringar behövs, har det dragit ut på tiden. 

Förslaget skulle nämligen också innebära att socialnämnden ska fatta särskilda beslut för de barn som placeras på skyddade boenden. I dag betraktas barnen bara som medföljare och det gör att de kan hamna i kläm och deras rättigheter glömmas bort. Men frågan är juridiskt komplicerad eftersom barn oftast placeras på skyddat boende mot den ena förälderns vilja. Det behövdes ytterligare en utredning och remissomgång kring detta och nu pågår beredning på socialdepartementet. Troligen kan regleringen införas tidigast 2023 – om regeringen fattar beslut och skjuter till pengar.

Marie Fischer tycker att förslaget är bra, men att det är olyckligt att det drar ut på tiden.

– Det är jätteviktigt att det genomförs, men tyvärr händer annat emellan som får högre prioritet. Under tiden kan missförhållanden på skyddade boenden fortgå. När det inte finns någon kontroll finns det verkligen utrymme för att det kan gå väldigt, väldigt fel.

Ytterst ansvarig är socialminister Lena Hallengren (S). Efter nästa två veckor får vi svar via mejl på våra frågor.

I stort sett alla remissinstanser anser ju att marknaden för skyddade boenden borde regleras. Varför har inget hänt på så lång tid?

– Det handlar om rättsligt komplicerade frågor – inte minst om barnens och vårdnadshavares rättigheter. Pandemin har inneburit att arbetet fördröjts.

Flera ägare till skyddade boenden har själva fått barn omhändertagna av sociala myndigheter. Det finns domar om olaga hot, våld mot tjänsteman, rattfylleri och bokföringsbrott. Bör man då få driva skyddat boende?

–  Vid en tillståndsprövning görs en bedömning av om den som förestår verksamheten är lämplig för uppdraget. Utredningens förslag syftar till att säkerställa att så är fallet även vid drift av skyddat boende.

Vilka krav ska ställas för att få driva skyddat boende?

– Utredningen har bland annat föreslagit vissa krav gällande grundbemanning och kompetens om barn. Det föreslås också tillståndsplikt för att få driva skyddade boenden, det vill säga att man redan i förväg kan visa att verksamheter motsvarar kraven. Men vi får återkomma om det blir aktuellt.