Efter storsvindeln – Martin vägras skuldsanering och får inget hyreskontrakt: ”När tar bestraffningen slut?”

Martin begick ett omskrivet brott för 17 år sedan. Tillsammans med sina kumpaner lurade han Allmänna arvsfonden på närmare 60 miljoner kronor. Idag sitter han fast i skuldfällan och vägras skuldsanering, något som gör det svårt att få förstahandskontrakt.

Koh Tao, Thailand. 22 Mars 2009. Det är mörkt, varmt och cikadorna skapar en kompakt ljudmatta.

Martins kumpaner har redan dömts och börjat avtjäna sitt straff i svenskt fängelse. Martin är häktad i sin frånvaro, men han har lyckats hålla sig undan rättvisan.

Han har börjat bygga ett hus på ön, träffat en tjej, umgåtts med vänner. Oron att åka fast kryper under skinnet, även om han har tänkt återvända förr eller senare. När den thailändska polisen anländer med båt blir det nästan en lättnad.

Historien lär klinga bekant för många.

För 17 år sedan avslöjades ett storsvindleri där Allmänna arvsfonden hade lurats på nära 60 miljoner kronor. Den 31 augusti 2007 kommer ett mejl till en enhetschef på Kammarkollegiet, den statliga myndighet som förvaltar Allmänna arvsfondens tillgångar. Mejlet pekar ut flera personer som ska ha lurat fonden på pengar. Det blir startskottet för en utredning som slutar i att nio personer åker fast i en härva av förfalskade testamenten för påhittade arvtagare. Sju av bedragarna döms till fängelse. Martin, som då var anställd som jurist på Kammarkollegiet, pekas ut som hjärnan bakom svindleriet.

Uppmärksamheten var stor i riksmedia. Martin hann åka utomlands, blev efterlyst av polis och fångades in i Thailand först efter mer än ett år på flykt. Sveriges radio P3 gjorde efter några år en dokumentär om ”det perfekta brottet som gick snett”.

Martin, som egentligen heter något annat och vill vara anonym, dömdes för bland annat grovt bedrägeri till fem års fängelse. Allmänna arvsfonden har fått tillbaka en större summa av pengarna, då värdet till stor del fanns i fastigheter som inte hann säljas. Ett stort arv hann heller inte betalas ut. Men fortfarande saknades ett antal miljoner kronor.

Martin dömdes tillsammans med sina kumpaner att betala 13,3 miljoner kronor i skadestånd. Efter utmätning där bland annat 2,5 miljoner överfördes från ett bankkonto i Schweiz fick Allmänna arvsfonden tillbaka en del pengar. Martins personliga skuld är idag uppe i nära 14 miljoner kronor, och fortsätter växa successivt på grund av räntor.

– Jag förstår att den som begår brott inte beviljas skuldsanering på samma premisser som andra. Men jag har svårt att acceptera det här tidsspannet man pratar om. Den tid jag väntat nu, mer än 17 år efter brottet, det börjar kännas orimligt, säger Martin.

Bedrägeriet var ett allvarligt brott som han säger sig ångra djupt idag. Redan under fängelsevistelsen bestämde han sig för att aldrig mer begå ett brott säger han. Han ställde sig i bostadskö till Uppsalahem medan han satt inne, och planerade hur han skulle göra rätt för sig och ta sig tillbaka in i samhället.

Det blev svårare än han trodde. Något förstahandskontrakt på lägenhet har han fortfarande inte, vilket hänger ihop med hans skulder.

– Ända sen jag kom ut från fängelset 2012 har jag gjort allt jag kan för att komma tillbaka i samhället, jag har inte begått nya brott, jag har inte dragit på mig nya skulder och gjort allting som man ska göra för att passa in i samhället.

Den som har stora skulder kan ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Men i de fall där skulderna kommer från brottslig verksamhet har brottsoffret rätt att säga sitt. Första gången Martin ansökte om skuldsanering var 2016. Hans ansökan beviljades först av Kronofogden, men Allmänna arvsfonden protesterade och menade att Martin varken hört av sig eller försökt göra upp om en betalningsplan. Men Hem & Hyra har tagit del av dokumentation som visar att Martin under den hösten hörde av sig till Allmänna arvsfonden med ett så kallad ackordförslag med önskan om kommunikation och förslag på betalningsuppgörelse. Ändå ändrade Kronofogden sitt beslut om skuldsanering efter fondens invändning.

Sedan dess har svaret alltid varit nej till skuldsanering oavsett hur många gånger Martin har överklagat till tingsrätten. Skälet har varje gång varit att det inte gått tillräckligt lång tid från att brottet begicks.

Hur lång tid behöver det då ta? Det finns det inga givna svar på visar det sig.

En grundförutsättning för att få skuldsanering är att man inom överskådlig framtid inte kommer kunna betala av sina skulder. Det kravet har konstaterats uppfyllt i Martins fall.

Men det räcker inte. Brottsoffrets inställning, i detta fall Allmänna arvsfonden som har lurats på pengar, vägs in i helhetsbilden. Likaså hur grovt brottet är. Speciellt allvarliga våldsbrott och omfattande ekonomisk brottslighet talar starkare emot skuldsanering.

Varför pekar man ut just dessa typer av brott?

– Förmodligen för att man från lagstiftande håll menade att det skulle anses vara mer stötande för allmänheten om man beviljar skuldsanering för de som begått allvarliga brott mot andra, säger Josefin Hedén, jurist på skuldsaneringsenheten på Kronofogdemyndigheten.

Begreppet ”stötande för allmänheten” är också ett skäl som uppges från tingsrätten i ett avslag på Martins överklagan.

– Till exempel om en person mördar någon och döms till fängelse och stora skadestånd mot närstående, så skulle det förmodligen under en lång tid anses stötande mot allmänheten om personen beviljades skuldsanering och därigenom slapp betala hela skadeståndet.

Med det sagt så är det inte omöjligt att en som begått brott till slut får en skuldsanering menar Josefin Hedén. Hur lång tid man måste vänta går däremot inte att säga. Vissa saker ökar chanserna.

– Ju längre tid som gått sedan brottet begicks, ju mer man gjort för att försöka betala av så mycket som möjligt på sina skulder, desto större chans har man. Vi tittar också på andra omständigheter, om det finns barn som påverkas av situationen till exempel, säger hon.

Martin har haft tillfälliga jobb sedan han kom ut, men har av och till under flera år varit sjukskriven. Som för många andra som muckat efter fängelsestraff har det varit svårt att få egen bostad. I en granskning av Hem & Hyra svarade majoriteten av landets frivårdskontor att situationen dessutom har försämrats.

Strax efter att Martin kom ut från fängelset fick han en allvarlig sjukdom med komplikationer och många sjukhusbesök. Efter det hamnade han i en depression.

Nu har han 51 år gammal studerat till ett nytt yrke och ska påbörja praktik på deltid. Men boendet hänger som ett orosmoln över honom.

– Det spelar ingen roll att jag inte dragit på mig nya skulder och varit skötsam. Då blir jag hänvisad till andrahandsmarknaden, som är svår och dyr. Det blir ännu mindre pengar kvar till att betala av skulderna.

Hur har du löst boendet fram tills nu?

– Först bodde jag som inneboende hos en vän i många år, efter det så fick jag hjälp av en bekant att hyra hans lägenhet under en period. Men den är alldeles för dyr, Kronofogden skulle aldrig acceptera den hyra jag betalar, jag får hjälp varje månad av min mamma.

– Nu har jag eventuellt möjlighet att flytta till ett annat andrahandsboende, men det hänger på om bostadsrättsföreningen godkänner mig. Men då hamnar jag återigen i ett tidsbegränsat boende, och sen måste jag ha ett nytt boende efter det.

För två år sedan började Martin försöka söka boende hos Uppsalahem, men 13 års köpoäng räcker inte när andra krav inte uppfylls.

– Uppsalahem har sagt att om jag har ett beslut på skuldsanering så accepterar de det, men annars inte. Och privata hyresvärdar har sagt nej. Fick jag ett eget boende med rimlig hyra så skulle jag kunna betala betydligt mer på mina skulder. Plus få tryggheten att inte riskera att bli hemlös.

Enligt Uppsalahems policy får du som sökande ha max en betalningsanmärkning. Du behöver inte visa upp vilken inkomst du har, men du får inte ha en aktuell hyresskuld eller skuld hos Kronofogden. Har du skuld hos Kronofogden måste du ha en borgensman, det vill säga någon som går i god för en, och en pågående skuldsanering. Annars får man inget kontrakt.

Linda Ryttlefors, kommunikationschef på Uppsalahem, menar att bostadsbolagets krav är generösa jämfört med andra hyresvärdar i kommunen.

Är det meningsfullt att den här personen står kvar i er bostadskö när han inte kan få hyreskontrakt?

– Om personen ska stå kvar i bostadskön eller inte är inget jag kan bedöma, det får personen ta ställning till. Vi är inte de enda hyresvärdar som finns. Men man kan inte ha hyresskulder till oss eller skulder hos Kronofogden. Vi vill ha personer som betalar hyran, det är jätteviktigt för oss.

Om man sitter med skulder man i praktiken inte kan bli av med, så är det en svår situation att ta sig ur?

– Det har jag förståelse för men samtidigt måste vi som bostadsbolag se till att få in vår hyra och då är det de här kraven vi har, säger Linda Ryttlefors.

Majoriteten av kommunala bostadsbolag håller med Uppsalahem. Nio av tio ställer kravet att den blivande hyresgästen inte ska ha hyresskulder medan sex av tio inte accepterar skulder hos Kronofogden. Det framgår i en rapport från 2023 av intresseorganisationen Sveriges allmännytta.

– Det är dock en sanning med modifikation. En fjärdedel av bolagen kan göra en individuell prövning under särskilda förutsättningar när den sökande inte når kraven, exempelvis om hyresgästen beviljats skuldsanering och följer sin avbetalningsplan, säger Åsa Schelin, expert på boendefrågor hos Sveriges allmännytta.

Idag försöker Martin komma ut i jobb igen, även om det betyder ett fortsatt liv på existensminimum. Han säger att det aldrig kommer gå att betala skulden vilket jobb han än får.

– Jag skulle behöva bli vd för Vattenfall bara för att betala av räntorna varje månad. Men jag vill göra något vettigt med livet, helst något för samhället. Jag är ingen skurk i hjärtat, jag begick ekonomiska brott och det var fruktansvärt dumt. Det är något jag ångrar. Men jag är ingen kriminell person idag utan vill bidra till samhället.

Kan du förstå de som tycker att man inte ska beviljas skuldsanering när man utfört grova brott?

– Jag har redan fått alla mina tillgångar utmätta. Efter det tvingas jag leva i fattigdom väldigt många år och oavsett vad jag gör så spelar det ingen roll. Där nånstans börjar det kännas orättvist, jag har avtjänat mitt straff, när tar bestraffningen slut?