Bild: André de Loisted
Fick ingen hiss – nu har Peters mamma dött: ”Behandlas som att de inte har ett värde”
I mer än ett år slet 98-åriga Inger Lundberg och hennes son Peter för att få en hiss installerad i trapphuset. Men bostadsrättsföreningen vägrade och Inger tvingades leva allt mer som en fånge i sin lägenhet. Nu har hon somnat in.
Peter Lidman har inte längre har någon mamma. Efter att ha bott som hyresgäst på samma adress i centrala Malmö sedan 70-talet hade hennes hälsa börjat svikta.
Med ens blev de sista nio trappstegen från hissen till entrédörren ett oöverstigligt hinder. Inger Lundberg, 98, kunde inte längre ta sig ut.
I över ett års tid slet Peter Lidman med ansökningar för en så kallad stolshiss, som skulle ta hans mamma ner för de sista trappstegen. Kommunen gav tummen upp men bostadsrättsföreningen sa nej – trots att det inte skulle kosta dem en krona.
Bild: Privat/André de Loisted
Inger Lundberg, 98, väntade i drygt ett år på hissen som skulle ta henne till ytterdörren. Den kom aldrig. Sonen Peter Lidman vill att de äldre och svagas röster ska ha rätt att höras.
Den här veckan skriver Hem & Hyra om den misslyckade lagändringen för bostadsanpassning. I stället för att göra det lättare för funktionsnedsatta personer att få hjälp har antalet beviljade ansökningar kollapsat och pengarna som betalats ut i bostadsanpassningsbidrag är mindre än på 20 år, justerat efter inflation.
Som Peter Lidman uppfattade var skälet till värdens nej att en lyftanordning i trappen inte var estetiskt tilltalande och kunde vara i vägen.
Under tiden var Inger Lundberg fånge i sin egen lägenhet.
– De sa att hissen skulle blockera ena trappräcket – men vem kan ens använda två räcken när trappan är två meter bred? säger Peter Lidman.
Här vägde estetiska aspekter tyngre än ett människoliv.
Peter Lidman
Enda alternativet var att specialutbildad personal kom och hämtade Inger Lundberg med en så kallad trappklättrare någon gång i veckan. Ett riskfyllt moment som innebär påfrestningar på kroppen. Den risken var hon inte beredd att ta.
– Alla ska ha rätt att komma in och ut ur sitt eget hem, men här vägde estetiska aspekter tyngre än ett människoliv. Man ville inte ha en hiss i trappan, säger Peter Lidman.
Fakta. Därför får man avslag
För merparten av avslagen är det kommunen som sagt nej till anpassningen.
Den som söker måste styrka att anpassningen är nödvändig och att den har en medicinsk koppling till funktionsnedsättningen.
Att begära hjälpmedel för att ta sig till sovrummet kan ge avslag om det går att ordna en sovplats på annan plats. Det är heller ingen självklarhet att kunna ta sig ut i trädgården.
Att bostaden har eftersatt underhåll eller byggnadstekniska brister kan leda till nej. Det finns alltså en risk att bli nekad om värden slarvar med skötseln.
Källa: Boverket
Isoleringen tog på krafterna
I höstas somnade Inger Lundberg in i sitt hem. Isoleringen och bråket med föreningen hade tagit hårt på krafterna, berättar Peter Lidman.
– Jag säger inte att det här var den enda orsaken, men definitivt en av dem. Min mor hade levt längre och fått betydligt mer livskvalitet om hon kunnat ta sig ut.
Peter Lidman är övertygad om att hans mamma vill få sin historia berättad.
– Det är katastrof att människor behandlas som att de inte har ett värde. Här har vi en brist i lagen, och genom att belysa problemet kanske någon annan kan hjälpas. Det hade mamma velat.
Bild: André de Loisted/Privat
Nio trappsteg. Det var allt som hindrade Peter Lidmans mamma Inger Lundberg från att ta sig in och ut.
När Hem & Hyra når en av styrelseledamöterna tillbakavisar hon att hissen fick nej av estetiska skäl. Hennes bild är att anpassningen dröjde på grund av att Peter Lidman inte ville lämna ut sin mammas medicinska uppgifter.
– Han tog väldigt lång tid på sig att visa läkarintyg. När han väl gjorde det tog styrelsen ett positivt beslut. Men det hann aldrig installeras.
Inger satt i rullstol – var det inte tydligt att hon knappast kunde ta sig upp för en trappa?
– Nej, men det fanns ju en lösning sedan tidigare, hon hade en trappklättrare. Jag förstår faktiskt inte varför han vill gå vidare med det här.
Fakta. Så söker du bostadsanpassning
Bild: Pixabay
- Alla med funktionsnedsättning som utgör hinder i boendet kan söka bidrag för bostadsanpassning. Åtgärden måste bedömas som nödvändig.
- Ansökan görs av dig som privatperson hos din kommun.
- För att få godkänt krävs fastighetsägarens medgivande. Den uppmanas du själv att inhämta – men kommunen kan oftast hjälpa till.
- Det finns ingen övre gräns för hur mycket anpassningen får kosta. 2020 var snittpriset 15 600 kronor.
Fakta. Så gjorde vi
- Hem & Hyra har utgått från Boverkets årliga sammanställningar för att kartlägga hur ansökningar och avslag förändrats över tid.
- I landets tio största kommuner har samtliga ansökningar som fått avslag granskats, för att fastslå hur många fall som beror på att fastighetsägare sagt nej.
- Handläggare och enhetschefer i dessa kommuner har intervjuats för en bredare förståelse om orsaken bakom avslagen.
