Fyra mil till matbutiken – här finns landets sämsta samhällsservice

Fem av de tio orterna med sämst samhällsservice i landet ligger i Norrbottens län. I toppen ligger samma tätort som förra året. Här finns varken post, livsmedelsbutik eller vårdcentral.

Porjus, Kuttainen, Tjautjas och ­Hedenäset. Av 2 011 svenska tätorter har dessa fyra absolut sämst samhällsservice. Men de har något mer gemensamt – samtliga ligger i Norrbottens län. Ytterligare en ort i länet tar sig in på topp tio-listan.

Förra året granskade Hem & Hyra de 100 tätorter som tappat flest invånare de senaste 50 åren. I år ville vi inte göra den avgränsningen, utan granska samhällsservicen på samtliga 2 011 tätorter i landet.

Det förändrar dock inte toppen av listan. Precis som förra året är det Porjus som har sämst samhällsservice i landet. Det innebär bland annat att orten saknar livsmedelsbutik, postutlämning, apotek och vårdcentral.

– Nog känner man igen den beskrivningen, visst är det ett problem att man inte har tillgång till posten som företagare och inte kan skicka iväg prylar. För den äldre befolkningen är det ett jätteproblem att det inte finns någon livsmedelsbutik så de kan köpa sina livsmedel och hämta ut mediciner, säger Asbjörn Thunborg, lokal politiker för Moderaterna och egenföretagare.

Porjus, Jokkmokks minsta tätort med 265 invånare, har visserligen en bensinstation och både förskola och grundskola. Men avstånden till övrig service, som vårdcentral, apotek, postutlämning, livsmedel och systembolag är så stora att betyget ändå blir det sämsta.

I vår granskning har vi mätt avstånden fågelvägen och från Porjus är det då 39 kilometer till närmaste livsmedelsbutik, det samma gäller postutlämning och vårdcentral.

Asbjörn Thunborg har bott i orten hela livet och menar att byborna gör det bästa av situationen trots bristerna.

– Man märker sedan affären är borta att det finns ingen naturlig samlingsplats på samma sätt. I övrigt finns som tur är både en mack, och inte bara en utan två restauranger i byn och det är otroligt positivt. Sedan har vi många ideella krafter som ser till att det finns grillplatser till exempel, säger han.

Från Statistiska centralbyrån har vi fått en karta över landets alla tätorter. De är 2 011 till antalet. För att räknas som tätort ska 200 ­personer bo i sammanhängande bebyggelse, enligt SCBs definition.

Därefter har vi begärt ut och hämtat hem information om samhällsservice från en rad källor som Tillväxtverket, Systembolaget och 1177. Det rör sig om koordinater, alltså punkter på en Sverigekarta. Tio olika typer av samhällsservice ingår i vår kartläggning och totalt har 31 413 datapunkter inhämtats.

Därefter har vi med hjälp av ett analysverktyg beräknat avstånden (fågelvägen) från samtliga tätorter till närmaste samhällsservice inom varje kategori. Dessa avstånd har vi viktat enligt följande princip:

Viktningen kommer alltid att vara subjektiv, men ett exempel på ett resonemang kan vara: Vårdcentraler är så klart oerhört viktiga, men inget du ­besöker dagligen eller kanske ens en gång i månaden. Livsmedel är däremot den service du troligtvis besöker oftast. Alltså har den vägt tyngre.

Med hjälp av viktningen ovan har vi beräknat ett snittavstånd som, tillsammans med antalet serviceställen på orten, har använts för att sätta ett betyg.

Och även om många tätorter på topp tio ligger i Norrbotten så är det långt ifrån hela bilden. På listan ­ovan kommer du att hitta tätorter från alla delar av landet, kanske bor du själv i en?