Kommunen tar 96-åriga Astrid till domstol – för att höja hennes hyra

Konsulten har rest till flera kommuner och tjänat miljonbelopp på sin affärsidé: att kraftigt höja hyrorna för de äldsta invånarna. Men för de drabbade är det en tuff kamp mot höjningarna. ”Jag frågade min son om min pension kommer att räcka”, säger 96-åriga Astrid.

När hyresnämnden i Stockholm kallar parterna till salen i Nacka tingsrätt finns inte en enda av de berörda hyresgästerna på plats. Från början var de 60 som sa nej till Ekerö kommuns planer på att höja hyrorna på sina äldreboenden med upp till 39 procent. Flera har avlidit under processens gång. De som är kvar och ska få sin hyra prövad av nämnden är mellan 78 och 98 år gamla. Thomas Nordqvist är på plats, för att föra sin mamma Astrids talan.

– När jag engagerar mig i det här så tänker jag inte bara på min mamma. Jag tänker även på andra äldre, som inte har någon som hjälper dem, säger Thomas.

Astrid flyttade in i sin lägenhet på boendet Kullen för drygt två år sedan.

– Jag tycker nog att jag trivs. Man får acceptera sånt här, att behöva flytta för att man inte kan bo hemma längre, säger hon.

Men att kommunen vill höja hyran tycker hon däremot inte om.

– Det är synd om de som har dålig pension. Jag är glad att jag jobbade när jag var yngre, säger hon.

Ekerö kommun är inte ensam om att genomföra kraftiga hyreshöjningar på särskilda boenden. Hem & Hyra har tidigare rapporterat om Nässjö kommun, där äldre tog strid mot höjningarna och vann mot kommunen. I Motala slutade segdragna förhandlingar mellan kommunen och Hyresgästföreningen med en förlikning i hyresnämnden som innebär att hyrorna höjs med i genomsnitt 14 procent. Kommunen hade begärt att få höja med 26 procent i snitt och för vissa lägenheter så mycket som 40 procent. Motiveringen var att göra hyrorna mer rättvisa.

Hem & Hyras granskning visar att Motala, Ekerö och minst tio andra kommuner har anlitat en och samma konsult, Alnitec AB med säte i Fagersta, vars affärsidé är att hjälpa kommunerna att ta fram nya hyror på särskilda boenden. Det leder ofta till ökade intäkter för kommunerna men också till kostnader. Tillsammans har kommunerna betalat mer än tio miljoner kronor för konsultens tjänster.

Harold Nilsson, som driver Alnitec, betonar att han har lång erfarenhet av liknande arbete.

– Det ska vara en skälig bruksvärdeshyra. Det är det jag bidrar med att ta fram, säger han.

I Ekerö har kommunens tjänstemän själva gjort en stor del av arbetet. Ändå har kommunen hittills betalat närmare 1,7 miljoner kronor för konsultens tjänster. Timpriset ligger på 1 690 kronor exklusive moms och reseersättning. I Motala slutade notan på drygt 2 miljoner kronor.

– Jag har ju haft rätt höga timpriser kan nog många tycka. Å andra sidan så ligger det rätt mycket jobb bakom att skaffa sig den här kunskapen och erfarenheten, säger Harold Nilsson.

I Motala finns sedan länge ett avtal mellan kommunen och Hyresgästföreningen om att hyrorna ska förhandlas kollektivt, en så kallad förhandlingsordning. Det är vanligt att det går till på det viset för ordinära hyreslägenheter. Nästan alla landets kommunala hyresvärdar och de flesta stora privata förhandlar med Hyresgästföreningen. Men när det gäller lägenheter och rum på särskilda boenden, där kommunen tilldelar bostad efter behov, så är det ovanligt. I Ekerö finns inte någon sådan överenskommelse.

När förhandlingsordning saknas är det upp till varje pensionär att själv ta striden om hyran. Ibland finns det anhöriga som hjälper till. På Thomas Nordqvists köksbord ligger högar med olika dokument. Alla har på något sätt att göra med hyreshöjningen och den tvist som han nu hjälper sin mamma med. De har även stöd av ett juridiskt ombud.

– Det är rörigt. Ärligt talat så har jag lite svårt att hålla isär de olika juridiska svängarna hit och dit. Jag har aldrig hållit på med hyresrätt och såna saker, säger han.

För Thomas och Astrids del börjar allt när det kommer en broschyr från Ekerö kommun med posten. Det är på våren 2023. I broschyren berättar kommunen att en ny hyresmodell har tagits fram och att nya hyror träder i kraft 1 september samma år. Syftet som anges är att få hyror som är rättvisa och att det ska vara tydligt vad som ingår.

– Hyrorna var inte jämlika. Det ville vi åtgärda, säger Ove Wallin (C), socialnämndens ordförande i Ekerö kommun.

Läs hela Ove Wallins svar här: Här är kommunerna som lägger miljoner på att höja de äldres hyror.

I broschyren listas också de olika bidrag som den som har låg pension och saknar andra tillgångar kan få för att ha råd att bo.

– Det låter ju bra att det ska vara rättvist. Men det tycker inte jag att det är, säger Thomas.

Astrid bodde tidigare i en trea som hon hyrde av kommunens bostadsbolag Ekerö bostäder.

– Hon betalade 7 828 kronor i månaden för den lägenheten. Då ingick garage, kallförråd, ett fullutrustat kök, tvättmaskin.

Flytten till Kullen blev nödvändig när hälsan försämrades och hon inte längre kunde klara sig själv.

När kommunen nu ville höja hyran för Astrids etta på 32 kvadratmeter med kokskåp med drygt 14 procent till 7 451 kronor i månaden, nästan lika mycket som hon betalade för trean, reagerade Thomas.

– Man spaltar upp en massa saker som man tar extra betalt för och lägger på hyran men som jag kan tycka borde ingå. Specialsäng, taklyft, brandlarm. Och att det finns tillgång till exempelvis fotvård, frisör och restaurang. Men det finns ju inte. Om mamma vill klippa sig så får hon ju ringa och boka en tid som alla andra.

Även tillgång till personal dygnet runt anges som en hyreshöjande faktor, trots att de boende även betalar för omvårdnad och mat separat. För Astrids del uppgår de totala kostnaderna till kommunen till 13 612 kronor i månaden. Det statliga bostadstillägget täcker bara en liten del av hyran.

Med broschyren från kommunen följde en svarskupong. 60 av 188 boende motsatte sig höjningen. Antingen genom att svara nej, som Astrid, eller genom att inte svara alls vilket också räknas som ett nej.

Kommunen valde då att ansöka hos hyresnämnden om att få höja även för de som inte har godkänt hyran självmant. Vid det laget har några av de boende ångrat sig och flera hunnit gå bort. Kommunen får rätt i 1 av de 19 fall som prövas, medan nämnden anser att kommunen tagit i för mycket när det gäller de övriga. För Astrids lägenhet blir höjningen ett par hundralappar lägre än vad kommunen begärde.

Astrid och ytterligare en hyresgäst har fått hjälp att överklaga beslutet. Thomas anser att den nya hyresmodellen är ett kontraktsbrott. I hyresavtalet står att hyreshöjningar ska följa kommunala värden Ekerö bostäders höjningar. 2023 höjde bolaget med 4,95 procent.

Harold Nilson menar däremot att hyreslagstiftningen visst tillåter införandet av den nya modellen. Han är missnöjd med beslutet och tycker inte att hyresnämnden har tagit tillräcklig hänsyn till att boendena är olika gamla och därmed har olika standard. Mer än så vill han inte kommentera beslutet när Hem & Hyra ställer frågor om det utan hänvisar till de handlingar som finns i ärendena.

Även kommunen är missnöjd med utfallet och har överklagat. I ett tjänsteutlåtande som låg till grund för politikernas beslut att överklaga listas för- och nackdelar. Bland annat uttrycks oro för att en överklagan skulle kunna skada förtroendet för kommunen genom negativ publicitet.

Men nu väntar en ny process i hovrätten. Kommunen räknar därför med ytterligare konsultkostnader på cirka en kvarts miljon kronor.

Det är inte alla på kommunen som tycker att det är rätt att driva process mot de äldre. Hem & Hyra har pratat med en tjänsteman som är väl insatt i frågan, men som vill vara anonym.

– I den här hyresmodellen behandlar man hyran som en à la carte-meny där man lägger på så många saker att kvadratmeterpriset hamnar skyhögt över allmännyttan.

Tjänstemannen reagerar starkt mot att kommunen går så hårt fram mot en utsatt grupp medborgare.

– De är äldre, en del är dementa. De orkar inte och alla har kanske inte anhöriga som kan föras deras talan. Om det hade varit Ekerö bostäder som velat göra en sådan här grej hade det blivit ramaskri. Men den här gruppen hörs inte på samma sätt. Det här handlar inte om att få rättvisa hyror, utan bara om att öka inkomsterna.

Tjänstemannen är också kritisk mot att kommunen betalar så mycket pengar för en extern konsult.

– Man hade räknat med 2,2 miljoner kronor per år i ökade intäkter men om hovrätten tycker som hyresnämnden så blir det mycket mindre.

Många pensionärer har rätt till statligt bostadstillägg på upp till 7 290 kronor i månaden och i vissa fall även andra bidrag. Harold Nilsson menar att de som har det sämst ställt ekonomiskt därför inte behöver drabbas om hyran går upp.

– Varför ska kommunen fortsätta subventionera hyran när det egentligen är en statlig uppgift? säger han.

Du ser det som en skatteväxling, där kommunen stärker sin kassa på statens bekostnad?

– Ja.

Harold Nilsson menar att det är precis så som systemet är tänkt att fungera.

För att få bidrag måste hyresgästen ansöka om det hos Pensionsmyndigheten. De äldre som till exempel har sålt en villa och har en sparad slant på banken kan däremot inte räkna med bidrag, utan riskerar att behöva betala hela hyran själva.

– På alla andra håll i samhället så ska man ju svara för sina egna kostnader så långt man kan. Jag tycker inte att man ska ha samma stöd och subventioner av samhället om man är miljonär i förhållande till någon som verkligen behöver det, säger Harold Nilsson.

Hem & Hyra har också pratat med en anhörig som berättar att hon upplevde att hon utsattes för påtryckningar från konsulten för att godkänna sin pappas hyra.

– Jag blev uppringd av den där konsulten och det framgick inte att han representerade kommunen, utan jag trodde att han representerade de äldre. Han sa att det är lika bra att vi lägger ner det här, för han förlorar aldrig såna här mål.

Efter samtalet kom ytterligare telefonsamtal, mejl och sms, bland annat sent på kvällen, där konsulten påminde om att godkänna hyran.

– Jag var på väg att göra det för jag kände att jag inte riktigt hade tid och ork att engagera mig i det här. Men min pappa ville inte lägga ner det.

I dag är hon nöjd över att processen fick fortsätta eftersom hyresnämndens beslut innebär att höjningen blev lägre. Men hon beskriver situationen som stressande. Påtryckningarna upphörde först när hon kontaktade kommunen och ifrågasatte det inträffade.

Harold Nilsson håller inte med om att han skulle ha utsatt någon för påtryckningar.

– Jag bestrider det. Det var en som var i kontakt med mig och ville ha information men inte alls på det sättet som du säger. Kommunen har frågat mig om hur den här kontakten var.

Hur var den då?

– Det tänker jag inte utveckla för dig. Men det var inte att jag försökte styra, för mig gjorde det ju precis detsamma.

Några påtryckningar har inte Thomas utsatts för. Nu väntar han och Astrid på att hovrätten slutgiltigt ska bestämma vilken hyra som är rimlig. Under tiden har ytterligare några berörda hyresgäster dött.

– Det gör lite ont. Att vår sista kontakt från kommunens sida med de här personerna var att vi drog in dem i en hyrestvist. Det tycker jag är sorgligt, säger tjänstemannen med insyn i processen.

Även Harold Nilsson beklagar att det blivit så.

– Det är ju tråkigt över huvud taget när anhöriga går bort. Det finns en människa under min fasad också. Men det är ju inte ett skäl att inte sköta sitt jobb, säger han.

Om kommunen förlorar i hovrätten kan det bli aktuellt att sänka hyran och betala tillbaka pengar till de som accepterade höjningen 2023.

– Jag utgår från att kommer det en dom i sån riktning så blir det en återbetalning. Hyran ska vila på skälig och rättvis grund och det är inte rättvist om man betalar olika hyror för likadana lägenheter, säger Harold Nilsson.

Han berättar att han håller på att avveckla sitt företag. Han är 72 år och planerar att gå i pension.

– Verksamheten har upphört. Jag har erbjudit mig att hjälpa alla mina kunder som har pågående ärenden. I så fall får det bli genom en timanställning, om de vill ha mina tjänster.

På äldreboendet Kullen är den ena dagen oftast den andra lik. Men Thomas hälsar på Astrid flera gånger i veckan. Ibland tar de en biltur tillsammans. Då och då spelas det bingo.

– I dag var jag på en annan avdelning och lyssnade på en trubadur som sjöng. Långtråkigt har jag inte, säger Astrid.

Men hon sörjer över att synen inte är som förr. Hon älskade att sy, det är svårt numera.

– Annars saknar jag nog ingenting. Jo, förresten. En liten katt önskar jag att jag hade, men det går nog inte att ha husdjur här.