Larm om hemlösa ökar stort – men kommuner saknar koll

Fler hemlösa hittas i Örebros trappuppgångar. Samtidigt vet ingen om hemlösheten ökar – kommunen har ingen koll. Så ser det ut på många ställen i landet.

I juni var det dags igen, Mikael Sandstedt förlorade sin lägenhet och blev hemlös. Missbruket och ”en jäkla massa spring i lägenheten” gjorde att han inte längre hade någonstans att bo.

– De bytte lås i lägenheten men som tur var hade jag kvar en nyckel till källaren, så jag kunde sova på en madrass i mitt källarförråd, säger han när vi ses i början av september.

Det var andra gången 53-årige Mikael blev hemlös. Första gången var 1993 då drogerna gjorde att han till slut fick lämna både arbete och bostad.

– Då var jag hemlös i över ett år. Sedan styrde jag upp det lite och började jobba till och från. Men drogerna har varit med mig hela tiden.

Nu är Mikael tillbaka i sin gamla lägenhet på Väster i Örebro efter att ha fått hjälp av socialkontoret. I en månad var han utan sin bostad.

Hans berättelse är på många sätt typisk för den som är eller varit hemlös. Få personer är helt utan bostad år efter år. I stället handlar det oftast om mer eller mindre korta perioder och vid flera olika tillfällen.

Mikael försöker hålla sig borta från centrum och de gamla kompisarna. Bättre att vara hemma ”och göra bra saker” som han uttrycker det.

Men han har koll på vad som händer i den här världen, har levt i den i så många år. Och han säger som så många andra vi pratar med, hemlösa och folk på ideella organisationer: hemlösheten i Örebro har ökat.

Det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder, Öbo, för statistik över hur många gånger trygghetsjouren kallas till ett hyreshus när någon ligger och sover i en källare eller trappuppgång. 2018 gjordes dessa så kallade ronderingar i 20 fastigheter. Två år senare hade siffran stigit till 44.

Trenden ser ut att hålla i sig även i år, under januari–september gjordes 32 ronderingar. Och då ska man komma ihåg att fler troligen sover utomhus under de varma sommarmånaderna.

– Ja, min känsla är att vi börjar stöta på fler personer efter sommaren, nu när det regnar och är kallt, säger Pia Holm Wahlström som är bokonsulent på Öbo.

Sammantaget kan siffrorna tyda på att hemlösheten i Örebro har ökat. Men det kan också bero på att hyresgästerna eller den egna personalen blivit mer uppmärksam på problemet och larmar trygghetsjouren oftare än tidigare.

Om antalet hemlösa ökat eller ej i Örebro går alltså inte att slå fast. Det säger företrädare för både kommunen och Öbo.

– Nej, det är inget vi kan säga säkert även om vår upplevelse är att hemlösheten ökat, säger Pia Holm Wahlström.

En sak är nästan alla vi pratar med överens om: Väldigt många av de hemlösa har en psykisk ohälsa i kombination med en drog- eller alkoholproblematik.

– Den gruppen är klart överrepresenterad av dem vi stöter på, säger Pia Holm-Wahlström.

Trygghetsjourens uppgift är att avvisa personerna från fastigheterna. Att en okänd person uppehåller sig i huset kan göra de boende oroliga.

– Men det är väldigt sällan problem med de här personerna, väldigt sällan det blir bråk. Sedan förstår jag att det kan vara otryggt för de boende.

Öbo försöker även hjälpa de hemlösa, i första hand genom sitt samarbete med kommunen.

– Många gånger känns personerna igen sedan tidigare, men det är inte så ofta vi har ett namn på dem. Men vet vi det förmedlar vi till kommunen att den här personen behöver hjälp, säger Pia Holm Wahlström.

Hur många hemlösa det finns i Sverige kan ingen svara säkert på. Socialstyrelsen gör en kartläggning vart sjätte år. Under en kontrollvecka stämmer man av med landets kommuner och regioner, organisationer som möter hemlösa med flera. Senaste mätningen gjordes 2017 och den visade på drygt 33 000 hemlösa.

Men flera grupper uteslöts från kartläggningen, till exempel papperslösa och EU-migranter.

Dessutom svarade 20 procent av landets socialförvaltningar inte på enkäten.

– Sannolikt var antalet hemlösa mycket högre då och är ännu högre i dag, säger Marcus Knutagård, forskare i Lund som länge studerat hemlösheten i Sverige.

Men Socialstyrelsen gör inget anspråk på att ge en heltäckande bild och det är dessutom mycket svårt att mäta alla definitioner på hemlöshet.

Ett exempel på att mätningen kan bli fel är antalet akut hemlösa som redovisades för Örebro i Socialstyrelsens undersökning för fyra år sedan – 14 stycken.

En siffra som både kommunen och ideella organisationer avfärdar som på tok för låg.

– En mätning som vi alla inser att vi inte kan utgå från. Siffran var grovt missvisande, säger kommunstyrelsens ordförande John Johansson (S), tidigare kommunalråd med ansvar för sociala frågor.

Problemet är att Örebro kommun i dag inte gör några egna kartläggningar av hur många hemlösa det finns i kommunen. Det är bara fyra av tio kommuner i landet som gör det.

Å andra sidan – av landets tio största kommuner mäter alla utom Uppsala och Örebro den egna hemlösheten

– Generellt kan man säga att i större städer där hemlösheten är mer omfattande, där mäter de. Och kommunerna som mäter regelbundet har ganska bra koll på hemlösheten, även om de inte får med varenda individ, säger Charlotta Fondén som är utredare på Socialstyrelsen.

Ett bekymmer är att kommunerna som kartlägger inte gör det på samma sätt. Hur länge man mäter liksom tidpunkterna på året varierar, likaså vilka som lämnar uppgifter och vilka grupper som ingår i kartläggningen.

Uppgifterna kan därför inte användas till nationell statistik.

Socialstyrelsen vill därför ta fram en enhetlig metod för kartläggning som alla kommuner kan använda sig av. Det är ett av förslagen som myndigheten nyligen överlämnade till regeringen med syftet att förebygga och motverka hemlöshet.

Men det handlar inte bara om att veta hur många hemlösa som finns i kommunen och om antalet går upp eller ner. För att veta vilka insatser som fungerar måste siffrorna stämma.

– Det är viktigt att mäta rätt för att veta var resurserna ska kanaliseras, säger Marcus Knutagård.

Han blir inte överraskad när han hör om den uppenbart felaktiga siffran som angavs för Örebro år 2017. Liknande felaktigheter finns i andra kommuner och det oroar honom. Särskilt som statsbidraget för att motverka den akuta hemlösheten går till de tio kommuner i landet som enligt kartläggningen har flest akut hemlösa.

– Som forskare kan man fundera på tillförlitligheten i siffrorna, säger Marcus Knutagård.

Örebro kommun är på väg att anta en nollvision mot hemlöshet. Den bygger på att många aktörer hjälps åt för att komma åt problemet – förutom kommunen ideella organisationer, regionen, statliga myndigheter, Öbo och andra hyresvärdar. För att nämna några.

Men att alla former av hemlöshet ska försvinna tror inte John Johansson. Kommunen har ett allmänt ansvar för bostadsförsörjningen till sina invånare, men i grunden är det den enskilda individens ansvar att skaffa någonstans att bo.

– Men när man tänker på akut hemlösa kan målet inte vara annat än noll, säger han.

Akut hemlös är den som exempelvis bor på ett härbärge eller sover på en offentlig toalett.

Remissförslaget till nollvisionen innehåller få konkreta och mätbara mål. I stället ska ”en funktion inrättas för att se till att det här blir verkstad”, som John Johansson uttrycker det.

En sak är dock prioriterad. Kommunen ska nu kartlägga den egna hemlösheten, annars blir det omöjligt att veta om de insatser man sätter in har någon verkan.

John Johansson igen:

– Att vi inte har gjort några mätningar är inget medvetet val utan något som brister i vårt arbete. För att kunna bekämpa hemlösheten måste vi få ett bättre grepp om omfattningen, inte bara i antalet personer utan även vilken typ av problematik det är.

Trots få konkreta mål tycker Charlotta Fondén ändå det är positivt att kommunen satsar på en nollvision.

– Det är en bra utgångspunkt att ha ett stöd från den högsta ledningen. Sedan kan tjänstemän och förvaltningar få i uppgift att konkretisera målen.

Men att alla former av hemlöshet ska försvinna tror inte John Johansson. Kommunen har ett allmänt ansvar för bostadsförsörjningen till sina invånare, men i grunden är det den enskilda individens ansvar att skaffa någonstans att bo.

Marcus Knutagård håller med – samtidigt som han understryker vikten av att inkludera de hemlösa.

– För att det här arbetet ska bli framgångsrikt måste det finnas stort fokus på brukarinflytande, den egna erfarenhetens betydelse. Man måste inkludera dessa personer redan från början i de insatser som görs.

På den öppna dagverksamheten Porten i Örebro kan människor som lever i hemlöshet och/eller med missbruk äta frukost, få ett matpaket, duscha och tvätta kläder. De får även hjälp med att kontakta till exempel socialtjänsten och andra myndigheter.

– Ett guldställe, säger Garry Starck som tillsammans med särbon Malin Edström står en bit ifrån de andra och käkar sin frukost.

– Jag har fått hjälp med att ringa myndigheter, skuldsanering – ja, en massa saker, säger Malin.

I fjol började Porten titta på vilka grupper man möter. En sammanställning av januari–maj i år visar att stället besöktes av 83 akut hemlösa personer, 57 män och 26 kvinnor.

– En vanlig dag är det i genomsnitt 60 –70 gäster på Porten varav cirka 40–45 är akut hemlösa, säger verksamhetsledaren Malin Toftgård.

Så det är möjligt att mäta hemlöshet?

– Absolut! Det handlar om att prata med dem man möter.

Hon tycker det är självklart att ha koll på vilka som kommer till Porten.

– Det är själva grunden till att veta vilka insatser vi kan stötta våra gäster med. Vill de i första hand ha hjälp med en bostad eller är det primära att bli nykter? Har bidragen inte kommit? Vi kan inte bara köra på utan att veta vad vi gör och varför.

I dag har Örebro kommun ingen koll på hur många hemlösa det finns i stan. Eller hur många biståndsbeslut om sociala kontrakt som går till hemlösa. Och statistik över antalet gästnätter på kommunens härbärgen finns bara för ett par år tillbaka.

Å andra sidan görs det mycket som är bra också. Kommunen är till exempel en av relativt få i landet som har Bostad först – en väl beprövad verksamhet som har starkt stöd i forskningen.

Men det är ändå dags för kommunen att på allvar ta tag i problemet med hemlösheten, tycker Mikael Sandstedt.

– Jag umgås ju med folket om man säger så, de som är hemlösa. Självklart har hemlösheten ökat de senaste åren och jag tror att coviden kan ha haft lite påverkan. Folk sitter hemma och umgås på ett annat sätt, de drogar och super ned sig och sedan skiter de i hyran.

Han fortsätter:

– Jag tycker det är dåligt att kommunen inte har någon koll på hemlösheten. De borde vara ute på gatan och se hur det är, prata med folk. Nej, det är skitdåligt att de inte vet mer.

Fotnot: Bostad först handlar om att den hjälpsökande först får en egen lägenhet, kombinerat med boendestöd. Därefter tar man itu med andra problem som till exempel drogmissbruk. För två år sedan fanns det 22 kommuner med en fungerande Bostad först-verksamhet. Örebro var en av dem, enligt en undersökning ledd av Marcus Knutagård.