Majoriteten av landets hyresvärdar beredda att vräka kriminella

Majoriteten av de största bostadsbolagen kan tänka sig att använda hårdare lagar mot hyresgäster. Men flera ser också ett behov av mjukare insatser. ”En enkel åtgärd kan vara att se till att det finns en fungerande fritid för barn och unga på orten”, säger Peter Skeppström, presschef på Rikshem.

En av grannarna går med en skarpladdad pistol bland barnen i lekparken. En annan granne säljer narkotika på löpande band från ett gatuhörn eller kastar sten på räddningstjänsten. Oron sprider sig området men det behöver inte alls påverka de kriminellas hyreskontrakt. Inte som reglerna ser ut idag, men det kan komma att ändras.

Majoriteten av riksdagspartierna är missnöjda med hur lagstiftningen ser ut, det har tidigare uttalanden visat. Hyresvärdarnas branschorganisation håller med och just nu utreds skärpningar. Det handlar främst om möjligheten att säga upp hyresgäster som skapar otrygghet för grannarna genom att begå brott. Och om detta ska gälla hela kvarter och inte bara brott som begåtts i själva huset.

Utredningen ska vara färdig i höst. Men redan nu har Hem & Hyras granskning kunnat visa att bara i Malmö skulle ett femtiotal hushåll på ett år kunna påverkas av ett uppluckrat besittningsskydd av det slaget. Men det bygger på att hyresvärdarna faktiskt skulle använda en skärpt lag.

Vi lät Sveriges största bostadsbolag, kommunala och privata, svara på vad de tycker i frågan. De har tillsammans över en halv miljon hushåll som hyresgäster.

Över hälften uppger att de kan tänka sig att vräka hyresgäster som begår brott i bostadsområden, om det skulle bli möjligt i framtiden. Motiveringarna varierar. Så här säger exempelvis kommunala LKF i Lund:

— Ja, om brottsligheten har en sådan anknytning till vårt bostadsområde att det påverkar våra hyresgästers upplevda trygghet och trivsel, säger deras hyresjurist Andreas Persson.

Samma svar ger Stockholmshem:

—Ja. Vi värnar om en trygg miljö i våra bostadsområden, både för våra hyresgäster och för lokalsamhället i övrigt. Det är dock viktigt att vi inte går in på myndigheternas ansvarsområden, säger Linn Bernhardsson, hyresjuridisk chef.

Vi lät även hyresvärdarna komma med egna förslag på vad styrande politiker borde göra för att öka tryggheten i landets hyreshusområden. Bland svaren finns önskningar om fler poliser på gatorna, att det borde byggas mer blandade stadsdelar och att man bara ska använda metoder som bevisligen fungerar, med hjälp av ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Tre punkter sticker ut eftersom ett flertal bolag lyfter samma saker:

Victoriahem lyfter exempelvis arbetslöshetens negativa påverkan som en fråga som borde vara prioriterad.

—I grund och botten handlar det om att få till en ökad sysselsättning där fler har ett arbete. Politikens viktigaste insats skulle vara att stötta så att fler boende kommer i arbete, säger kommunikationschefen Jonatan Öhman.

Rikshems presschef Peter Skeppström ser gärna preventiva åtgärder som hindrar att problemen ens uppstår.

—En enkel åtgärd kan vara att se till att det finns en fungerande fritid för barn och unga på orten. Men vi ser även ett behov av att myndigheter agerar skyndsamt vid exempelvis psykisk ohälsa.

Kommunala HFAB i Halmstad lyfter fram en punkt.

—Tidiga insatser kopplat mot familjer med speciella behov samt insatser för att stoppa rekryteringen till kriminella nätverk, säger kommunikationschefen Sandra Troedsson.

Var tredje hyresvärd är orolig för vad som skulle kunna hända om man började säga upp kriminella. Bostadsbolagen ser en risk för att det skulle kunna bli obehagligt för personal som kan utsättas för hot.

På den andra sidan i frågan om hyresgästernas framtid står Hyresgästföreningen med en halv miljon medlemmar. De berörs i högsta grad av både otrygghet i vardagen och hot om ett försämrat besittningsskydd.

— Det är oerhört viktigt att man inte urholkar besittningsskyddet för hyresgäster samtidigt som det också är viktigt att människor som bor i hyresrätt ska kunna känna trygghet i boendet. Det är en grannlaga uppgift att hitta var gränsen går, säger förbundsjuristen Susanna Skogsberg.

Om man pratar otrygghet för hyresgäster och brottslighet, är den här typen av åtgärder rätt väg att gå?

—Det här är en väg men absolut inte den enda. Det här är på marginalen skulle jag säga. Ska man komma till rätta med gängbrottsligheten, som har ökat medan annan brottslighet minskar, så krävs det mycket bredare insatser. Det här kan möjligen vara en del men inte den viktigaste.