100-tals värdar upplät bostäder under flyktingkrisen – nu betalar de ett högt pris. Sedan 2018 har Migrationsverket krävts på över 220 miljoner kronor av bolag som hyrt ut till asylsökande, visar Hem & Hyras granskning. Bjarke Laustsen i Skåne har gått till domstol för att få tillbaka pengar för sina förstörda fastigheter.
Flyktingkrisen som svepte över Europa för sex år sedan ställde Sverige inför en aldrig tidigare skådad utmaning. Över 160 000 människor behövde skyndsamt en tillfällig bostad, och Migrationsverket sökte med ljus och lykta efter aktörer som kunde hjälpa till.
I dag har Migrationsverket lämnat nästan alla de tillfälliga boendena. Och i efterhand är det många som bittert ångrar att de ställde upp.
En av dem är privata fastighetsägaren Bjarke Laustsen i Bjuv utanför Helsingborg. När bilen stannar vid huslängan syns ännu inga spår av förödelsen. Solen lyser över det lilla villaområdet och en traktor lastad med jordbruksredskap puttrar iväg mot de omgivande åkermarkerna.
Bild: Lars Jansson
Huset brukade ha fem lägenheter. Nu finns bara tre kvar – och de var i uselt skick efter att Migrationsverket lämnade dem.
På andra sidan huset väntar en annan syn. Fönster gapar tomma in i utblåsta rum, tomten är vildvuxen och belamrad med byggrester.
Ena änden av huvudbyggnaden är ett enda stort hål med blottlagda stommar och brunsvett tak. Ett oläkt sår från branden som någon misstänks ha anlagt våren 2018.
En halvt igenvuxen grusrektangel i marken vittnar om att huset tidigare hade ännu en länga med ytterligare två lägenheter. De överlevde inte lågorna.
För åtta år sedan var huset helt nyrenoverat, berättar Bjarke Laustsen.
– Det var ett gammalt bageri som vi omvandlat till moderna bostäder. Jag lade ut de fem lägenheterna för uthyrning på Blocket – och Migrationsverket nappade direkt.
Video. ”En ren ruin. Ett ruckel.”
Att hyra ut till Migrationsverket har kostat Bjarke Laustsen miljontals kronor. Nu har han dragit myndigheten inför domstol.
Sedan branden har huset stått oanvänt. Det tre lägenheter som återstod lämnade Migrationsverket tillbaka i uselt skick.
Foton från besiktningen visar illa tilltygade kök med bortryckta blandare, nedrivna handfat, hyllor och element. Trasiga dörrar, krossade fönster och utslitna elkontakter.
– Huset gick från nyskick till ruin på fem år. Golvet var så sönderkört att det inte ens gick att renovera på det. Vi var tvungna att riva ut allt ner till grunden.
Bild: Lars Jansson
Stått tomt i tre år. Bjarke Laustsen har stämt Migrationsverket i tingsrätten för att få ersättning.
Bara att återställa de tre lägenheterna beräknas kosta drygt en halv miljon kronor styck, enligt offerten från en byggfirma som Hem & Hyra tagit del av. Totalt kräver Bjarke Laustsen 6,9 miljoner från Migrationsverket.
Myndighetens slutbud var betydligt snålare: 122 000 kronor, inklusive moms. De två lägenheter som brunnit ner ville man inte alls betala för – trots att de hade slitits hårt innan de förstördes.
– Migrationsverket lovade att ersätta allt över normalt slitage, det står till och med i kontraktet. Nu står jag här med en värdelös fastighet och har förlorat en förmögenhet.
För att få pengar som täcker renoveringen har Bjarke Laustsen vänt sig till tingsrätten. Och det ska visa sig att han inte är ensam om att begära pengar från Migrationsverket.
Bild: Lars Jansson
Fakta. Ur granskningen
- 220 miljoner kronor har Migrationsverket de senaste 3,5 åren krävts på för onormalt slitage efter avflyttning. Av dessa har 78 miljoner betalats ut.
- Enbart för en tredjedel av de nästan 2 200 kraven under den granskade perioden har full ersättning betalats ut.
- 2015 startade flyktingkrisen. Sedan dess har Migrationsverket krävts på mer än en halv miljard kronor för onormalt slitage.
Fick inte pengar – river i stället
Hem & Hyra har gått igenom samtliga avflyttningskrav som riktats mot myndigheten från 2018 fram till i våras. På tre och ett halvt år rör det sig om fordringar på totalt 220 miljoner kronor. Av dessa har Migrationsverket gått med på att betala ut 78 miljoner – det vill säga en dryg tredjedel.
Merparten av notorna är direkt kopplade till rekordantalet asylsökande 2015. En annan aktör som hjälpte till under krisen var allmännyttiga Hultsfreds bostäder – som i dagsläget har det enskilt högsta kravet mot myndigheten. 54,7 miljoner kronor, varav en knapp tiondel betalats ut.
Vd Helena Grybäck Svensson känner i efterhand djup besvikelse mot Migrationsverket.
– Vi har tagit ett oerhört ansvar för flyktingkrisen. Hultsfred hade störst mottagande i landet om man tittar per capita. Men i slutändan fick vi inte mycket för det.
Bild: Örjan Karlsson
I Hultsfred har bostadsbolaget valt att riva de slitna bostäder som Migrationsverket lämnat efter sig.
Sedan Migrationsverket flyttade ut har de svårt sargade husen stått tomma. Nu rivs de i brist på pengar för renovering. Först ut är 108 bostäder i området Stålhagen. Till hösten ska kommunen fatta beslut om att riva ytterligare 50 lägenheter.
– Vi har inte sett någon annan lösning.
Helena Grybäck Svensson hade inte kunnat drömma om att en uthyrning till en svensk myndighet skulle sluta så här.
– Man hoppades att det skulle vara bra ekonomiskt … att vi i alla fall skulle gå plus. Vi kommer absolut inte att hyra ut till Migrationsverket igen.
Bild: Örjan Karlsson
Helena Grybäck Svensson, vd för Hultsfreds bostäder, anklagar Migrationsverket för att man nu tvingas riva.
Räknar av värde för varje år
Att ersättningarna för slitaget är så snålt tilltagna förklarar Migrationsverket med att man följer branschregler för avskrivning. Ju äldre den trasiga inredningen är desto mindre blir utbetalningen.
Enligt räknemodellen är en 30 år gammal ytterdörr eller ett innergolv som uthärdat två decennier inte värda en enda krona i ersättning, även om de varit fullt funktionsdugliga.
Den argumentationen köper inte Charlotta Lindahl, vd för allmännyttiga Hyltebostäder, som hyrt ut ett tiotal lägenheter under flyktingkrisen. Bostäder som därefter varit svårt vanprydda av bland annat brännskador på golvet och klotter på väggarna.
Bild: Petra Martinsson
Charlotta Lindahl, vd på Hyltebostäder.
Av renoveringskostnaderna på drygt 850 000 kronor ska bolaget få tillbaka blott en tjugondel – trots att Migrationsverket själva var med på besiktningen och dokumenterade bristerna.
– De bestrider våra krav och vill göra åldersavdrag. Men vi menar att man inte kan göra ett sådant avdrag när det gäller skadegörelse.
Renoveringskostnaderna har bostadsbolaget i stället fått täcka med sin underhållsbudget – som egentligen ska gynna alla hyresgäster.
Vi kommer absolut inte att hyra ut till Migrationsverket igen.
Helena Grybäck Svensson, vd Hultsfreds bostäder
Att myndigheten vägrar betala för skadegörelse har blivit en het potatis. De senaste åren har frågan varit föremål för ett flertal rättsfall, med varierande utfall. I somras fällde hovrätten en uppmärksammad dom: Migrationsverket var tvungna att betala 26 000 kronor till en värd i Kristianstad för brandskador som en asylsökande orsakat.
Om Sveriges domstolar väljer att följa den linjen framöver kan det innebära en smäll på hundratals miljoner för Migrationsverket, när värdar ställer sig i kö för att få pengar tillbaka. Sedan flyktingkrisens start för drygt sex år sedan uppgår de totala kraven på ersättning för onormalt slitage till över en halv miljard kronor, visar siffror Hem & Hyra begärt ut.
Fakta. Flyktingkrisen, år för år
Bild: TT
- 2015: 163 000 människor har under året sökt asyl i Sverige – mer än någonsin tidigare. Bara Tyskland tog emot fler.
- 2016: Samtliga kommuner tvingas ta del av flyktingmottagandet och ordna med tillfällig bostad. Privata aktörer uppmanas att hjälpa till.
- 2016: Asyltrycket har minskat. Under året sökte knappt 30 000 personer asyl i Sverige.
- 2018: En stor del av de tillfälliga boendena avvecklas. Migrationsverket krävs på totalt 190 miljoner för onormalt slitage. Mindre än hälften betalas ut.
- 2018: De sista tillfälliga boenden som tillkom under krisen avvecklas.
- I dag: Hyresvärdar kräver Migrationsverket på drygt 220 miljoner för onormalt slitage i de tillfälliga boendena. En dryg tredjedel har betalats ut.
Källor: SCB, Migrationsverket, Hem & Hyra
”Har duschats på helt andra sätt”
Migrationsverket använder även en annan definition av vad som anses vara ”normalt slitage”. Eftersom flera människor bor tätt tillsammans får man acceptera att de tillfälliga bostäderna nöts ut snabbare än vid en vanlig uthyrning, resonerar myndigheten.
Detta har bland andra slagit hårt mot allmännyttiga Doroteahus i Västerbotten, som krävt Migrationsverket på 1,4 miljoner. 494 000 kronor har beviljats.
Ett flertal lägenheter står nu tomma i brist på pengar att renovera, berättar vd Ingemar Ingelsson.
– Det har duschats på helt andra sätt än vad våra gamla hus är gjorda för. Vi har även köksinredning som är svullen av fukt, väldigt mycket skador på mattor och golv samt nikotinskador från rökning inomhus.
Bild: Lars Jansson
Bjarke Laustsen sveper uppgivet med armen genom en av sina kala lägenheter. 80 kvadratmeter byggdamm och blottade elledningar.
Hos den breda allmänheten uppfattas aktörer som hyr ut asylbostäder ofta som lycksökare med fickorna sprängfulla av sedlar. Den bilden vill Bjarke Laustsen gärna nyansera.
De kommunala bostadsbolag Hem & Hyra intervjuat har tagit normala bruksvärdeshyror – mellan 4 000 och 6 000 kronor för en tvårummare. Själv hyrde han ut för 8 000 kronor i månaden.
– Det har kostat mig miljontals kronor, konstaterar Bjarke Laustsen.
Till slut knäcker de en.
Bjarke Laustsen
För Hem & Hyra bekräftar Migrationsverket att de tagit del av såväl fotografier som protokoll från förödelsen i villalängan. Men åldersavdrag är tillämpat och skador kopplade till branden har nekats – det blir inga mer pengar. I övrigt vill de inte kommentera det enskilda ärendet.
Han hoppas ha en chans i domstol. Men utgången är osäker.
– Problemet är att de har oerhörda resurser och oändligt med tid att stå emot. Till slut knäcker de en.
Samtidigt har situationen i Afghanistan skapat en ny flyktingvåg. Hundratusentals människor bedöms vara på flykt och många kommer att behöva söka skydd i andra länder.
Skulle Bjarke Laustsen hjälpa till igen om Migrationsverket frågar?
– Det kommer aldrig att hända igen. Jag har inte råd att hyra ut till Migrationsverket.
Fakta. Vill ha 220 miljoner – 100 värdarna med högst obetalda krav mot Migrationsverket
Fakta. Så gjorde vi.
- Hem & Hyra har granskat samtliga krav på ersättning efter avflyttning som Migrationsverket hanterat från 2018 till våren 2021. Statistiken har hämtats ut från Migrationsverket.
- Att det står noll kronor kan betyda att uthyraren inte gått med på Migrationsverkets bud och att ärendet stängts. Det kan även betyda att Myndigheten begärt kompletteringar som inte inkommit.
- De löpande ersättningar som Migrationsverket betalat för onormalt slitage omfattas inte av granskningen.