Rektor Linnea: ”Jag är allergisk mot att lärandet måste vara lustfyllt”

När dagens skolsystem är avskaffat ska Rektor Linnea börja spela golf. Men fram till dess lever hon med skolan dygnet runt.

Rektorn Linnea Lindquist gillar inte att bli lurad. Därför blev hon rejält förbannad när hon märkte att politikerna pratade fint om satsningar trots att skolan i själva verket inte kompenserades för ökade kostnader.

– Det spelar ju ingen som helst roll om superstressade lärare får en föreläsning om språkutveckling när man inte har råd att ha kvar specialläraren.

Aktivisten i Linnea, eller kanske snarare nörden, vaknade. Hände det här bara där hon jobbade som rektor, eller var det likadant på fler ställen? Efter att ha läst alla kommunala budgetar, 290 stycken, fick hon svar. Uppåt 90 procent av kommunerna skar ner på skolan. Helt oacceptabelt. Under signaturen Rektor Linnea gav hon sig ut i debatten och fick snabbt ett stort antal följare på olika digitala plattformar.

– Vill man ha en förändring måste man fixa det själv, brukade min mamma alltid säga.

När vi ska träffa Linnea Lindquist visar GPS:en oss fel. Det rivs och byggs nytt i hennes område och satellit­systemet är inte uppdaterat. Deras fyrarumslägenhet, med fönster åt flera håll, är också nybyggd. En hyresrätt ger ökad frihet och hjälpen är bara ett samtal bort om något skulle gå sönder. Via sajten HomeQ fick de flera lägenhetserbjudanden när hon och hennes man Jens väl kom på att ”oj, vi behöver ju ha någonstans att bo” när Jens fått jobb i Stockholm. Att flytta tillbaka till Järva var som att komma hem. Här började hennes karriär inom skolan och hit har hon längtat tillbaka.

– I Hammarkullen, där jag jobbade förut, är det mer gråbetong, sådär som man klassiskt föreställer sig förorten. I Järva är det mer småstadskänsla med fina hus och parker. När jag går till jobbet passerar jag hästhagar och kaniner och rådjur springer förbi.

En journalist, jurist eller läkare som inte kan läsa eller skriva ordentligt blir ju inte särskilt duktig. Därför är lärare det absolut viktigaste jobbet, resonerade Linnea och hoppade på en ­lärarutbildning efter gymnasiet. Rektor skulle hon definitivt inte bli. När hon ändå blev det, 29 år gammal, hade hon ingen aning om att hon behövde kunna jonglera med 100 bollar och alltid ha svar. Nu, ett gäng år senare, är arbetsmängden fortfarande densamma men hon är bättre på att delegera, se vad som kan vänta eller inte behöver göras alls. Genom att inte alltid fråga om lov sparar hon också tid.

– Det är bättre att bara köra på om man har en bra idé. Vad tror man egentligen skulle hända annars? Det blir ju jättebesvärligt om alla frågar om lov hela tiden. Frågar man inte kan man heller inte få nej.

På Hammarkullsskolan i Göteborg, där hon var rektor förut, införde hon lovskola. Därigenom fick ungarna 225 timmar extra undervisning och slapp en del av sommarlovet.

– Man tänker att eleverna vill ha ledigt på sommaren men alla vill inte det. De vill vara i skolan och tänker inte på att vi tragglar strategier för läsning. Det är helt underbart när eleverna, som kämpat, kommer in på mitt kontor och berättar att läsningen äntligen har släppt.

Hon minns när hennes mamma högläste ”Tordyveln flyger i skymningen” och hamnar i ett ­resonemang om vikten av att barn inte bara läser moderna böcker utan också möter Elsa Beskow, Maria Gripe och Tove Jansson. Själv fick hon hjälp av speciallärare på lågstadiet för att komma i gång med läsningen. Men på den tiden behövde föräldrar inte stånga sig blodiga och springa på en massa möten för att barnen skulle få stöd, har hennes pappa berättat. Hon knäckte läskoden. Det handlar ju egentligen bara om att förstå avkodningen, automatisera processer och sen mängdträna, resonerar Linnea. Vare sig det är kul eller inte.

– Jag är allergisk mot att lärandet måste vara lustfyllt. Det är ju bra om det är roligt att lära sig men vissa saker måste du bara göra oavsett om det är roligt eller inte.

– Jag har definitivt ingen lust att sitta och prata med föräldrar som vill att barnen ska få A i betyg trots att eleven inte vill plugga. Jag har verkligen inte det tålamodet.

I sin nya tjänst är hon biträdande rektor. Men titlar är ointressanta så länge jobbet är kul. På F–9-skolan har de eleverna i tio år, 178 dagar per år. Vi måste ju kunna lära eleverna det de ska lära sig på 1 780 dagar.

Att hon delar sina tankar om skolan i offentligheten har gett henne en ny plattform, som krönikör i Expressen. Som rektor försöker hon begränsa arbetstiden till max 50 timmar per vecka. Sen lämnar hon jobbdator på skolan, går hem och opinionsbildar. Tre timmar per kväll, femton timmar per helg ägnar hon åt att twittra, podda, blogga, skriva krönikor eller egna böcker där hon berättar vad hon tycker och tänker om skolpengen, resursfördelningsmodeller, ned­skärningarna, svängdörrarna mellan politiken och friskolorna, charlataner som säljer in egensnickrade koncept för ockerpriser till skolor. Och lobbyisterna. För vilken sten man än vänder på, nog sjutton hittar man en lobbyist där, dundrar hon. Hon når ut. Efter sommarpratet slutade hon räkna efter 1800 kommentarer.

– Många blev heligt förbannade när de insåg hur korkat systemet är. När producenten för Sommar i P1 ringde och frågade om jag vill sommarprata tog det ett tag innan jag kopplade. Men såklart ville jag det. Det vore ju korkat att tacka nej till att berätta om skolsystemet för flera miljoner lyssnare.

I Linneas kombinerade hemmakontor och garderob hänger skjortorna på prydlig rad. En enfärgad passar bäst till fotograferingen. Efteråt ska hon och Jens handla till kvällens inflyttningsfest. Det har tagit ett tag att komma i ordning men nu är soffan på plats och de flesta flyttkartonger uppackade.

– Flyttkartongen som står ute i hallen är tom, tror jag. Vi kunde ha kommit i ordning i somras i panik men vi tar det pö om pö.

Ibland får hon frågan om varför hon inte engagerar sig politiskt. Men hon vill inte vara bunden varken till ett partiprogram eller partihierarki utan bara göra det hon tycker är kul. Hon är övertygad om att skolmarknaden så småningom kommer att avskaffas. Eftersom systemet inte ramlat ner från himlen utan skapats genom politiska beslut kan ju politikerna helt enkelt fatta andra beslut.

– När det här skolsystemet är avskaffat ska jag ta lång semester. Kanske börja spela golf igen. Det har jag inte hunnit på länge. Sedan grottar jag nog ner mig i något annat samhällsproblem, såsom bostadspolitiken eller försvarsfrågan. Men vi måste få ordning på skolan först.