Så kan värden registrera städskrubb som lägenhet – enkelt att fiffla

Hem & Hyra har berättat om bristande kontroller och om hur svartbyggen utan fönster registreras som vanliga lägenheter hos kommunen och Lantmäteriet. I vissa fall har inte ens de svartbyggen som anmälts kontrollerats. ”Varför det är så kan jag inte svara på,” säger Agneta Granlind, enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholm.

Hem & Hyra har gjort en granskning av hyresvärden Wonna I de Jongs Fastigheter och hittat olagliga bostäder över hela Stockholm. Utrymmen som hyrts ut trots att de saknar bygglov har också registrerats hos Lantmäteriet och kommunen med lägenhetsnummer. Detta trots att de inte är godkända som bostäder. På så sätt kan människor folkbokföra sig på adresserna – lägenhetsnummer krävs enligt folkbokföringslagen. Men hur kan ett boende som inte är lagligt ändå registreras och gå att folkbokföra sig på?

Förklaringen är att det inte finns någon kontroll. Bygglovsärenden och lägenhetsregistret sköts av två olika avdelningar på kommunen. Registren samkörs inte.

– Detta är ett problem, men inget vi ser om inte någon anmäler det, säger Agneta Granlind, enhetschef på stadsbyggnadskontoret.

Mattias Holmström som arbetar med lägenhetsregistret på Stadsbyggnadskontoret förklarar att det därför kan hända att de registrerar lägenheter utan att det finns bygglov.

– Det är fastighetsägarens skyldighet att lämna uppgifter, skulle dessa uppgifter vara felaktiga har uppgiftslämnaren inkommit med falska uppgifter till myndigheten, säger han.

Ansvaret för kontrollen landar alltså på hyresgästerna själva eller någon annan som uppmärksammar problemen.

Men Hem & Hyra ser också att svartbyggen som anmälts inte kontrollerats av kommunen. Stadsbyggnadskontoret har missat att undersöka flera olagliga bostäder hos Wonna I de Jong trots anmälan. Vi får ingen förklaring till att kommunen inte besiktigat dessa svartbyggen utan fönster, trots att de varit på plats.

– Det kan jag inte svara på. Den handläggare som hade ansvar för det här jobbar inte kvar, säger Agneta Granlind.

Men följer ni inte upp anmälan noga och kontrollerar det som anmäls?

– Jo det utgår jag från att vi gör.

Hur kan det här missas då?

– Jag kan inte svara på det. Jag vet faktiskt inte. Om det visar sig att vi har missat någonting får vi göra en ny anmälan och utreda det igen.

Efter Hem & Hyras frågor gör Agneta Granlind en ny tillsynsanmälan.

När vi når den tidigare handläggaren säger hon att hon inte vill uttala sig eftersom hon inte jobbar kvar på stadsbyggnadskontoret.

Vi upptäcker att 12 lägenheter som anmälts som svartbyggen på Vårbergsplan inte verkar ha granskats i sin helhet och lämnats utan åtgärd. Det finns inte bygglov för lägenheterna.

– Vi har inte på plats kunnat se det som anmälaren anmält, säger Agneta Granlind.

– Det gick tydligen inte att bevisa att några bostäder inretts 2018, när tillsynsärendet avslutades. Därför avslutades ärendet. Det betyder inte något mer, än att vi inte kunnat bevisa olovlig användning. Om trots det olovlig användning nu pågår är den ändå olovlig, säger hon.

Wonna I de Jong Fastigheter är det bolag som anmälts flest gånger för olovliga bostäder i Stockholm sedan 2018 visar vår genomgång. Något kommunen menar är illa.

– Vi ser mycket allvarligt på att någon skapar farliga, olagliga bostäder och sedan hyr ut dem, säger Agneta Granlind.

– Det är inte korrekt att människor bor i lägenheter utan fönster som saknar bygglov. Det är klart att vi ser allvarligt på det. Men det kan vara svårt att upptäcka. Om någon låter folk bo olovligt och sedan plockar bort det inför att vi kommer dit.

Vad finns det för risker med att bo utan fönster?

– Det kan finnas hälsorisker. Det finns ju krav på bostäder. Både när det gäller ventilation och dagsljus. För en permanent bostad så behövs det dagsljus.

Vad krävs för bevis för att kunna säga att ett utrymme hyrs ut som bostad?

– Privata kläder, säng, sängkläder, privata föremål, toalett och möjlighet att ordna mat, det är sådana bitar som krävs för att man ska kunna påstå att det är en bostad. Då kan vi säga att vi bedömer att någon bor på platsen. Vi behöver se det och ta bilder på att det är inrett så. Vi har bevisbördan hela vägen.

Men det krävs en anmälan? Ni tar inga egna initiativ?

– Skulle vi leta efter olovligheter skulle vi behöva vara hundratals anställda. Vi reagerar bara på anmälningar. Enligt plan- och bygglagen ska vi bara ingripa om vi kan anta att någon inte följer regelverket. Vi gör vårt yttersta för att utreda det vi får kännedom om.

Även om det kommer flera anmälningar som gäller samma hyresvärd leder inte det till att ni har extra koll på de här fastigheterna?

– Vi bevakar inte fastighetsägare. Vi reagerar på anmälningar om konkreta överträdelser. Det kan finnas en massa med problem med fastighetsägare. Men plan- och bygglagen handlar inte om att jaga fastighetsägare utan om att hitta fel i fastigheter. Eller åtgärder som är gjorda olovligt. Andra myndigheter, Skatteverket eller andra, får hantera om personer inte beter sig lagligt. Vi kan bara säga om någon gjort något olovligt och att den som gjort det ska rätta till det.

I ett fall i Bredäng har gamla cykelrum byggts om och registrerats som bostäder trots att det saknas bygglov. Det anmäldes till er men då hävdade Wonna I de Jong Fastigheter att ombyggnaden skett 2004 och att det därför kunde skrivas av för att det var så länge sedan. Värden kom inte med några bevis för sina påståenden. Varför la ni ner ärendet?

– I ett tillsynsärende är det alltid vi som har bevisbördan. Kan vi inte bevisa att något hänt en viss tidpunkt måste vi lita på det fastighetsägaren säger, förklarar Agneta Granlind.

På frågan om de gamla cykelrummen utan bygglov nu får hyras ut svarar hon:

– Nej, en ny bostad kräver bygglov.

Även på nationell nivå saknas kontroll av utrymmen som registreras som lägenheter. Lantmäteriet tar bara emot de uppgifter som kommunen fått från fastighetsägarna. Uppgifterna går rakt in i det nationella fastighetsregistret.

Hem & Hyra har sökt generaldirektör Susanne Ås Sivborg för att fråga hur svartbyggen utan fönster, källarlokaler och andra farliga utrymmen kan registreras som vanliga lägenheter i myndighetens register. Uppgifter som i sin tur kan användas för att folkbokföra sig på lägenheterna. Generaldirektören har inte velat ställa upp på en intervju.

Ulrika Roos, som arbetar med lägenhetsregistret på Lantmäteriet, säger att deras uppdrag är att förvalta och tillgängliggöra informationen i lägenhetsregistret.

Hon hänvisar till att fastighetsägaren skickar in uppgifter till kommunen och sedan registrerar kommunen informationen hos Lantmäteriet i det nationella lägenhetsregistret.

– Vi gör inga kontroller om det finns bygglov och har inte heller några krav på oss att vi ska göra några kontroller. Den lagstiftning som finns kräver inte det. Lantmäteriet litar på de uppgifter som fastighetsägarna lämnat in. Det kan hända att utrymmen som inte är bostäder registreras som det, säger hon.

När vi frågar hur myndigheten ser på att bristen på kontroll kan leda till att människor bor i farliga, otjänliga bostäder så vill Ulrika Roos inte uttala sig om det.

– Lantmäteriets roll är enbart att förvalta de uppgifter som kommer in till registret, och inte att kontrollera innehållet.