Så slår krigsvintern mot Hyressverige – Eva vet inte hur hon ska klara en hyreshöjning

Skenande priser på el, fjärrvärme och gas. Krav på hyreshöjningar på över 10 procent. Allt blir dyrare och hyresgästerna drabbas hårt. Allra tuffast är situationen i Skåne, där Eva Arfvidsson nu inväntar rena krigsvintern.

Pensionerade undersköterskan Eva Arfvidsson bor i skånska Vellinge. Hon hyr en etta på 42 kvadrat i området Trangränd med en hyra på omkring 4300 kronor. Det är bland de billigaste hyresrätterna som finns i Vellinge. Hennes pension är liten efter 30 år inom vården. Dessutom bodde hon 12 år i Spanien medan hennes man var lungsjuk vilket gör pensionen än lägre. Nu lever hon ensam tillsammans med hundarna Zambo och Ceasar.

Lista: Här är energibovarna – och så sparar du hundralappar

Evas uppvärmningskostnad är inget som hållit henne vaken genom åren, trots begränsad ekonomi. Hennes hus är, liksom de flesta andra i kommunen, värmt med biogas. En historiskt sett ganska billig energiråvara. Dessutom är vintrarna milda i välmående Vellinge, kommunen där Skanör och Falsterbo är de mest kända orterna.    

Nu är den billiga biogasens dagar över.

Putins åtdragna gaskranar drabbar inte bara centraleuropa. I Skåne och Halland finns en handfull kommuner där biogas är den primära uppvärmningskällan för de flesta hushåll, i stället för fjärrvärme. Vellinge är en av dessa kommuner. Efter nyår riskerar kommunala Vellingebostäder att få upp till en sexdubbling av kostnaden för biogas. Fram till årsskiftet har bolaget ett fast pris på biogas på 82 öre per kilowatt.

Vid årsskiftet löper avtalet ut och det finns inga leverantörer som vill leverera till ett fast pris. I stället tvingas bolaget att handla upp till rörligt pris – som vissa dagar är uppemot 4,90 kronor per kilowatt – alltså en sexdubbling mot nuvarande pris.

För att klara den smällen vill Vellingebostäders vd Christer Tedestål att hyresgästerna är med och bidrar. Han föreslår ett tillfälligt värmetillägg, som ska läggas utöver den ordinarie hyreshöjningen. Hur högt det skulle blir ska han snart förhandla om med Hyresgästföreningen.

Eva Arfvidsson blir orolig när hon får veta det här av Hem & Hyra. Vellingebostäder och Hyresgästföreningen har nyss tecknat ett avtal om systematisk hyressättning. Det innebär att Evas loftgångsetta blir sammanlagt 750 kronor dyrare under tre år – utöver den ordinarie hyreshöjningen. Därför skulle ett extra värmetillägg slå extra hårt mot henne.

–  Jag vet inte var jag ska ta pengarna. För att spara pengar lagar jag bara mat varannan dag, varannan dag äter jag bara knäckebröd eller mjukmackor. Jag är noggrann med att inte använda för mycket hushållsel. Den har också blivit fasligt dyr. Det är många med mig i området som har det knapert och knappt klarar en hyreshöjning. Jag tycker det är vansinnigt! 

Vellingebostäders vd Christer Tedestål säger sig vara medveten om att många av bolagets hyresgäster har begränsad ekonomi. Men han menar att det är rimligt att kostnadschocken fördelas mellan hyresgäster och värd.

– Vellingebostäder är ett välmående bolag som kan gå med förlust något år utan att vi går i konkurs. Men vi måste dela ansvaret. Dessutom vill jag att staten går in och hjälper till, precis som man gjort med elpriserna, säger Christer Tedestål.

Förra hösten flyttade Emelie Nilsson från centrala Eslöv till tätorten Billinge, 20 minuter bort. Lugnet och ett eget rum till femårige sonen William gjorde att hon tackade ja till radhustrean på 70 kvadrat med en egen liten gräsplätt. Emelie räknade med oförändrade boendekostnader i och med att hyran för trean i Billinge var något lägre men med kallhyra.

Så blev det inte. Kostnaden sköt i höjden under vintern – trots att hennes trea har ett vattenburet värmesystem med elpanna, vilket inte förbrukar lika många kilowatt som direktverkande el. Emelies frustration växte. Under vintermånaderna låg uppvärmning och hushållsel på nästan 3000 kronor i månaden. Therese läser upp gymnasiebetyg och har inga stora marginaler.

– Jag har en app i mobilen så jag passar på att dammsuga när det är billig el. Det finns ingen gemensam tvättstuga, så vi har tvättmaskin och tumlare i lägenheterna, men jag använder aldrig tumlaren. Den drar för mycket el. Och så tänder jag värmeljus för att hålla uppe temperaturen i lägenheten.

Hur stor elkostnaden blir i vinter avgör om hon vill bo kvar. Emelie och andra hyresgäster som bor i elområde fyra i södra Sverige dras med kilowattpris som kan vara fyra gånger högre än i norra Sverige.

–  Jag vill inte betala lika mycket i el som förra vintern. Då måste jag försöka hitta en annan lägenhet. Helst vill jag ha en trea, men med varmhyra, säger hon bestämt.  

Lika hågad att flytta är inte pensionerade bilmekanikern Kenneth Celander, som bor i Kävlinge, en halvtimme från Billinge. Han hyr en radhusfyra på 90 kvadrat på området Jakobsgatan tillsammans med hustrun Britt-Mari sedan 40 år tillbaka. Här har de tre utflugna barnen vuxit upp.

Husen stod inflyttningsklara i mitten av 70-talet. Det var oljekris och att bygga hus som värmdes upp med el ansågs vara ett klokt sätt att göra sig oberoende av eldningsolja. Närmare 50 år senare är det elkris och hyresgästerna betalar själva för uppvärmningen.  

Kallhyran till kommunala KKB är drygt 6000 kronor i månaden. Som mest har han haft drygt 5000 kronor i elräkning i månaden, även om kompensationen, från staten gav honom pengar tillbaka.

– Området är lugnt och fridfullt och vi drar oss för att flytta. I stället så försöker vi snåla, klä på oss mer, och aldrig mer än 20 grader inomhus. Jag tycker det är helt åt helsike att elen ska vara dyrare här i södra Sverige.

Dessutom tvingas hyresgästerna betala för en fläkt som står och surrar dygnet runt, året runt. Det är ventilation efter att det upptäcks fukt i grunden i slutet av 80-talet.  

Värmekostnaderna är ett självklart samtalsämne grannar emellan. Jonnie Johansson agerade redan för fem år sedan och betalade 22 000 kronor ur egen ficka för att installera en värmepump.

– Min känsla är att den sänkt elförbrukningen med omkring 30 procent. Många med mig har gjort samma sak och själva installerat värmepump, berättar Jonnie Johansson. 

Det är fler hyresgäster som har eller funderar på att installera värmepump. Hur detta ska finansieras diskuterar Hyresgästföreningen och KKB som bäst. 

Dessutom ska Kenneth Celander, som är ordförande i den lokala Hyresgästföreningen, snart sätta sig ner och förhandla nästa års hyror. Bolaget har en dubbelsmäll att vänta vid årsskiftet: De fasta avtalen för både el och biogas löper ut.

– Det var tufft att komma överens om årets hyror. Det lär bli ännu värre för 2023, säger Kenneth Celander.

Husen i Sätra var planerade sedan länge. Små radhus för de som ville ha egen täppa utan att behöva äga. Skog avverkades och nya vägar byggdes. Allt var klart för att ta första spadtaget.

Men då tog det stopp. Orsak: Skenande byggpriser.

Radhusen hade en beräknad hyra på 15 000 kronor. Plötsligt skulle de kosta omkring 19 000 kronor i månaden efter att entreprenören krävde 30 procent mer. Så mycket är inte gävleborna beredda att betala.

De planerade radhusen i Sätra är inte de enda i Gävle stoppats av den bistra verkligheten. Kommunala Gavlegårdarna har dragit i nödbromsen för alla byggprojekt där inte spaden satts i marken tills vidare. Över 320 nya lägenheter har lagts i malpåse. Anledning: Priserna på byggmaterial hade generellt gått upp med 24 procent på ett år. Vd:n Cathrine Holgersson bedömer att det inte skulle gå att få ekonomi i byggprojekten.

– Hyrorna skulle bli så höga att det funnits en risk att stå med tomma lägenheter. Investeringsstödet har försvunnit och inflyttningen till kommunen minskar. Jämfört med för fem år sedan har efterfrågan på våra lägenheter halverats, säger Cathrine Holgersson.

Även privata fastighetsjätten Heimstaden har pausat all sin planerade nyproduktion. Byggandet av omkring 1200 lägenheter har stoppats.

–Att starta nya hyresrättsprojekt är tyvärr inte möjligt under de förutsättningar som råder nu, säger Robin Wilhelmsson, kommunikationschef på Heimstaden Sverige.

Krisen påverkar alltså i allra högsta grad även alla dem som drömmer om att flytta till en hyresrätt. Byggandet av hyresrätter sjönk med 27 procent under första halvåret 2022 jämfört med samma tidsperiod för ett år sen. En följd av att byggpriserna i augusti stigit med nästan 14 procent jämfört med 2021. För nybyggen handlar det oftast om ännu större prischocker, eftersom en större andel av kostnaden för att bygga nytt är byggmaterial och det har blivit ännu dyrare.

Precis när den här artikeln ska publiceras kommer ännu dystrare siffror från Boverket: I en reviderad prognos spås att byggandet nästa år ska sjunka med nära 40 procent jämfört med 2021.

”Hyresgäster påverkas inte av räntehöjningarna eftersom de inte har några lån på sitt boende”. På SVT:s Ekonomibyrån gavs nyligen en bild av att krisen kommer att gå landets över tre miljoner hyresgäster obemärkt förbi. Så lär det inte bli.

Nyligen aviserade energibolaget Eon att man ska höja fjärrvärmetaxan med 20 procent för fastighetsbolag i Malmö och Burlöv. I Örebro kräver samma energibolag 13 procent i höjning.  I Stockholm höjs fjärrvärmen med drygt 8 procent. Lägg därtill kraftigt höjda elpriser, räntor och priser på byggmaterial. I den perfekta stormen ska hyrorna för nästa år förhandlas.

I Skåne har storvärden Heimstaden sagt att 20-procentiga hyreshöjningar krävs. Centralt har värdarnas organisation Fastighetsägarna i skrivande stund talat om 10 procent i nationell media.

Mitt i detta står Kenneth Gustavsson regionordförande för Hyresgästföreningen i södra Skåne och en av alla förtroendevalda som ska kämpa för att hålla tillbaka hyreshöjningarna under vinterns förhandlingar. Kenneth är bekymrad och oroad över situationen.

–  Det här är det värsta utgångsläget inför hyresförhandlingarna som jag har varit med om på de 15 år jag varit aktiv. Tuffare än under finanskrisen. Allt har redan blivit dyrare och nu ska hyrorna höjas. Ensamstående mammor och andra hyresgäster med små marginaler kommer att få det besvärligt, säger Kenneth Gustavsson.

I maj träffade hyresmarknadens parter en ny överenskommelse där man slår fast vilka faktorer man ska förhandla hyrorna kring.  Det handlar om värdens kostnader för värme, vatten, el, förvaltning och underhåll. Samt nationella faktorer som räntor och bruttonationalprodukt. Enligt överenskommelsen ska förhandlingen främst titta hur utvecklingen sett ut tre år bakåt i tiden.

Överenskommelsen torde bana väg för lägre hyror än om utgångspunkten skulle vara dagsläget och framtiden. Men kommer alla värdar vilja hålla sig till överenskommelsen i de tider som råder? Av de utspel som kommit hittills från värdarna får vi gå tillbaka till början av 90-talet för att finna högre hyreshöjningar än de siffror som far genom luften nu.

Eva i Vellinge, Emelie i Billinge och Kenneth i Kävlinge kan bara hoppas att smällen inte blir allt för hård.

Torktumlaren är en riktig energitjuv. En tumling tar mellan två och åtta kilowattimmar. Om torktumlaren förbrukar fem kilowattimmar och priset per kilowattimme är fem kronor kostar det alltså 25 kronor att få tvätten torr. Det finns med andra ord pengar att spara på att hänga tvätten.

– Måste du använda torktumlaren, se till att göra rent filtret, annars går maskinen tungt och drar mer el. Det finns även ullbollar man kan lägga in som drar åt sig fukten från kläderna och så behöver den inte gå lika länge, säger Patrik Dokken.

Vid badrumsrenovering passar många värdar på att installera elektrisk golvvärme. Det må vara skönt och ger en lyxig känsla. Men det är en lyx som kostar.

– Lägg in en matta i stället. Eller ställ in timern så att den bara går på morgnar och kvällar. Blir det kallt i badrummet om du stänger av golvvärmen helt kan du nöja dig med att sänka temperaturen.

Om du har en ny eldriven handdukstork finns el att spara på att justera ner effekten. Alternativt bara stänga av när den inte används.

– Ha bara torken på när den behövs för att torka handdukar.

För de flesta som bor i hyresrätt ingår varmvattnet i hyran. Men individuell mätning av varmvattnet blir vanligare. Kortare duschar kan spara en slant, speciellt i stora familjer, men ändå dyrare blir det att bada badkar.

– Om du har ett badkar på 200 liter och jämför med en dusch på fem min så använder du 45 liter. Det är alltså mer än fyra gånger dyrare att bada, plus att man ofta tar en dusch efteråt. Det man kan tänka på när det är kallt och man har badat är att inte släppa ut det vattnet innan det har kallnat. Då har du gratisvärme under tiden, säger Patrik Dokken.

Tvärtemot i många andra sammanhang så är det bekvämaste sättet att få disken ren också det mest ekonomiska. Förutsatt att du inte försköljer tallrikarna går ut ungefär en fjärdedels energi att köra en diskmaskin jämfört med att gneta med diskborsten. Så har du en diskmaskin i lägenheten – använd den.

Vattenkokare värmer vattnet snabbare och energisnålare än en kastrull på spisen. Dessutom går det åt väldigt lite vatten.

– För några år sedan gjorde en Energimyndigheten en utredning som konstaterade att en äggälskande person tjänade en slant på att köpa en äggkokare jämfört med att koka i en kastrull på en vanlig spis, säger Patrik Dokken.

Kylen och frysen står på för jämnan. Att se till att de båda är väl avfrostade håller energiförbrukningen nere.

– Om du kan, dra fram kyl och dammsug bakom någon gång per år, säger Patrik Dokken.

Det blir alltid billigare att laga mat hemma jämfört med att gå ut och äta. Än mer ekonomiskt blir det att laga stora portioner på en och samma gång. Då sparar du tillfällen då ugn och spis används. Värm upp maten i mikron.

– När du är klar med ugnen, öppna luckan och ta vara på överskottsvärmen.

Vem som har hand om elnätet kan du inte påverka, men el-leverantör kan de flesta hyresgäster välja själva.

– Rörligt elpris är ett medelpris över månaden och det är det vanligaste. Det många elbolag har börjat satsa på är att de har en portföljförvaltare som följer marknaden och då har man en blandning av fast och rörligt elpris. Den rörliga respektive fasta delen kan komma att ändras månadsvis och det har visat sig vara billigare än det traditionella rörliga elpriset, säger Patrik Dokken.

Värmen ingår i hyran för de flesta hyresgäster, men om vi alla ser över vår energiförbrukning så sjunker elpriset. En färsk studie från Energiforsk visar att om EU når sitt mål att sänka elförbrukningen med 10 procent skulle elpriset i södra Sverige halveras. Undvik till exempel att ställa soffan och annat som hindrar värmen att spridas framför radiatorn.